Alla förskolor måste ha ett målinriktat arbete för att aktivt främja barns lika rättigheter och möjligheter. Förskolorna måste också arbeta förebyggande dels mot kränkande behandling, dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det bör ske med barnens delaktighet, i enkla samtal på morgonsamlingen eller i enskilda intervjuer. Eftersom arbetet rör små barn kan det även vara lämpligt att involvera barnens föräldrar.
Sedan 1 januari 2009 är det också förbjudet att diskriminera ett barn om det har samband med könsidentitet eller könsuttryck samt ålder. Men förskolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering som har samband med de två nya grunderna. DO rekommenderar dock att förskolan har ett förebyggande arbete även på dessa områden. Det minskar risken för diskriminering och trakasserier.
Förskolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med att föra ihop planerna till en sammanhållen plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för barns lika värde.
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Trakasserier är när någon kränker ett barns värdighet och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas med mera.
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
Kränkande behandling är när någon kränker ett barns värdighet men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen som utreder anmälningar om kränkande behandling.
Trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen, medan kränkande behandling definieras av skollagen.
Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Förskolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
Det är viktigt att planen eller planerna mot diskriminering och kränkande behandling innehåller rutiner för hur de anställda ska agera i sådana situationer. (se mer nedan under utforma planen).
I förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ska det finnas både främjande insatser och förebyggande åtgärder.
Främjande insatser handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det ska finnas åtgärder för diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning. DO och BEO rekommenderar att ni även beaktar diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder inom ramen för det främjande arbetet
Förebyggande åtgärder ska bygga på de risker skolan har identifierat i kartläggningen. Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns er verksamhet.
Tänk på att engagera de som berörs av planen. Ett effektivt likabehandlingsarbete bedrivs i en process i vilken personal, barn och föräldrar aktivt deltar. Detta gäller även för arbetet med själva planen. Ibland involveras till exempel föräldraråden.
Börja med att formulera en övergripande vision som tydligt markerar skolans inställning och som blir utgångspunkten för arbetet med planen. En sådan vision kan vara: ”På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.”
Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen.
Förskolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Syftet är att förstärka respekten för allas lika värde. Planen för likabehandling bör innehålla insatser för det främjande arbetet.
Det kan till exempel handla om:
För att veta vad man behöver göra för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och för att främja barns lika rättigheter och möjligheter, är det viktigt att kartlägga nuläget. Kartläggningen måste utgå ifrån den egna verksamheten.
Det kan göras genom till exempel
Kartläggningen behöver sedan analyseras för att uppmärksamma sådant som kan bidra till att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår.
Husmodellen är ett konkret kartläggningsverktyg som DO har tagit fram. Utifrån en skiss av förskolan och dess verksamhet kan personal och elever tillsammans identifiera problem- och riskområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
Utifrån resultatet av kartläggningen och nulägesanalysen formulerar man tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i förskolan. Det är viktigt att målen är konkreta och uppföljningsbara.
Nästa steg är att formulera tidsbestämda åtgärder för hur målen ska nås och vem som ska ansvara för dem. En plan bör ha både främjande och förebyggande åtgärder.
Viktigt att tänka på är också hur arbetet ska följas upp och utvärderas.
Här följer några exempel på områden som kan vara relevanta att ta upp i likabehandlingsarbetet:
Exempel på åtgärder och på hur en plan kan utformas finns i handledningen till höger.
Planen ska innehålla rutiner för hur förskolan ska agera när någon i personalen får reda på att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det saknar betydelse vem i personalgruppen som får kännedom och på vilket sätt det sker.
Utredningsskyldigheten gäller inte bara när det drabbade barnet eller barnets föräldrar informerar förskolan. Förskolan måste även agera när informationen kommer från andra barn, när anmälan sker anonymt eller om någon från förskolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn.
Det är viktigt att det enskilda barnets upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Även föräldrarnas synpunkter på det inträffade behöver beaktas. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen.
Länk till webbverktyget planforskolan.se
Beställ eller ladda ned Husmodellen för förskolan
Beställ eller ladda ned handledningen "Förebygga diskriminering och kränkande behandling i förskolan.