Vad innebär regeringens ändring av högskoleförordningen?

Högskoleförordningen medgav tidigare att högskolor och universitet gav förtur åt sökande av underrepresenterat kön för att skapa jämnare könsfördelning på en utbildning.

2010 föreslog regeringens utredare att den möjligheten skulle tas bort. Bakgrunden var en rapport från Centrum för rättvisa där det hävdades att många tusen kvinnor sorterats bort från högskoleutbildningar för att män getts företräde på grund av kön. Det gällde bland annat läkarutbildningar, veterinärutbildningar, tandläkarutbildningar och psykologutbildningar.

Centrum för rättvisa drev också en grupptalan mot SLU som slutade med att staten fälldes för könsdiskriminering och fick betala skadestånd till 44 kvinnor.
I sitt remissvar kritiserade DO regeringens förslag. Enligt DO fanns det inte tillräckliga motiv för att avskaffa metoden positiv särbehandling, eftersom den rätt använd kan vara en bra metod för att komma till rätta med sned könsfördelning inom högskoleutbildningar.

DO framhöll att det som varit föremål för domstolens prövning var viktad lottning vid antagning i folkhögskolekvoten. Det var fråga om en stark form av positiv särbehandling som är att jämställa med kvotering och alltså otillåten. Av det borde inte regeringen dra slutsatsen att den positiva särbehandlingen måste avskaffas, vilket ändå skedde.

Ändringen i högskoleförordningen trädde i kraft i samband med antagning till utbildningar som startade efter den 31 december 2010.

Ändringen av högskoleförordningen påverkar inte diskrimineringslagens bestämmelse om att det är tillåtet med positiv särbehandling vid antagning till högskolan, eftersom en lag väger tyngre än en förordning.

Eftersom Polishögskolan över huvud taget inte omfattas av högskoleförordningen har ändringen heller ingen relevans för bedömningen av urvalet dit.