Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Remissvar på SOU 2018:35, 10 oktober 2018

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har begärt att få yttra sig över ovanstående betänkande. DO avgränsar yttrandet till frågor av relevans utifrån myndighetens verksamhetsområde.

Sammanfattning

Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga hur kommunerna arbetar med att analysera och hantera efterfrågan och bostadsbehovet hos grupper med svag ställning på bostadsmarknaden och vad kommunerna gör för att tillgodose dessa behov. Utredningens förslag innebär att staten och kommunerna tar ett gemensamt ansvar för bostadsförsörjningen. Förslagen utgår från att bostäder omsätts och upplåts på en marknad och inriktar politiken mot de hushåll vars bostadsbehov inte tillfredsställs på denna marknad. Med dessa utgångspunkter är det beklagligt att utredningen saknar ett diskrimineringsperspektiv.

Allmänna synpunkter

Förutom diskrimineringslagen finns det få regleringar av hur förmedlingen av bostäder ska gå till. Avsaknaden av tydlig reglering av förmedlingssystem i kombination med bristande transparens i hur urvalet går till gör det svårt för den enskilde att få en bild av hur fördelning av bostäder och urval av hyresgäster görs. De många olika sätt på vilka bostäder i dag förmedlas ger utrymme för godtyckliga bedömningar av bostadssökande och detta utgör en risk för diskriminering.

Höga krav för att hyra bostäder i det befintliga beståndet

DO har noterat att kommunerna påtalat att hyresvärdarnas uthyrningsnormer är ett hinder för att tillgodose bostadsbehoven för de med svag ställning på bostadsmarknaden. DO vill i sammanhanget även framhålla att förekomsten av diskriminering utgör ett hinder för individers likvärdiga tillgång till bostad. Det är också DO:s erfarenhet att det hos hyresvärdar förekommer dels uthyrningspolicyer och eller urvalskriterier som i sig riskerar att leda till diskriminering, dels att hyresvärdar tillämpar uthyrningspolicyer och/eller urvalskriterier på ett diskriminerande sätt. Mot denna bakgrund är det beklagligt att betänkandet helt saknar ett diskrimineringsperspektiv. DO menar att detta perspektiv måste säkerställas i den fortsatta beredningen av förslaget.

Beslut i detta ärende (LED 2018/401) har fattats av Agneta Broberg efter utredning och förslag från Anna Ericsson. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen Lovisa Strömberg och chefsjuristen Mattias Falk deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Anna Ericsson, utredare

Den remitterade utredningen