Katri Linna underströk i sitt välkomsttal den viktiga roll som EU och EU-lagstiftningen spelat för framväxten av en myndighet för alla diskrimineringsgrunder i Sverige. Hon välkomnade det nya likabehandlingsdirektiv som håller på att utarbetas inom EU och som ska utvidga skyddet mot diskriminering inom den Europeiska Unionen.

Katri Linna framhöll att myndighetens strategiska plan väl anknyter till högnivåmötets övergripande tema; ”Samarbete för allas lika rättigheter”.  DO kan inte och ska inte ensam arbeta mot diskriminering, utan på olika sätt söka samarbete både med andra myndigheter och med organisationer, t.ex. arbetsmarknadens parter eller organisationer inom den ideella sektorn
Katri Linna berörde i sitt tal också dialogen med utsatta grupper och hur den bidragit till att romerna i högre grad kan hävda sina rättigheter.

Belinda Pyke, direktör inom kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, tog i sitt korta anförande upp hur viktigt det är att EU-länderna har institutioner som kan arbeta för allas lika rättigheter både på nationell nivå och tillsammans via det europeiska nätverket Equinet. Belinda Pyke påpekade att ekonomisk kris, såsom EU-länderna och världen i övrigt just nu genomlider, slår oproportionerligt hårt mot redan utsatta grupper, som behöver nationella organ för likabehandling för att tillvarata sina rättigheter. Hon berättade att kommissionen med oro ser hur dessa institutioner och därmed kampen för allas lika värde och rättigheter är i fara i vissa medlemsländer.

Belinda Pyke uttryckte sin uppskattning över det arbete som den svenska Diskrimineringsombudsmannen bedrivit tillsammans med den romska gruppen och framhöll att detta arbete säkert kommer att inspirera flera andra medlemsländer. Metoden kommer att finnas med i den rapport om romers integration som EU-kommissionen ska komma med nästa år, enligt Belinda Pyke.

Christer Hallerby, statssekreterare i integrations- och jämställdhetsdepartementet betonade avslutningsvis vikten av att se bortom faktorer som etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, religion, ålder eller funktionsnedsättning m.m. och istället se individen.