DO i Helsingborg för att diskutera romers rättigheter

Lyssna
Stefano Kuzhicov, Dragan Kuzhicov och Heidi Pikkarainen diskuterade diskriminering av romer
DO var under veckan i Helsingborg för att diskutera romers rättigheter. Där samlades kommunala tjänstemän på chefsnivå och representanter för romska föreningar.

I våras släppte DO rapporten ”Romers rättigheter – Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor”. Den visar att det är i det lokala, i vardagen, som romers mänskliga rättigheter kränks.

Det är bakgrunden till att DO under fem lokala möten samlar representanter för romska organisationer och representanter för kommunen för att tillsammans identifiera vilken diskrimineringsproblematik som romer möter i kommunen och vilka åtgärder som kommunen bör vidta för att romers rättigheter inte ska kränkas.

– Rapporten har tagits fram i samarbete med romer. Genom samarbetet har fem städer där diskriminering av romer är ett särskilt problem, valts ut. Helsingborg är en av de städerna, berättade Heidi Pikkarainen, utredare på Diskrimineringsombudsmannen och författare till rapporten.

Mötet i Helsingborg var det tredje i raden efter att DO besökt Göteborg och Stockholm under våren och hösten. De andra mötena kommer att hållas i Umeå och Malmö.

Åsa Holmqvist som arbetar på den lokala antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg bekräftade att diskriminering av romer är ett allvarligt problem i staden.

– Vi ser många exempel på diskriminering av romer i Helsingborg. Socialtjänsten anmäls ofta och här finns en diskriminering som vi behöver mer kunskap om och som är allvarlig då de som är i behov av Socialtjänsten står i stark beroendeställning till myndigheten.

Mötesdeltagarna diskuterade diskriminering av romer inom just socialtjänsten men även inom arbetsmarknad, bostad och utbildning.

I arbetslivsgruppen diskuterades varför så får romer får arbete men också hur trakasserier mot romer på arbetsplatsen är vanliga.

Sandra Kuzhicov, undersköterska, berättade att hon känner romer på sin arbetsplats som inte vågar vara öppna med sin tillhörighet och att arbetskamraterna ofta talar illa om ”zigenare”.

– Sen kommer de på att jag är rom, skäms och säger ”men vi menade inte dig, du är ju inte som dom”.


Channel Tannerson, Sandra Wisznewska, Meva Sinanovic, Natasa Kuzhicov och Sandra Kuzhicov pratade om diskriminering av romer på arbetsmarknaden.

Sandra Wisznewska berättade att hon sökt massor av jobb men haft mycket svårt att få något.

– Jag jobbade ett tag som telefonförsäljare. Jag tror att jag bara får sådana jobb för då ser kunden inte att man är rom. Men på min arbetsplats bestämde de att jag inte fick ha kjol. Jag satte på mig byxor men då kändes det som att jag var tvungen att göra avkall på min romska tillhörighet, berättade hon. 

Heidi Pikkarainen bekräftade att antiziganismen fortfarande är väldigt öppen i det svenska samhället. Det gör att det ofta är lättare att driva ärenden som rör diskriminering av romer.

– DO har drivit 21 rättsliga processer som rör diskriminering av romer. Nästan alla har avgjorts till romers fördel. Romers möjlighet till upprättelse är ett nytt kapitel i romers historia, sa hon.

På mötet framkom att Helsingborg har behov av ett mer systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i syfte att öka romers tillgång till sina rättigheter.

– Det måste göras i dialog med romer och ansvaret ligger på alla kommunens enheter. Det får inte bli en sidoverksamhet, sa Stefano Kuzhicov, integrationshandläggare i Helsingborgs kommun.

Kommunala företrädare på seminariet bekräftade att samverkan är nödvändig för att öka kunskap om diskrimineringens uttryck, för att identifiera åtgärder i den kommunala verksamheten och för att den kommunala verksamheten inte ska utsätta romer för diskriminering.


Det var stor uppslutning på seminariet i Helsingborg

Publiceringsdatum: 2011-09-09

Faktaruta: diskriminering av romer

DO:s rapport visar att mellan 2004 och 2010 har DO fått in cirka 230 anmälningar från romer. I 10 procent av ärendena har DO startat en rättsprocess som i nästan samtliga fall lett fram till någon form av upprättelse för romer. 

Rapporten visar också att cirka 70 procent av anmälningarna kommer från romska kvinnor. Många gånger är romska barn närvarande och tvingas bevittna diskrimineringen.

Cirka 50 procent av anmälningarna från romer rör diskriminering på offentliga platser, till exempel restauranger och butiker.

Cirka 20 procent rör diskriminering inom socialtjänsten och cirka 20 procent diskriminering av romer på bostadsmarknaden.