"Utbilda för färre kränkningar i vården"

Debattartikel i Dagens Samhälle, 22 september 2010

Diskrimineringsombudsmannen har under 2010 och 2011 fokus på rätten till sjukvård på lika villkor. Nyligen samlade vi därför företrädare för olika patient- och intresseorganisationer för utbyte av kunskap.

Många upplever sig ha blivit utsatta för kränkande bemötande av sjukvårdspersonal, som man samtidigt är beroende av för att få recept eller behandling. Att gå sin väg eller att välja ett annat sjukhus eller en annan doktor är ingen framkomlig väg i Sverige.

Sedan januari 2009 har vi fått in 278 anmälningar om diskriminering i hälso- och sjukvården. De flesta handlar om diskriminering på grund av funktionsnedsättning eller etnicitet. Det styrker erfarenheterna som förmedlades under mötet.
Några ärenden visar hur flera diskrimineringsgrunder kan samverka med varandra, till exempel hur sjukvården bemöter kvinnor med invandrarbakgrund som har psykiska besvär.

Diskrimineringsombudsmannen kommer nu att driva tre ärenden om bemötande i vården:

En kvinna med kurdisk bakgrund sökte vård för knäproblem. Läkaren började med att fråga varför hon inte lärt sig svenska, trots 15 år i Sverige, och kommenterade sedan hennes ansiktstatueringar. Kvinnan mådde så dåligt efter besöket att hon inte sökt vård igen, trots att besvären fortsätter.

En kvinna med annan invandrarbakgrund sökte vård för långvariga, allvarliga psykiska besvär. Läkaren vägrade skriva ut ett sjukintyg och sa ”du behöver inte bo i detta land om du inte trivs här”.

En kvinna som lider av både elöverkänslighet och fibromyalgi sökte vård för allvarliga stickningar i armen. Läkaren slog fast att hon var ”supraneurotisk”, att alla hennes problem var psykiska och att hon behövde psykoterapi. Hon lämnade vårdcentralen utan att ha blivit undersökt.

Flera rapporter visar att det finns en strukturell diskriminering inom sjukvården:

• Män får större tillgång till högteknologiska hjärtbehandlingar än kvinnor.
• Psykiskt sjuka som drabbats av lungcancer har en 50 procent större risk att dö av denna sjukdom än andra grupper.
• Lågutbildade män med invandrarbakgrund har en högre dödlighet i sjukdomar som kan behandlas och förebyggas.

DO kan konstatera att det förekommer diskriminering både i form av kränkande bemötande och sämre tillgång till vård. Vi ser därför att vårdhuvudmännen måste ta ett större ansvar.

Det handlar om sådant som att analysera för vilka man tillhandahåller sjukvård och hur man gör det. Därefter att försöka komma tillrätta med de diskriminerande strukturerna. Till exempel erbjuda utbildning för personal i frågor som rör diskriminering och mänskliga rättigheter.

Diskrimineringslagen understryker att offentliganställda ska bemöta allmänheten på ett respektfullt och icke-diskriminerande sätt. Diskrimineringsskyddet gäller till exempel den anställdes uppträdande och språkbruk.

Vårdpersonal ska bemöta patienterna genom att ställa frågor utifrån symtom och diagnos, inte utifrån subjektiva föreställningar om personen som söker vård.

Oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion eller etnicitet ska en patient ha rätt att få vård och behandling utifrån sina individuella förutsättningar och behov.

Katri Linna
Diskrimineringsombudsman