Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om arbetsplatsens utformning

Remissvar 12 mars 2019

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om arbetsplatsens utformning. DO:s yttrande är avgränsat till frågor som rör DO:s verksamhetsområde.
Inledningsvis ska nämnas att DO välkomnar att förslaget innebär att kraven på arbetsgivares åtgärder för att göra arbetsplatser tillgänglig för personer med funktionsnedsättning i olika avseende tydliggörs och skärps.

Terminologi

I det remitterade materialet används omväxlande begrepp som handikapp, funktionsnedsättning, tillfälliga funktionsnedsättningar, funktionsförmåga respektive nedsatt arbetsförmåga utan att det alltid är möjligt att följa de överväganden som legat bakom valet av begrepp. Det kan i detta sammanhang konstateras att med funktionsnedsättning avses enligt diskrimineringslagen (2008:567) varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå (1 kap. 5 § 4 p. DL).
Enligt DO:s mening finns det anledning att se över den i förslaget använda terminologin i syfte att, om möjligt, uppnå en större enhetlighet i uttryckssätt.

Förslagets förhållande till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Enligt förslaget ska ett nytt krav på tillgänglighet införas vid projektering av nya arbetsplatser (21 §). En ny bestämmelse föreslås också införas med innebörden att arbetsgivare ska undersöka och bedöma möjligheten att i befintliga arbetslokaler kunna ta emot arbetstagare med funktionsnedsättning. Syftet med förslaget i denna del sägs vara att underlätta åtgärder "den dag då behovet uppstår", det vill säga när det blir aktuellt att anställa en person med funktionsnedsättning. Någon skyldighet för arbetsgivare att dessförinnan genomföra tillgänglighetsfrämjande åtgärder föreslås alltså inte.
Av konsekvensutredningen framgår att ett motiv till förslaget varit de krav som följer av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Någon närmare analys eller bedömning av hur förslaget i denna del förhåller sig till konventionen redovisas emellertid inte.

Enligt artikel 9 i konventionen ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön. Dessa åtgärder, som ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet, ska bland annat gälla arbetsplatser.

Innebörden av detta krav har kommenterats av FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD-kommittén) i dess allmänna kommentar över artikel 9. I sin kommentar belyser kommittén bland annat kravets innehåll med avseende på nya respektive befintliga strukturer, liksom förhållandet mellan begreppen tillgänglighet (accessibility) och skälig anpassning (reasonable accommodation).

Accessibility is related to groups, whereas reasonable accommodation is related to individuals. This means that the duty to provide accessibility is an ex ante duty. States parties therefore have the duty to provide accessibility before receiving an individual request to enter or use a place or service. Accessibility standards must be broad and standardized. In the case of individuals who have rare impairments that were not taken into account when the accessibility standards were developed or who do not use the modes, methods or means offered to achieve accessibility (not reading Braille, for example), even the application of accessibility standards may not be sufficient to ensure them access. In such cases, reasonable accommodation may apply. [...] The obligation to implement accessibility is unconditional, i.e. the entity obliged to provide accessibility may not excuse the omission to do so by referring to the burden of providing access for persons with disabilities. The duty of reasonable accommodation, contrarily, exists only if implementation constitutes no undue burden on the entity.

The duty to provide reasonable accommodation is an ex nunc duty, which means that it is enforceable from the moment an individual with an impairment needs it in a given situation, for example, workplace or school, in order to enjoy her or his rights on an equal basis in a particular context. Here, accessibility standards can be an indicator, but may not be taken as prescriptive. Reasonable accommodation can be used as a means of ensuring accessibility for an individual with a disability in a particular situation. Reasonable accommodation seeks to achieve individual justice in the sense that non-discrimination or equality is assured, taking the dignity, autonomy and choices of the individual into account. Thus, a person with a rare impairment might ask for accommodation that falls outside the scope of any accessibility standard.

Enligt DO:s mening finns det mot bakgrund av vad CRPD-kommittén på detta sätt givit uttryck för anledning att inom ramen för ärendets fortsatta beredning ytterligare belysa hur förslaget förhåller sig till kraven i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Förtydligande av utrednings- och dokumentationskravet

För att underlätta den praktiska tillämpningen vore det enligt DO:s uppfattning önskvärt att ytterligare precisera kraven i 22 § i syfte att göra det tydligare vad som ska utredas och dokumenteras.

Tillgänglighet för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

I de allmänna råden till 33 § lämnas exempel på egenskaper som kan göra en arbetsplats tillgänglig för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Enligt DO:s mening vore det önskvärt om de allmänna råden på denna punkt även kunde behandla frågan om tillgänglighet för personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Beslut

Beslut i detta ärende (LED 2018/458) har fattats av Agneta Broberg efter föredragning av Phuong Huynh. I den slutliga handläggningen har också enhetscheferna Lovisa Strömberg och Peter Wråke, chefsjuristen Mattias Falk samt utredaren Anna Fritshammar deltagit.

Agneta Broberg
Diskrimineringsombudsman

Phuong Huynh
Utredare