Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling

Remissvar på SOU 2018:17, 27 juni 2018

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående betänkande. DO avgränsar sina yttranden till sådana frågor som kan ha relevans för DO:s verksamhetsområde. DO har givet detta följande synpunkter.   

Stärkt arbete med praktiknära forskning och utveckling (avsnitt 5.6.3)

DO välkomnar förslaget. Som myndigheten tidigare framhållit[1] finns det behov av praktiknära forskning vad gäller såväl kunskap om och arbetssätt för att förebygga och motverka diskriminering och för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter i skolan. DO:s förhoppning är att det föreslagna statsbidraget kan bidra till att avhjälpa bristen på sådan forskning.

Kompetensutveckling för rektorer och förskolechefer om praktisk organisation och arbetsmiljö (avsnitt 9.6.4)

DO delar utredningens bedömning att ett mer effektivt arbetsmiljöarbete på skol- eller förskoleenheten kan förbättra arbetsmiljön. Myndighetens erfarenhet från tillsynsarbete inom skolområdet är att många rektorer och förskolechefer saknar tillräckliga kunskaper om aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund, och har således en nära relation till det systematiska arbetsmiljöarbetet. DO välkomnar därför förslaget, men anser att kompetensutvecklingsinsatsen också bör omfatta arbetsgivares och utbildningsanordnares skyldigheter enligt diskrimineringslagen (2008:567).

Uppdrag till Statskontoret att utvärdera hanteringen av enskildas klagomål över skolväsendet (avsnitt 9.7.2)

I utredningen konstateras att antalet anmälningar till Skolinspektionen har ökat kraftigt och att det är sannolikt att antalet anmälningar kommer att fortsätta öka. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att regeringen bör överväga att se över klagomålshanteringen i skolväsendet.

Mot bakgrund av att det i betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) lämnas ett förslag om att flytta över diskrimineringslagens bestämmelser om skollagsreglerad verksamhet till skollagen (2010:800) och tillsynen över dessa bestämmelser till Skolinspektionen, kan det finnas anledning för DO att kommentera detta förslag.

Utredningen drar paralleller till utvecklingen på hälso- och sjukvårdsområdet där ett ökat tryck på myndigheterna att hantera klagomål bland annat ledde till långa handläggningstider och till att tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inte kunde genomföra egeninitierad tillsyn i den utsträckning som behövdes.[2] Likartade förhållanden har tidigare även gjort sig gällande inom diskrimineringsområdet.

Av 4 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567) (DL) framgår att det bland DO:s uppgifter ingår att utöva tillsyn över att diskrimineringslagens bestämmelser följs. Med tillsyn avses här en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av diskrimineringslagen (4 kap. 1 a § DL). Myndigheten har härutöver jämlikt 6 kap. 2 § DL även möjlighet att föra talan i domstol för en enskild som medger det.

DO:s uppgift att utöva tillsyn över att diskrimineringslagens bestämmelser följs skiljer sig i väsentliga avseenden från möjligheten att framställa enskildas civilrättsliga anspråk i domstol. Tillsynens viktigaste funktion kan anses vara förebyggande och dess viktigaste uppgift sägs ibland vara att stärka de flesta tillsynsobjekts vilja att följa reglerna[3].

En viktig utgångspunkt, och praktisk förutsättning, för myndighetens tillsynsverksamhet är vidare att DO inte utreder samtliga de anmälningar som kommer in till myndigheten. DO har istället under en följd av år byggt upp en mer reguljär tillsynsverksamhet vars huvudsakliga syfte är att främja efterlevnad och vid behov påtala överträdelser eller risker för överträdelser snarare än att utreda om enskilda har ett giltigt civilrättsligt anspråk. Centralt för tillsynsverksamheten är att myndigheten kan agera på uppgifter oavsett om de når myndigheten genom en anmälan från en enskild eller på annat sätt. Som exempel på förhållanden inom diskrimineringsområdet som kan påtalas genom en sådan tillsyn är brister i tillgänglighet, avsaknad av rutiner för hantering av anmälningar om trakasserier och diskriminerande krav i anställningsannonser. Genom att tillsynen på detta sätt i högre grad inriktas mot strukturella förhållanden hos tillsynsobjektet som innefattar diskriminering eller risk för diskriminering, ges också tillsynsobjektet förutsättningar att själv bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att efterleva lagen.

Det finns i detta sammanhang anledning att framhålla att DO:s erfarenheter inom diskrimineringsområdet tydligt visar på värdet av denna typ av reguljär och egeninitierad tillsynsverksamhet. Mot bakgrund av den problembild som lämnas i betänkandet kan övervägas att låta Statskontoret genomföra en sådan genomlysning som föreslås av utredningen.

Tydligare att lärarlönelyftet ska fördelas med hänsyn till elevers förutsättningar och behov (avsnitt 10.6.6)

Enligt skollagen (2010:800) har alla barn och elever rätt till en likvärdig utbildning. En viktig förutsättning för en likvärdig utbildning är en utbildning fri från diskriminering. För att säkerställa detta är det av stor vikt att resurser till utbildning i skolväsendet fördelas efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. DO tillstyrker därför förslaget om ett förtydligande.   

Förslag om förändrat krav på behörighet att undervisa i ämnet modersmål (avsnitt 12.2.2)

DO tillstyrker förslaget och delar utredarens bedömning att något behöver göras i avvaktan på att en utredning om ämnet modersmål och möjligheten till studiehandledning på modersmålet kommer till stånd. I sammanhanget vill DO även hänvisa till myndighetens remissyttrande över SOU 2017:51, i vilket DO efterlyser skyndsamma insatser för att säkerställa elevers rätt till modersmål i skolan.

Beslut

Beslut i detta ärende (LED 2018/168) har fattats av Lovisa Strömberg efter utredning och förslag från Anna Ericsson.

 

Lovisa Strömberg, chef för utvecklingsenheten

Anna Ericsson, utredare

 

 



[1] Se DO:s remissvar över SOU 2017:51.

[2] Statskontoret (2014).

[3] Se prop. 2015/16:135 s. 76.

Den remitterade utredningen