Yttrande över Likvärdig utbildning – riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (SOU 2012:24)

Lyssna

2012-09-27

Ärende LED 2012/94

Diskrimineringsombudsmannen, DO avger följande yttrande över ovanstående utredning.

Sammanfattning

Det är positivt att fler elever med funktionsnedsättningar ges ökade möjligheter att välja utbildningsanordnare. Förslaget om att öka statens ansvar för de merkostnader som kan uppstå när elever väljer att stanna kvar i hemkommunen kan även det bidra till ökad valfrihet för elever. Att vissa elevgrupper inte ges samma valfrihet som andra är dock problematiskt. Hur kvaliteten i hemkommunernas utbildning ska säkerställas genom uppföljning eller en lagförändring är också en fråga som regeringen bör beakta. 

Målgruppen

För de elever som endast använder sig av teckenspråk är förslagen positiva. Verkligheten är dock komplex. Allt färre unga är beroende av teckenspråk helt och hållet. Många är i behov av hörselteknisk utrustning och använder endast i vissa delar teckenspråk i sin vardag. Enligt utredningens förslag kommer de inte att ges möjlighet att välja utbildning vid Riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (RgRh). Det är allvarligt mot bakgrund av att det på lokal nivå råder stor brist på teckenspråkslärare. Det är svårt att se hur denna grupp ska kunna beredas tillgång till adekvat utbildning.

Elever med utvecklingsstörning ska enligt utredningens förslag inte erbjudas rätten att söka till RgRh. Utredningen föreslår ingen lagändring med anledning av att gruppen kan beredas utbildning vid gymnasiesärskolan. Problemet är dock att det inte alltid är lämpligt att alla elever med rörelsehinder samt kognitiva och perceptuella svårigheter hänvisas till gymnasiesärskolan. Vissa av dem skulle eventuellt kunna klara av att studera vid RgRh. Dessutom finns det elever som felaktigt placerats i särskola på grund av deras kognitiva och perceptuella svårigheter, trots att dessa inte är grava, och som efter avslutad grundsärskola inte har möjlighet att söka till RgRh. Den här gruppens situation behöver utredas vidare innan målgruppen fastställs.

Förslag till framtida RgRh

DO stödjer förslaget som går ut på att kostnaden för ett utbildnings-alternativ inte ska vara avgörande för hemkommunens agerande, det vill säga att det inte ska finnas ekonomiska incitament för kommuner att avstå från att investera i en anpassad studiemiljö av hög kvalitet. Ökade statsbidrag för anpassning av utbildningsmiljöer såväl lokalt som regionalt kan komma att förbättra situationen för många elever.

Det finns dock fortfarande brister i kommunerna vad gäller anpassningen av utbildningen, liksom tillgängligheten till den, brister som bland annat belysts av Skolverket och Skolinspektionen. Alla kommuner har heller inte samma förutsättningar. Frågan är om kommunerna kommer att kunna säkerställa hög kvalitet i utbildningen för de elever som inte tillåts söka till RgRh. Att det finns möjlighet för utbildningsanordnarna att söka ekonomiska medel för anpassningar innebär inte med självklarhet att tillgängligheten kommer att operationaliseras. Det krävs en uppföljning för att säkerställa att eleverna verkligen får de anpassningar som de är i behov av.

Skollagen (2010:800) ger inte eleverna andra rättigheter än stöd och anpassning i den individuella studiesituationen. Det är med andra ord inte alls säkert att det ekonomiska stödet kan komma att förbättra tillgängligheten i gymnasieskolornas lokaler överlag. Elever vid dagens RgRh har i kontakter med utredningen vittnat om bristande tillgänglighet i hemkommunens skola som en anledning till att de valt riksgymnasiet. Anmälningar till DO om bristande tillgänglighet synliggör även hur ett otillgängligt samhälle dagligen leder till att personer med funktionsnedsättningar inte får tillgång till sina mänskliga rättigheter. DO menar att ett förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet i skolan skulle påskynda utvecklingen och bidra till att elever med funktionsnedsättningar ges tillgång till sina rättigheter och möjlighet till upprättelse när deras rättigheter kränks.

Beslut i detta ärende har fattats av Peter Tai Christensen efter utredning och förslag från Patrik Edgren.

Peter Tai Christensen
Chef för granskningsenheten

Patrik Edgren
Utredare

Publiceringsdatum: 2012-09-28