Debattartikel i Norrländska Socialdemokraten 2011-10-17
I århundraden har samer nekats rätten till mark, vatten och självbestämmande. Än idag har många samer inte tillgång till sina mänskliga rättigheter. Fördomar och rasism är en verklighet för många samer och samer i de nordiska länderna har gemensamma erfarenheter av kolonisering och diskriminering som är en effekt av staternas politik. Idag står vi inför en situation där de samiska språken, kulturerna och näringarna är på väg att dö ut.
Folkrättsligt har urfolk särskilda rättigheter. Regeringarna i Finland, Norge och Sverige har ett ansvar att säkerställa de rättigheter som följer av samers ställning som urfolk.
Just nu pågår förhandlingar om en nordisk samekonvention mellan Finland, Norge och Sverige. Konventionen syftar till att definiera och säkerställa rättigheter som samer har enligt internationell rätt. Den erkänner samers rättigheter som urfolk och utgår från att frågan om samers rättigheter är överordnad de tre ländernas nationella intressen. FN:s särskilde rapportör i urfolksfrågor, James Anaya, framhåller betydelsen av sametingens delaktighet i det pågående arbetet och att Finland, Norge och Sverige ratificerar konventionen.
Vi efterlyser en politik som tar sin utgångspunkt i samers rättigheter som urfolk och som tar avstånd från och bryter mot befintliga diskriminerande strukturer. På så sätt kan staten säkerställa de samiska språkens, kulturernas och näringarnas fortlevnad och utveckling i enlighet med folkrätten. Vi anser att en ratificering av Nordisk samekonvention kan bidra till en ny ordning, där samer har möjlighet att delta i, ha inflytande över och påverka beslutsfattandet i frågor som rör dem på alla nivåer i de nordiska länderna.
Ratificeringen av en nordisk samekonvention är ett viktigt steg framåt. Vi påtalar idag i en gemensam skrivelse till förhandlingsdelegationerna i de tre nordiska länderna vikten av att man ratificerar en konventionstext som garanterar samers mänskliga rättigheter. Vi påtalar också vikten av att förhandlingarna aktivt drivs framåt så att den aviserade tidplanen på fem år kan hållas.
Klemetti NäkkäläjärviSametingets president i Finland
Sara LarssonSametingets styrelseordförande i Sverige
Susanne NourAfdelingsleder, Ligebehandling på Institut for Menneskerettigheders i Danmark
Eva Biaudet Minoritetsombudsman i Finland
Pirkko MäkinenJämställdhetsombudsman i Finland
Kristina Winther PoulsenJavnstøðunevndin i Färöarna
Poul HansenFormand for Ligestillingsrådet i Grønland
Kristín ÁstgeirsdóttirDirektör för Islands Jämställdhetscenter
Sunniva ØrstavikLikestillings- og diskrimineringsombud i Norge
Agneta BrobergDiskrimineringsombudsman i Sverige
Veronica Larpes - PapadopoulouDiskrimineringsombudsmann i Åland