RSS

Vanliga frågor till DO

Här kan du läsa svaren på de vanligaste frågorna till DO. Frågorna har delats in i olika frågeområden.

Förbudet mot diskriminering gäller på följande områden i samhället

  • arbetslivet
  • utbildning
  • arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
  • start eller bedrivande av näringsverksamhet
  • yrkesbehörighet
  • medlemskap i vissa organisationer
  • varor, tjänster och bostäder (utanför privat- och familjelivet)
  • anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (exempelvis konserter, marknader eller mässor )
  • hälso- och sjukvården
  • socialtjänsten, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag
  • socialförsäkringssystemet (Försäkringskassans tjänster)
  • arbetslöshetsförsäkring
  • statligt studiestöd
  • värn- och civilplikt

Diskrimineringslagen innehåller även ytterligare en bestämmelse om förbud mot diskriminering när offentligt anställda möter allmänheten. Denna bestämmelse gäller enbart bemötande inom den offentliga sektorn och kompletterar de diskrimineringsförbud som gäller inom ovanstående områden. 

DO:s uppdrag är att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. Vi riktar in oss på områden där vi identifierat särskilda förändringsbehov och arbetar strategiskt och långsiktigt för att nå resultat inom dessa.

Våra huvudsakliga uppgifter är att:

  • Utveckla och samla kunskap.
  • Sprida och utbyta kunskap.
  • Påverka och driva på.
  • Utöva tillsyn.

Vad gör DO?

Du som har en funktionsnedsättning har rätt att ställa krav på tillgänglighet inom bland annat butik och restaurang.

Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att vidta skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för dig som har en funktionsnedsättning.

Exempel på åtgärder för tillgänglighet kan vara att jämna ut trösklar och hjälp att plocka och packa matvaror i en butik.

Vad som är skäligt att kräva beror på omständigheterna i varje enskilt fall. Vägledande är de krav på tillgänglighet som kan gälla för verksamheten, till exempel i plan- och bygglagen.

På Konsumentverkets webbplats finns fördjupad information och en e-utbildning om tillgänglighet i butik.

Konsumentverkets webbplats

Högskolan ska arbeta med aktiva åtgärder på följande fem områden:

  • antagning och rekrytering
  • undervisningsformer och organisering av utbildningen
  • examinationer och bedömningar
  • studiemiljö
  • studier och föräldraskap.

Det kan vara diskriminering om en arbetsgivare inte tar hänsyn till att en medarbetare av religiösa skäl vill, eller inte vill, bära viss klädsel på arbetet. Om en arbetsgivares krav på viss klädsel strider mot diskrimineringsförbudet måste avgöras i det enskilda fallet. Ett krav på, eller förbud mot, viss klädsel på en arbetsplats kan till exempel vara befogat om det är nödvändigt med hänsyn till säkerhet eller hygien.

Nej, inslag i radio eller TV liksom tidningsartiklar faller utanför diskrimineringslagens skydd mot diskriminering. De regleras i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. I ärenden som gäller yttrandefrihet är Justitiekanslern (JK) ensam åklagare.

Justitiekanslerns webbplats.

Särskilt om radio- och tv-program

Granskningsnämnden inom Radio- och TV-myndigheten granskar om inslag och program i radio och tv följer radio- och tv-lagen och andra regler för sändningarna.

Myndigheten för radio och tv

Särskilt om tidningar

Allmänhetens Pressombudsman är ett branschinstitut som har till uppgift att hjälpa enskilda som känner sig utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i papperstidningar och på tidningars webbplatser.

Pressombudsmannens webbplats

Frisörsalonger får inte ha olika pris för kvinnor och män för samma behandling, exempelvis klippning. Lagen kräver inte enhetstaxa hos frisörer men prissättningen får inte utgå från kön. Det finns frisörer som till exempel har varierande pris för olika hårlängder medan andra frisörer tar betalt efter hur lång tid behandlingen tar. Detta är däremot tillåtet enligt lagen. 

Det beror på. En anmälan kan leda till olika typer av åtgärder och insatser från DO:s sida. Tidsgränsen är endast viktigt i det fall ärendet ska drivas i domstol. Vi driver en mindre andel anmälningar per år till domstol. Om DO ska kunna ha möjlighet att driva ett ärende till domstol är det viktigt att anmäla händelsen till DO så snart som möjligt efter att den inträffat. Annars kan ärendet preskriberas. Det innebär att det är för sent att gå till domstol.

Tidsgränserna är olika beroende på om det handlar om diskriminering inom arbetslivet, utbildningsväsendet eller övriga samhällslivet. När det gäller arbetslivet är tidsgränsen normalt några månader men kan variera mellan två veckor och två år beroende på om anmälaren är medlem i facket eller inte. Inom utbildningsväsendet och samhällslivet är den vanligaste tidsgränsen två år.

Om en arbetsgivare eller utbildningsanordnare inte följer reglerna om aktiva åtgärder kan DO göra en framställan om vitesföreläggande till Nämnden mot diskriminering. Nämnden kan sedan besluta att arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren ska betala vite om de inte fullgör sina skyldigheter.

Om DO inte gör en sådan framställan kan istället en central arbetstagarorganisation göra det. Det förutsätter dock att arbetsgivaren är bunden till arbetstagarorganisationen av kollektivavtal.