– Att ha en bostad är ett grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Det är också en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet på lika villkor; att få arbete, utbildning och social trygghet. Därför är bostadsdiskriminering ett allvarligt samhällsproblem, säger Paul Lappalainen, chef för DO:s främjandeenhet.

Studien bygger på så kallad praktikprövning och omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning.

Hyresmarknaden undersöktes genom närmare 400 telefonsamtal till 150 hyresvärdar på 90 olika orter. Bostadsrättsmarknaden undersöktes genom sammanlagt 44 besök på lägenhetsvisningar i Stockholm, Helsingborg och Lund.

Resultaten i korthet:

• Diskriminering uppkom i större utsträckning på hyresmarknaden än på bostadsrättsmarknaden.
• Diskriminering förekom både i stora städer, mellanstora städer och mindre orter.
• Diskriminering påverkade grunden etnisk tillhörighet i större utsträckning än de andra diskrimineringsgrunderna. 
• Diskriminering i mer indirekt bemärkelse avspeglades i båda studierna och för samtliga diskrimineringsgrunder men var mer påtagligt riktad mot personer med utländsk bakgrund i uthyrningsstudien och mot finska romer och muslimer i mäklarstudien.
• Bristande tillgänglighet gjorde att personer med funktionsnedsättning i praktiken utestängdes från vissa bostäder och områden.

– Studien bekräftar den bild som vi sett sedan tidigare genom anmälningar, rättsfall, undersökningar och kontakter med utsatta grupper, säger Paul Lappalainen.

Praktikprövning innebär att man låter flera personer med t.ex. olika etnisk tillhörighet intressera sig för samma vara, tjänst eller annons för att se om de får olika besked eller bemötande.

– Metoden visar diskriminering klart och tydligt, det blir svårt att förneka förekomsten. Nu kommer vi att analysera resultatet i den här studien tillsammans med annan fördjupad kunskap, för att se hur vi ska gå vidare.

DO kommer bland annat att utvärdera i vilken utsträckning lagstiftningen fungerar för att ge upprättelse åt enskilda och om den kan utgöra en motkraft till diskriminerande strukturer inom bostadssektorn.

– Alla förlorar på diskrimineringen. Aktörer på bostadsmarknaden och i civila samhället har en nyckelroll i det förebyggande arbetet, men vi bidrar gärna till att utveckla metoder och verktyg, säger Paul Lappalainen.

Bakgrund

Diskrimineringsombudsmannen fick 2009 i uppdrag av regeringen att kartlägga diskriminering på bostadsmarknaden. Praktikprövningen har genomförts av forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet.

Presstelefon: 08-120 20 710