Vad handlar ärendet om egentligen?
2006 anmälde en man Arbetsförmedlingen i Växjö till dåvarande DO för diskriminering som hade samband med hans religion. Enligt anmälan hade mannen blivit avstängd från sin arbetsmarknadsutbildning, med hänvisning till att han av religiösa skäl valt att inte skaka hand med en kvinnlig chef på ett företag där han sökte praktikplats. Genom Arbetsförmedlingens beslut ställdes mannen utan försörjning.
DO gjorde bedömningen att mannen hade blivit utsatt för religiös diskriminering och stämde Arbetsförmedlingen i domstol.
Domstolen dömde Arbetsförmedlingen att betala 60 000 kronor i skadestånd till mannen.
Vad var det som hände?
En ung man från Bosnien gick en arbetsmarknadsutbildning för att kunna få jobb som maskinoperatör. Mannen klarade sig bra på utbildningen och tillsammans med sin lärare besökte han ett mindre industriföretag i Älmhult för att diskutera en praktikplats.
Vid besöket träffade de först två manliga representanter. Efter en stund anslöt en kvinnlig chef. När hon sträckte fram handen för att hälsa la mannen handen över bröstet och nickade. Han förklarade att han på grund av sin religion inte k ta främmande kvinnor i hand. Intervjun med mannen genomfördes sedan som planerat.
Innan företaget lämnat besked om praktikplatsen fattade arbetsförmedlingen beslut om att stänga av mannen från utbildningen, med motiveringen att han genom sitt uppträdande själv hade bidragit till att han inte fått praktikplats.
Men företagets beslut att inte erbjuda honom praktikplats hade inget att göra med hur han hälsade. Det berodde på att han hade fel kompetens och i viss mån också på hans fysik, vilket den kvinnliga representanten (som nu är vd för företaget) intygade i tingsrätten.
Varför var det fel av Arbetsförmedlingen att stänga av mannen?
Om en arbetssökande genom sitt uppträdande bidrar till att hon eller han inte får en praktikplats kan Arbetsförmedlingen stänga av vederbörande från utbildningen. I det här fallet hade mannens uppträdande ingen inverkan på företagets beslut att inte ge honom praktikplats. Hur han än hade hälsat så hade han inte fått någon praktikplats. Arbetsförmedlingen hade alltså inte sakliga skäl för att stänga av mannen från utbildningen.
Vad tyckte domstolen?
DO stämde Arbetsförmedlingen i Stockholms tingsrätt. Domstolen dömde Arbetsförmedlingen att betala skadestånd till anmälaren för diskriminering som hade samband med hans religion.
Arbetsförmedlingen kunde inte visa att det fanns något annat skäl till att stänga av mannen än att han vägrat att ta den kvinnliga chefen i hand. Beslutet hade därför, menar domstolen, ett uppenbart samband med hans religion. En person som av något annat godtagbart skäl varit förhindrad att ta en främmande person av motsatt kön i hand skulle sannolikt inte ha drabbats av motsvarande åtgärd från Arbetsförmedlingens sida. Därmed är det konstaterat att Arbetsförmedlingen utsatte mannen för diskriminering som hade samband med hans religion.
I det här ärendet var frågan inte om kvinnan eller mannen var mest kränkt utan om Arbetsförmedlingen hade haft sakliga skäl för att stänga av mannen från utbildningen.
DO utredde och tog ställning i mannens ärende helt enkelt för att han hade anmält det till oss. Kvinnan gjorde aldrig någon anmälan, och om hon hade gjort det hade DO avslutat ärendet med hänvisning till att hon som representant för arbetsgivaren i just den här situationen inte omfattades av diskrimineringsskyddet.
Hur kan DO tycka att det är okej att en man kränker en kvinna?
När mannen valde att inte ta kvinnan i hand gjorde han det, utifrån sitt perspektiv, av respekt för kvinnan. När han la sin hand över bröstet och nickade mot kvinnan var det alltså inte för att kränka henne.
Det finns många sätt att hälsa på i världen. Det viktiga är att människor bemöter varandra med samma grad av respekt. DO:s uppfattning är att mannen i det här fallet bemötte kvinnan med samma respekt som han visat de män som han skakade hand med.
