– Arbetsgivaren gör ofta ingen skillnad mellan föräldraledighet och annan frånvaro, man har helt enkelt inte klart för sig att det finns ett särskilt skydd för föräldralediga, säger Therese Östmark.
Rätten till föräldraledighet har gjort det möjligt för alla föräldrar i Sverige att kombinera barn och jobb.
Men efter decennier av aktivt jämställdhetsarbete är det fortfarande mammorna som tar huvudansvar för barnen. Mammor tar ut merparten av föräldrapenningen. Hälften av alla småbarnsmammor jobbar deltid, men bara några procent av papporna.
Det faktum att kvinnor är mera borta från jobbet än män bidrar till att ge dem sämre löneutveckling och sämre karriärmöjligheter än männen.
– Vi såg tidigare i anmälningar till JämO att kvinnor och även män blev missgynnade för att de skulle vara hemma med barn. Men att vara förälder har ju inte med en persons kön att göra och därför är det inte könsdiskriminering, förklarar Therese Östmark.
– Även om missgynnandet i första hand drabbar kvinnor var det svårt att driva de här ärendena som fall av könsdiskriminering.
JämO hörde till dem som drev på för att få en lagändring. 2006 beslutade Sveriges riksdag om ett tillägg till föräldraledighetslagen som innebär att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetstagare eller en arbetssökande av skäl som har samband med föräldraledighet.
Sedan lagskyddet infördes har det gjorts ett 70-tal anmälningar per år, först till JämO och, från sammanslagningen 2009, till DO. Tre av fyra anmälare är kvinnor. Sju av tio anmälningar rör privata arbetsgivare.
Att kvinnor är borta längre än män från jobbet syns bland annat i att kvinnor oftare anmäler missgynnande i samband med lönesättning än vad män gör. Kvinnor anmäler också oftare missgynnande i samband med rekryteringar eller anställningar när arbetsgivaren får klart för sig att de tänker vara föräldralediga.
Hittills har lagskyddet resulterat i fem domar i Arbetsdomstolen. Det första målet handlade om rätten till gratifikation under föräldraledigheten, det andra handlade om rätten till en pensionspremie som arbetsgivaren betalade in åt de anställda.DO förlorade båda målen. Men AD:s utslag har ändå tydliggjort gränsen för lagskyddet när det gäller en del anställningsvillkor, menar Therese Östmark.
De följande tre målen har DO vunnit. Våren 2009 dömde AD Stockholms läns landsting att betala skadestånd till en sjukgymnast som nekats att gå en kurs med motiveringen att den låg för nära hennes planerade föräldraledighet och att hon därför inte skulle kunna tillgodogöra sig sina nya färdigheter genom praktisk övning.
– Den domen gjorde att vi strax efteråt kunde förlikas i ett liknande ärende, där arbetsgivaren nekat en hårfrisör att gå en fortbildningskurs veckorna innan hon skulle gå på föräldraledighet, berättar Therese Östmark.
Under 2011 har DO vunnit två mål som handlat om rekrytering. I det ena fallet nekades en kvinna anställning som djurskötare sedan hon berättat för arbetsgivaren att hon fått missfall. I det andra fallet nekades en kvinna anställning som servitris för att hon var gravid och skulle gå på föräldraledighet, vilket enligt arbetsgivaren innebar att han skulle behöva lära upp en vikarie.
Liksom i andra arbetsrättsliga tvister är det facket som ska företräda sina medlemmar när det handlar om missgynnande i samband med föräldraledighet. Nästan var fjärde anmälan om missgynnande som kommer in till DO lämnas över till facket som ofta påkallar en tvisteförhandling för att lösa konflikten med arbetsgivaren.