DO driver just nu 21 fall av könsdiskriminering i samband med graviditet i domstol, tre i AD och resterande 18 i allmän domstol. Dessa 18 rör kvinnor som nekats sjukpenning av Försäkringskassan med hänvisning till att de varit gravida.

Sedan 1 januari 2009 har DO även ingått 11 förlikningar i ärenden som gällt könsdiskriminering i samband med graviditet eller missgynnande i samband med föräldraledighet.

Under 2009 fick DO tre domar i Arbetsdomstolen (AD) som rörde graviditet eller föräldraledighet, samt en dom i allmän domstol. Domarna i AD rörde sammanlagt fem kvinnor. Domen i tingsrätten rörde fyra kvinnor.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) genomförde en kampanjen ”Barn och jobb” 2003 som starkt bidrog till missgynnandeförbudet mot föräldralediga som kom 2006. Jämo genomförde sedan (2007) den så kallade barnvagnskampanjen. Det var en riksomfattande kampanj för att synliggöra diskrimineringsskyddet i den nya föräldraledighetslagen.  Syftet var att visa på vikten av att det går att förena föräldraskap och förvärvsarbete. JämO ville också visa att missgynnandeförbudet är ett viktigt verktyg för att åstadkomma jämställda arbetsvillkor och ett jämställt föräldraskap för kvinnor och män.

Kampanjen bidrog till att JämO – och sedermera Diskrimineringsombudsmannen – fått in anmälningar från i huvudsak kvinnor som upplevt sig missgynnade på olika sätt i samband med graviditet och föräldraledighet.

Under 2009 har DO fått in 31 anmälningar som handlar om könsdiskriminering i samband med graviditet och 69 stycken som rörde missgynnande i samband med föräldraledighet. Några fall avgjordes i Arbetsdomstolen (AD) och i några fall har ärenden resulterat i förlikning.

Dessa ärenden visar att de svårigheter som kvinnor har i arbetslivet i hög grad är relaterade till det faktum att kvinnor föder barn och tar hand om dem i större utsträckning än män. Graviditet åberopas alltjämt som skäl till att neka kvinnor arbete eller kompetensutveckling.

Genom att nekas arbete, blir dessa  kvinnor inte bara utan försörjning. De blir också utan värdefull yrkeserfarenhet, något som kan ligga dem till last när de efter föräldraledighet, söker sig tillbaka till arbetsmarknaden. Detsamma gäller om graviditet leder till förnekad kompetensutveckling. Dessa kvinnor riskerar att marginaliseras och definieras som mindre produktiva i jämförelse med dem som varit på arbetsplatsen och fått möjlighet till kompetensutveckling. Det skapar en otrygghet, inte minst i tider av ekonomisk nedgång.

Genom anmälningar har gravida också pekat på problemet med att kvinnor nekas sjukpenning från försäkringskassan med hänvisning till graviditeten och att de på grund av denna inte anses vara sjuka. Under 2007 stämde JämO i de första fyra fallen Försäkringskassan för könsdiskriminering. Sedan dess har JämO – och senare Diskrimineringsombudsmannen – mottagit ytterligare ett stort antal anmälningar kring denna problematik och stämt i ytterligare nio fall där DO anser att Försäkringskassan utsatt gravida kvinnor för diskriminering i samband med att de sökt sjukpenning.

Under 2009 har de första fallen avgjorts i domstol. I en dom konstaterade tingsrätten att fyra kvinnor utsatts för diskriminering när de nekats sjukpenning på grund av att de var gravida. Försäkringskassan dömdes att betala var och en av kvinnorna skadestånd om 50 000 kronor. Domen har överklagats av Försäkringskassan.

Rättsfallen och domen synliggör den diskriminerande struktur som innebär att kvinnor som är gravida inte har samma tillgång till sjukförsäkringsförmån i form av sjukpenning som män med symptom av samma art och omfattning.