RSS

Vanliga frågor till DO

Här kan du läsa svaren på de vanligaste frågorna till DO. Frågorna har delats in i olika frågeområden.

Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Den som underlåter (låter bli) att genomföra, skäliga tillgänglighetsåtgärder kan komma att göra sig skyldig till diskriminering. Underlåtenhet kan både vara att den som är ansvarig för en verksamhet inte gör något alls eller att de åtgärder som denne genomfört inte är tillräckliga. Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en person med en funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning.

Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet gäller inte

  • för den som tillhandahåller bostäder
  • för företag med färre än tio anställda eller privatpersoner som erbjuder varor och tjänster
  • om det vid handel med varor och tjänster krävs åtgärder för fastigheten utöver de krav som finns i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten. Undantaget gäller även byggnadsverk.

Undantaget för små företag gäller bara vid erbjudande av varor och tjänster, och då enbart i förhållande till företagets kunder.

Inom andra samhällsområden finns inte något undantag för små företag. Det betyder till exempel att vårdföretag med färre än tio anställda omfattas av förbudet, liksom små utbildningsanordnare och arbetsgivare. Även små företag som anordnar allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar till exempel konserter och bio- eller teaterföreställningar omfattas av förbudet.

Råd och vägledning till om hur du kan göra din verksamhet tillgänglig.

Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet

Vilka tillgänglighetsåtgärder är du som arbetsgivare skyldig att vidta?

Undantag inom varor tjänster och bostäder

Nej, den här typen av brottsliga handlingar omfattas inte av diskrimineringslagen. Om du vill göra en anmälan om ett sådant brott kan du vända dig till polisen.

Anmäl ett brott på polisens webbplats

Hatbrott

Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till exempelvis sexuell läggning, hudfärg eller religionstillhörighet.

Hets mot folkgrupp

I Sverige är det ett brott att sprida hot eller missaktande meddelanden mot en viss folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Nej, inslag i radio eller TV liksom tidningsartiklar faller utanför diskrimineringslagens skydd mot diskriminering. De regleras i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. I ärenden som gäller yttrandefrihet är Justitiekanslern (JK) ensam åklagare.

Justitiekanslerns webbplats.

Särskilt om radio- och tv-program

Granskningsnämnden inom Radio- och TV-myndigheten granskar om inslag och program i radio och tv följer radio- och tv-lagen och andra regler för sändningarna.

Myndigheten för radio och tv

Särskilt om tidningar

Allmänhetens Pressombudsman är ett branschinstitut som har till uppgift att hjälpa enskilda som känner sig utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i papperstidningar och på tidningars webbplatser.

Pressombudsmannens webbplats

Arbetet med aktiva åtgärder ska dokumenteras löpande.

Nyheter i diskrimineringslagen

Det beror på. En anmälan kan leda till olika typer av åtgärder och insatser från DO:s sida. Tidsgränsen är endast viktigt i det fall ärendet ska drivas i domstol. Vi driver en mindre andel anmälningar per år till domstol. Om DO ska kunna ha möjlighet att driva ett ärende till domstol är det viktigt att anmäla händelsen till DO så snart som möjligt efter att den inträffat. Annars kan ärendet preskriberas. Det innebär att det är för sent att gå till domstol.

Tidsgränserna är olika beroende på om det handlar om diskriminering inom arbetslivet, utbildningsväsendet eller övriga samhällslivet. När det gäller arbetslivet är tidsgränsen normalt några månader men kan variera mellan två veckor och två år beroende på om anmälaren är medlem i facket eller inte. Inom utbildningsväsendet och samhällslivet är den vanligaste tidsgränsen två år.

Nej, DO har inte möjlighet att påverka ärenden om uppehållstillstånd. Det gäller även om skälen för att söka uppehållstillstånd har kopplingar till DO:s områden. I Sverige är Migrationsverket den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap.

DO har inte heller möjlighet att ändra andra myndigheters beslut eller att påverka deras handläggning i ett enskilt ärende.

Om du vill överklaga Migrationsverkets beslut kan du kontakta Migrationsverket för mer information.

Information om att överklaga på Migrationsverkets webbplats

Om du upplever att det finns ett samband mellan att du missgynnats vid tilldelning av utbildningsplats och någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna kan du anmäla det till DO.

Diskrimineringsförbudet inom utbildningsområdet

Vad som är skäligt får avgöras från fall till fall. Skälighetsbedömningen bör göras med hänsyn till resurser, behov och andra omständigheter i det enskilda fallet. Klart är att konstaterade problem inte kan lämnas helt utan åtgärd eller att de åtgärder som vidtas är betydelselösa.

 Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande i fyra steg. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska

  • undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten
  • analysera orsaker till upptäckta hinder och risker
  • vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och
  • följa upp och utvärdera arbetet. 

Arbetet ska dokumenteras löpande.

Arbetsgivare med minst tio anställda ska även genomföra en lönekartläggning varje år. 

Läs mer om hur lönekartläggningen ska göras.

Det kan vara diskriminering om en arbetsgivare inte tar hänsyn till att en medarbetare av religiösa skäl vill, eller inte vill, bära viss klädsel på arbetet. Om en arbetsgivares krav på viss klädsel strider mot diskrimineringsförbudet måste avgöras i det enskilda fallet. Ett krav på, eller förbud mot, viss klädsel på en arbetsplats kan till exempel vara befogat om det är nödvändigt med hänsyn till säkerhet eller hygien.

Ställ en fråga

Om du inte hittar ett svar på din fråga kan du skicka frågan till oss här.

* = Obligatorisk uppgift


Stäng formuläret