Särskiljande mellan könen kan vara problematiskt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Särskiljandet på grund av kön genomsyrar hela vårt samhälle och motverkar jämställdheten. Sverige har till exempel en extremt könsuppdelad arbetsmarknad och det finns starka föreställningar om hur kvinnor och män ska vara.
Vi kommer inte närmare ett jämställt samhälle genom att hålla borta en grupp av muslimska män och kvinnor från samhället genom att exempelvis utestänga dem från arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Har DO slutat driva jämställdhetsfrågan?
DO har under sitt första verksamhetsår drivit ett stort antal ärenden som handlat om könsdiskriminering. Vi har ingått förlikningar och vunnit mål i domstol där kvinnor blivit diskriminerade bara för att de är kvinnor. Vi arbetar aktivt för att få arbetsgivare och inte minst fackföreningar att driva på arbetet för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet.
Råder det en konflikt mellan jämställdhet och religionsfrihet?
Nej, DO:s utgångspunkt är att de mänskliga rättigheterna utgör en odelbar helhet. Jämställdhet och religionsfrihet är uttryck för samma grundläggande idé om alla människors lika värde och rättigheter.
Vilket väger tyngst enligt DO, diskriminering på grund av kön eller diskriminering på grund av religion?
Det går inte att rangordna olika former av diskriminering utifrån diskrimineringsgrund och man kan inte heller gömma sig bakom diskrimineringsskyddet för att kränka andra.
Problemet är inte att diskrimineringsgrunderna står mot varandra utan att de ofta samverkar på ett sätt som ger individer och grupper sämre möjligheter att ta sig fram i samhället. Ett återkommande exempel är de kvinnliga muslimer som på grund av sin huvudduk utestängs från arbete, utbildning och andra samhällsområden, de missgynnas just genom kombinationen kön och religion.
Hur kommer att DO göra nästa gång ett liknande ärende dyker upp?
Vi kommer att göra en opartisk utredning för att klarlägga omständigheterna i det enskilda fallet innan vi tar ställning till om vi ska driva ärendet vidare.
Måste en arbetsgivare gå med på vad som helst bara för att det sker i religionens namn?
Nej, en arbetssökande måste kunna utföra de arbetsuppgifter som jobbet omfattar. I avstängningsärendet sökte mannen praktik som maskinoperatör. Hur han hälsade skulle inte haft någon betydelse för hans möjligheter att utföra arbetet.
Religionsfriheten skyddas av Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Den personliga övertygelsen, tron som sådan, får inte inskränkas. Utövandet av religionen, d.v.s. religiösa riter, sedvänjor och påbud, kan inskränkas i vissa fall.
Syftet med inskränkningen måste stå i proportion till ingreppet i den enskildes religionsfrihet. Det handlar som så ofta i juridiken om att väga intressen mot varandra. Varje situation måste beaktas för sig, utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Skäl som i förlängningen har med människors liv och hälsa att göra väger som regel tyngre än rätten att iaktta religiösa sedvänjor eller uttryck.
Ett konkret exempel: En man som av religiösa skäl vill bära turban kan mycket väl köra buss, men han kan svårligen jobba på ett bygge, där säkerheten kräver att alla bär hjälm.
En del påstår att mannens sätt att hälsa inte omfattas av religionsfriheten. Hur kan det då vara fråga om religiös diskriminering?
Båda parter i målet är överens om att det handlat om mannens religiösa övertygelse. Arbetsförmedlingen motiverade sitt beslut med hänvisning till hans religion och domstolen slår fast att diskrimineringen av mannen har samband med hans religiösa övertygelse. Därmed omfattas det av diskrimineringslagens förbud.
För DO är det ett bakvänt sätt att resonera. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller lika för alla människor och det är domstolens sak att pröva tillämpningen av lagarna. Att ifrågasätta en viss grupps möjlighet att få sin sak prövad är en farlig väg att gå. Ett sådant resonemang ger snarare legitimitet åt de krafter som utmanar demokratins grundläggande idé om alla människors lika värde och rättigheter.