Christine Gilljam, samordnare sjukvårdsfokus (DO), Birthe Josephson, ombudsman (Kommunal), Ulrika Westerlund, ordförande RFSL, Birgitta Rydberg, sjukvårdslandstingsråd (FP), Linda Almqvist, projektledare (Socialstyrelsen), Soledad Piñero Misa, moderator
Lagen ställer fortfarande år 2010 krav på sterilisering av transsexuella som ska genomgå en könskorrigering. Personerna måste också vara ogifta. Bakom detta synsätt finns en hetero- och tvåkönsnormativ ansats där ”allt ska vara i rätt box” dominerar.
Seminariet på Pride House handlade om sjukvården ur ett hbt-perspektiv och anordnades av diskrimineringsombudsmannen, DO. Christine Gilljam, som är DO:s samordnare för fokusområdet sjukvård, fastslog att DO kommer att arbeta mot regering och riksdag för att se till att bland annat kraven på tvångssterilisering och tvångsskilsmässor avskaffas.
Bakgrunden är Socialstyrelsens egeninitierade utredning som visar att transsexuella inte får den vård de behöver. Utredningen slår också fast att kravet på att den som ändrar sin könstillhörighet ska vara steriliserad och ogift bryter mot de mänskliga rättigheterna.
– Det finns inga juridiskt hållbara skäl för att ha de kraven, sa Linda Almqvist, projektledare på Socialstyrelsen, som också deltog i paneldiskussionen.
– Det ställer bara till det för de som ska släktforska, flikade Christine Gilljam ironiskt in.
Sjukvårdens okunskap om hbt-frågorna blev ett av paneldiskussionens huvudämnen. Okunskapen gör vårdanställda intoleranta i sitt bemötande av hbt-personer. Utbildning är därför nödvändig, men det måste vara utbildning med rätt innehåll, menade DO:s Christine Gilljam.
– Man skapar inte förändring med utbildning om man inte har tänkt på hur och varför utbildningen ska genomföras. Fokus för utbildningen bör ligga på hur deltagarna ska lära känna sig själva och på varför de tänker som de gör, vilka normer som styr deras beteende. Det skulle underlätta mötet med andra människor.
Ulrika Westerlund, ordförande i RFSL, berättade om den hbt-certifiering av vårdmottagningar, främst ungdomsmottagningar, som förbundet erbjuder. Certifieringen innebär att all vårdpersonal på kliniken får utbildning i bemötande av hbt-personer.
– För att åstadkomma varaktig förändring är det viktigt att resurser avsätts både i form av tid och pengar. Hbt-certifiering tar sikte på att synliggöra och förändra de normer och föreställningar som leder till exkludering, kränkande bemötande och diskriminering.
Birgitta Rydberg, sjukvårdslandstingsråd (FP), ville arbeta för att så många ungdomsmottagningar som möjligt ska vara hbt-certifierade. Hon talade också om den hbt-policy som håller på att utarbetas och som politikerna ska ta ställning till under hösten.
DO kommer under den närmaste tiden att ta ett helhetsgrepp kring sjukvårdsfrågorna. Inom ramen för den satsningen kommer myndigheten att bland annat aktivt efterfråga styrdokument kring hbt-frågor i landstingen.
– Riktlinjer kan vara vackra ord som står i en bokhylla, men om dokumentet innehåller konkreta punkter att arbeta med och om man gör det man säger att man ska göra, då är en policy användbar, sa Christine Gilljam.