Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Remissvar på SOU 2018:45, 28 september 2018

Inledande synpunkter

Diskrimineringsombudsmannen(DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående betänkande. DO:s remissvar är avgränsat till frågor av relevans utifrån myndighetens verksamhetsområde.

I betänkandet uttalas att de flesta av de personuppgifter som Myndigheten för arbetsmiljökunskap har behov av för sina utredningar finns hos statistikansvariga myndigheter som till exempel Statistiska centralbyrån. Det framgår vidare att den nya myndigheten även kan komma att inhämta kunskap från intervjuer, men det anges inte i vilken omfattning detta är avsett att ske. Enligt DO:s uppfattning finns i detta sammanhang anledning att framhålla det angelägna i att valet av de metoder för kunskapsinhämtning som tillämpas tar sin utgångspunkt i frågeställningens karaktär. Medan användande av kvantitativa data i många fall framstår som ändamålsenliga, kan det i andra fall finnas omständigheter som talar för att kunskapsinhämtning kring en fråga istället lämpligen bör ske på annat sätt .

Känsliga personuppgifter

Enligt betänkandet ska Myndigheten för arbetsmiljökunskap få behandla uppgifter som avslöjar etniskt ursprung, medlemskap i fackförening och hälsa. DO uppfattar det som att utredningen föreslår att de uppgifter om etniskt ursprung som det är tänkt att Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska behandla, är födelseland och medborgarskap.

Utredningen har härutöver övervägt om vissa andra känsliga personuppgifter som i likhet med etnisk ursprung motsvarar i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunder bör få behandlas av den nya myndigheten. Utredningen konstaterar i denna del att behandling av personuppgifter som sexuell läggning och religiös och filosofisk övertygelse "väcker frågor ur integritetssynpunkt" och att det därför "bör finnas konkreta och starka skäl för att en myndighet ska få behandla dessa uppgifter för att t.ex. göra utvärderingar och analyser". Enligt utredningens mening har det inte kommit fram några sådana tillräckligt starka skäl för att Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska ges en möjlighet att behandla dessa kategorier av känsliga personuppgifter.

Medan DO delar uppfattningen att behandlingen av uppgifter om sexuell läggning och religiös och filosofisk övertygelse väcker frågor ur integritetssynpunkt måste detsamma anses gälla för behandling av uppgifter som avslöjar till exempel etniskt ursprung och hälsa. Det förefaller också finnas skäl att utgå från att behandling av uppgifter om sexuell läggning och religiös övertygelse kan vara av relevans vid studier av till exempel kränkande särbehandling och därigenom för kunskapen om organisatorisk och social arbetsmiljö. Betänkandets kortfattade utformning på denna punkt innebär att det är oklart vilka avvägningar som utredningen har gjort för att komma fram till sin slutsats. Enligt DO:s uppfattning finns det därför anledning att under ärendets fortsatta beredning göra frågeställningen till föremål för en mer ingående belysning.

Beslut i detta ärende (LED 2018/336) har fattats av diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg efter utredning och förslag från verksjuristen Cecilia Bjurström. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen Lovisa Strömberg och chefsjuristen Mattias Falk deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Cecilia Bjurström, verksjurist

Den remitterade utredningen