DO: Icke-diskriminering viktig för MR-arbetet

Lyssna
Diskriminering är fortfarande ett allvarligt problem i Sverige. Därför behövs det en sammanhållen, framåtsyftande strategi för arbetet med mänskliga rättigheter, där målen är tydliga och uppföljningsbara. Det skriver DO till regeringen inför det fortsatta arbetet med en ny strategi för mänskliga rättigheter.

Icke-diskrimineringsperspektivet är en viktig utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och en förutsättning för att alla ska få tillgång till rättigheterna på lika villkor. Det krävs indikatorer för att t.ex. kunna visa på förekomst av diskriminering inom olika grupper.

DO anser att arbetet mot diskriminering måste vara en högt prioriterad fråga i arbetet med regerings nya strategi för mänskliga rättigheter.

DO:s analys av anmälningar och rättsprocesser samt från dialog med personer och grupper som drabbas av diskriminering visar att diskrimineringen påverkar tillgång till grundläggande rättigheter som bostad, utbildning, arbetsmarknad och hälso- och sjukvård.

DO poängterar att kommuner, landsting och statliga myndigheter är alla centrala aktörer i arbetet med att säkerställa tillgång till de mänskliga rättigheterna på lika villkor för alla och utan diskriminering DO efterlyser att detta ansvar ska framgå i deras styrdokument. Det handlar bl.a. om att flytta fokus i verksamheterna från välgörenhet och omhändertagande till individers rättigheter och inflytande.

Inflytande och delaktighet är en central del i arbetet med att stärka de mänskliga rättigheterna. Ett ökat stöd, såväl kunskapsmässigt som ekonomiskt, till civila aktörer och organisationer kan öka förutsättningarna för ett reellt deltagande. Regeringen bör, som ett led i detta arbete, också vidta åtgärder som ökar utsatta gruppers kunskap om skyddet mot diskriminering och mänskliga rättigheter.

DO efterlyser en grundlig kartläggning och analys av situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna i dag. DO vill dock redan här lyfta fram några områden som är särskilt viktiga för regeringen att arbeta vidare med. Dessa är tillgången till hälso- och sjukvård, bostad, utbildning och arbete.

  • Kunskapen om mänskliga rättigheter är låg. Därför föreslår DO att undervisning om mänskliga rättigheter ska ingå i yrkesutbildningar både på gymnasieskolan och i högskolan, framför allt i lärarutbildningen.
  • Diskrimineringen påverkar tillgången till hälso- och sjukvård på lika villkor för alla.
  • Diskrimineringen på bostadsmarknaden får allvarliga konsekvenser och påverkar också tillgången till närliggande rättigheter som utbildning och arbete.
  • Diskrimineringen av barn i skolan leder till att många redan vid tidig ålder upplever att de inte får vara med på lika villkor som andra och därför riskerar att hamna i utanförskap som också påverkar samhället negativt.
  • Arbetslivet är det område där DO tar emot flest individanmälningar.
  • Skydd mot diskriminering som har samband med ålder eller bristande tillgänglighet måste stärkas i diskrimineringslagen.
  • Ett effektivare arbete med åtgärder mot diskriminering på arbetsplatser och utbildningar kräver att arbetsgivare och utbildningsanordnare kartlägger förekomst av diskriminering och trakasserier. DO föreslår därför att kravet på kartläggningar stärks i lagen.

DO konstaterar att antiziganism och islamofobi, diskrimineringen av romer och muslimer, fortfarande är ett utbrett problem som påverkar romers och muslimers livsvillkor. Diskrimineringen är också en del av vardagen för många samer.

Ärende KUR 2011/260

Publiceringsdatum: 2011-10-03