Smålandsposten 20/10, 2009.

Cirka 75 deltagare från olika arbetsplatser inom offentlig och privat sektor finns på plats, liksom representanter för olika myndigheter, företag och ideella organisationer i regionen.

Alla människors lika värde och rättigheter är en grundsten i ett demokratiskt samhälle. Principen om ickediskriminering är inskriven i den svenska regeringsformen. Där står också att det allmänna ska motverka diskriminering.
Den nya myndighetens DO uppdrag är tydligt. Vi ska både bidra till att enskilda personer som diskriminerats får upprättelse, likaväl som vi ska  granska arbetsgivare och utbildningsanordnare för att komma åt diskriminerande strukturer.

I detta arbete behöver vi hjälp från olika organisationer, som fack och arbetsgivare, andra intresseorganisationer och anti-diskrimineringsbyråer. Den nya diskrimineringslagen understryker dessa organisationers viktiga roll i och med att de fått rätt att föra enskildas talan i domstol.

En mängd forskningsrapporter visar på en utbredd diskriminering i arbetslivet. Den strukturella diskrimineringen bidrar till att utestänga utlandsfödda personer från stora delar av arbetsmarknaden och olika typer av befattningar. Mycket av den etniska uppdelningen är dessutom ”bekönad”, det vill säga den drabbar  framför allt kvinnorna.

Några exempel på diskriminerande strukturer i arbetslivet:

• I JämO:s stora granskning av närmare 600 arbetsgivares lönekartläggning upptäcktes 6 000 fall av osakliga löneskillnader på i genomsnitt 1 100 kronor i månaden. Nio av tio drabbade var kvinnor.
• I Statistiska Centralbyråns (SCB) arbetsmiljöundersökning uppgav 2,5 procent av kvinnorna och 1,1 procent av männen att de utsatts för sexuella trakasserier under det gångna året.
• Av samtliga personer med funktionsnedsättning har 12 procent upplevt någon form av diskriminering på grund av sin funktionsnedsättning
• I nio av tio kollektivavtal har unga arbetstagare sämre villkor än äldre på grund av ålder

Diskrimineringen i arbetslivet är till stor del är ett dolt problem. Svår att mäta och många gånger svår att bevisa. Många av dem som utsätts för diskriminering känner inte till sina rättigheter och anmäler inte till DO att de blivit diskriminerade.

Enligt lagen ska arbetsgivare och facket arbeta tillsammans för att motverka diskriminering i arbetslivet och främja allas lika rättigheter och möjligheter. Men lagen ger bara en ram som måste fyllas med innehåll av parterna på arbetsplatsen.

Det finns arbetsgivare som bedriver ett mycket seriöst arbete för att tillförsäkra alla anställda lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen. Men mycket mer behöver göras av många fler. Ungefär 70 procent av Sveriges arbetstagare är medlemmar i facket. Ca 325 000 har fackliga uppdrag. Facken själva har uttalat att arbetet mot diskriminering och för mänskliga rättigheter är en facklig huvudfråga.

Många frågor skulle kunna regleras i lokala kollektivavtal, t.ex. ledighet i samband med religiösa högtider, rekryteringsrutiner och arbetstidsfrågor.
”Växthuset” är en praktisk och konkret metod för att synliggöra och få igång det förebyggande arbetet mot diskriminerande strukturer och normer ute på arbetsplatserna.

DO:s vision är att principen om allas lika värde och rättigheter ska genomsyra det svenska samhället. För att nå dit behövs ett omfattande samarbete som inkluderar både arbetsmarknadens parter, myndigheter, den offentliga sektorn, näringslivet och olika ideella organisationer.

Katri Linna
Diskrimineringsombudsman