Jovnevaerie sameby anmälde Krokoms kommun i Jämtland till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Sedan den 1 januari 2009 har DO tagit över ärendet.

Kommunen har inte hört Jovnevaerie sameby om bygglovsansökningar på mark med renbetesrätt, det vill säga mark där samebyns renar har rätt att beta. Andra sakägare, exempelvis grannar, har däremot informerats och fått yttra sig om bygglovsansökningarna. Kommunens policy riktar sig därmed endast mot samer.

Enligt plan- och bygglagen ska den som vill uppföra en byggnad ansöka om bygglov hos kommunen. Innan kommunen beslutar i ärendet måste kommunen informera dem som berörs av byggnaden, så kallade sakägare, och ge dem tillfälle att få yttra sig över bygglovsansökningen.

Både regeringen och kammarrätten i Sundsvall har fastställt att samebyn är att anse som sakägare på renbetesmark. Krokoms kommun har dock även efter dessa avgöranden struntat i att höra samebyn om bygglovsärenden. DO stämde i januari 2008 för samebymedlemmarnas räkning, Krokoms kommun i Östersunds tingsrätt. DO har begärt skadestånd på 50 000 kronor var till 11 av samebymedlemmarna.

DO har valt att grunda stämningen i svensk diskrimineringslagstiftning (där enskilda personer inte får diskrimineras i fråga om exempelvis tillstånd som kan ha betydelse för att personen ska kunna starta eller bedriva näringsverksamhet)
Situationen i Krokom är inte unik utan ett problem många samebyar ger uttryck för i dialogen med DO.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering har i rapporten ”Diskriminering av samer – samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv” visat att samers erfarenheter av diskriminering och trakasserier är omfattande inom alla samhällsområden exempelvis utbildning, arbetslivet, i kontakten med myndigheter och i hälso- och sjukvård. De samiska språken, den samiska kulturen och de samiska näringarna är på väg att dö ut. Samiska barn får inte del av den modersmålsundervisning som de har rätt till. Sverige har också en lång tradition av statligt sanktionerad diskriminering och förtryck där samers rättigheter på olika sätt kränkts. Samer har successivt trängts undan av majoritetssamhället som under århundraden koloniserat den mark där samer sedan urminnes tider levt och verkat.

Riksdagen erkände samer som urfolk år 1977, vilket innebär att Sverige har folkrättsliga åtaganden att tillförsäkra samer rättigheter främst vad gäller land, vatten och självbestämmande.

Sverige har varit föremål för internationell kritik vid upprepade tillfällen. Bland annat har Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, FN:s kommitté mot rasdiskriminering och FN-kommittén för mänskliga rättigheter upprepade gånger kritiserat Sverige för att inte bereda samer möjlighet till reellt deltagande i beslut som rör dem.

Den Internationella Juristkommissionen i Genève har uppmärksammat DO:s ärende mot Krokoms kommun och utsett Christina Johnsson, expert på mänskliga rättigheter, som oberoende observatör till Östersunds tingsrätt. Att Internationella Juristkommissionen nu för första gången låter en jurist bevaka en svensk rättgång, beror på att DO:s talan handlar om att en myndighet, Krokoms kommun, diskriminerat det samiska urfolket och kränkt deras mänskliga rättigheter. Den internationella Juristkommissionen är en ideell och politiskt oberoende internationell organisation som arbetar för mänskliga rättigheter.