2009-06-26Ärende 2009/108, Handling 3
Integrations- och jämställdhetsdepartementet103 33 Stockholm
Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger följande yttrande över ovanstående utredning.
DO ser flera av de ungdomsorganisationer vilket betänkandet berör som viktiga kontakter och informationskällor för myndighetens arbete såväl som kunskapsutveckling. DO önskar kommentera förslagen i betänkandet i sex hänseenden, detta görs i punktform nedan. De tre första punkterna problematiseras sedan ytterligare efter sammanfattningen.
DO anser att principen för utredningens syfte att byta målrelaterade bedömningar, vilka inte fungerat i praktiken, till formella villkor är gott. Dock anser DO det som negativt att plocka bort målformuleringarna rörande jämställdhet- och jämlikhet enbart för att dessa inte fått en korrekt uppföljning. Detta bland annat med stöd i Regeringsformen 1 kap. 2 § fjärde stycket, som anger att det allmänna ska motverka diskriminering.
Målformuleringarna sänder fortfarande en viktig signal till i vilken anda som bidragen är tänkta att verka, i synnerhet när övriga tre målformuleringar behålls enligt förslaget.
Dock anser DO att det är positivt att en sorts ersättning för dessa förlorade målformuleringar ska upprättas i form av villkor. Detta genom 9 §, sjätte punkten och 10 § i författningsförslaget. Dock delar DO inte den syn som betänkandet presenterar, att 10 § per automatik ”/…/ innefattar ett villkor om jämlikhet vilket innebär att en organisation i sin egen verksamhet inte får diskriminera medlemmar på grund av kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, ålder eller funktionsnedsättning” (Fritid på egna villkor, s. 17.).
DO vill tydligt markera sitt ställningstagande mot att det skulle vara en självklarhet vad ”demokratiska idéer” innebär. Demokrati som begrepp har ett brett spektra av innehåll beroende på vem som frågas, eller frågar. Ett exempel på detta är att det i ovanstående citerade uppräkning saknas två lagreglerade diskrimineringsgrunder; könsöverskridande identitet eller uttryck samt religion. DO anser med andra ord inte att 10 § kan anses ge en generell och självklar grund för att avslå ansökningar vilka är eller tenderar att vara diskriminerande. Vidare är det stor skillnad på ett positivt mål som satts för att främja ett arbete, mot ett negativt villkor som satts upp för att undvika motsatsen.
Naturligtvis anser DO det positivt att dessa formuleringar förhoppningsvis kan hjälpa Ungdomsstyrelsen att ställa striktare krav på bidragssökande organisation vad gäller arbetet med jämställdhet, i synnerhet vad gäller de årliga rapporter som Ungdomsstyrelsen ska sättas att göra. DO är dock tveksam till i vilken omfattning som dessa rapporter kommer behandla perspektiv vad rör jämlikhet och jämställdhet, när tidigare återrapporteringskrav uppenbart fallerat att göra detta.
DO anser att tanken med att få in organisationerna med särskilda bidrag i det längsta inom ramen för det reguljära bidraget är bra. Att detta ger ökad förutsägbarhet, ökad transparens och förenklar systemet är uppenbart.DO vill dock kommentera att den föreslagna nivån på antalet medlemmar kan bli problematisk för i synnerhet Sáminuorra vars medlemsantal noterats vara under 300 för 2009. Visserligen kan organisationen ifråga söka särskilt bidrag i vanlig ordning, men om syftet att se till att samtliga nationella minoriteters ungdomsorganisationer ska inordnas i det reguljära bidragssystemet vill DO påpeka problemet i att utgångspunkten blir att Sáminuorra inte når upp till denna bidragsform.
Utredarens förslag är att inte införa några särskilda regler i detta fall. Utredaren konstaterar att liknande regler är onödiga då samtliga organisationer för närvarande erhåller reguljärt bidrag. Kommittédirektivet anger att behovet av särskilda regler för liknande organisationer bör övervägas, vilket DO vill mena inte utretts tillräckligt.
Utredaren konstaterar att flertalet ungdomsorganisationer bildade på etnisk grund har en begränsad rekryteringsbas, och att endast ett fåtal av organisationerna beviljats projektstöd de senaste åren. Vidare anges att inget tyder på att det skulle finnas många etablerade organisationer bildade på etnisk grund som i övrigt uppfyller kraven på stöd till ungdomsorganisationer men som har hamnat utanför på grund av kraven på antal medlemmar eller geografisk spridning. Mot bakgrund av detta anses särskilda regler onödiga. DO vill dock väcka frågan för om antalet ungdomsorganisationer skulle kunna tänkas öka om särskilda chanser gavs just dessa organisationer? I betänkandet anges bland annat att 11 ungdomsorganisationer kan räknas in i dagsläget som beviljade bidrag, jämfört med 53 ”vuxenorganisationer” som erhöll statsbidrag 2008. Troligt är att staten med hjälp av statsbidragets villkor skulle kunna skapa ett incitament för ytterligare verksamhet genom att främja möjligheterna för dessa ungdomsorganisationer, likt som man gjort vad rör de nationella minoriteternas ungdomsorganisationer.
Ytterligare en aspekt vad rör nationella minoriteters ungdomsorganisationer såväl som organisationer bildade på etnisk grund är det faktum att alla organisationer inte främst är behjälpta av ett bifall av sökta ekonomiska medel. En form av framåtsyftande arbete som snarare tar sikte på att exempelvis marknadsföra bidragsformer, samt lära och stödja organisationer vilka faller utanför ramarna för bidrag hur en bidragsprocess fungerar, vilka möjligheter som finns och vilka skyldigheter man som organisation tar på sig genom ett beviljat ekonomiskt stöd. Denna form av stöd är minst så viktig, i synnerhet vad gäller mindre ungdomsorganisationer bildade på etnisk grund.
Beslut i detta ärende har fattats av Katri Linna och Ulrika Johansson efter utredning och förslag från Olle Brynja.
Katri Linna Diskrimineringsombudsman
Ulrika Johansson Chef för främjandeenheten
Olle BrynjaUtredare