Vilka krav ställer lagen när det gäller rekrytering?

I diskrimineringslagen finns två olika bestämmelser som gäller rekrytering.

• Arbetsgivaren se till att alla personer oavsett kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar.
• Om det på en arbetsplats inte råder en jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Målet med arbetet ska vara att försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar.

Bestämmelserna innebär att arbetsgivaren inte bör stänga ute någon utan istället ha en öppen och transparent rekrytering, till exempel genom att utannonsera alla nya tjänster som ska tillsättas och att se över vilka kanaler man använder vid rekrytering. Det handlar också om att gå igenom sin rekryteringsprocess, till exempel utformningen av kravprofiler och annonser, för att säkerställa att det inte finns några diskriminerande inslag som kan utestänga personer som tillhör en viss grupp från att söka tjänsten. Till exempel krav på medborgarskap, längd eller svensk utbildning.

Det kan även handla om att se till att ha en rekryteringsgrupp med en blandad sammansättning och att sammanställa intervjufrågor som inte riskerar att indirekt diskriminera någon (exempelvis frågor om personen planerar att skaffa barn eller om personens religion) utan att ha frågor som utgår ifrån personens kvalifikationer.
Arbetsgivaren kan också välja att tillämpa positiv särbehandling för att uppnå en jämnare könsfördelning. Läs mer om positiv särbehandling.
Läs mer om rekrytering i Handledningen Aktiva åtgärder i arbetslivet.