Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa

Remissvar på SOU 2017:47 , 15 november 2017

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående betänkande. DO:s remissvar är avgränsat till frågor som kan ha relevans för myndighetens verksamhet.

Brist på diskrimineringsperspektiv

DO vill lyfta avsaknandet av ett diskrimineringsperspektiv i betänkandet. Begreppet "diskriminering" förekommer förvisso, men då i synnerligen allmänt hållna sammanhang och utan att beakta befintlig kunskap inom området − kunskap som lyfts till Kommissionen vid exempelvis referensgruppsmöten (not 1). Några exempel på sådan kunskap om marginalisering, upplevelser av utsatthet och bristande kontroll över de egna livsmöjligheterna som riskerar att leda till ohälsa och som med fördel kunnat tillföras betänkandet är:

  • Personer med utländskt klingande namn förbigås när de söker jobb trots att de har relevant utbildning och lång arbetslivserfarenhet inom yrket. Många högutbildade personer med en annan etnisk tillhörighet än svensk arbetar inom yrken eller på arbetsplatser som långt ifrån motsvarar deras kompetens (not 2).
  • När det gäller förutsättningar att starta eget företag förekommer upplevelser av att banker, utan någon individuell prövning gjorts, avslår lån till personer med arabiskt eller afrikanskt klingande namn (not 3).
  • Elever som utsatts för kränkningar, trakasserier eller mobbning i skolan löper en ökad risk för frånvaro, vilket i sin tur kan leda till att de halkar efter i studierna och inte uppnår de mål som är grunden för fortsatt utbildning och deltagande i arbetslivet (not 4).

Begreppsanvändning

I avsnittet om jämlik vård sammanblandas begrepp på ett sätt som riskerar att motverka effektiva och riktade insatser. Exempelvis återfinns skrivningar som kan tolkas som att "socioekonomisk status" (not 5) skulle vara en diskrimineringsgrund, vilket inte är korrekt. I samma sammanhang skrivs följande: "Grupper som därutöver särskilt bör uppmärksammas är de som har utländsk bakgrund, personer med psykisk ohälsa och personer med intellektuell funktionsnedsättning." DO vill här uppmärksamma om kopplingen mellan utländsk bakgrund och grunden "etnisk tillhörighet", att alla former av funktionsnedsättning är en del av grunden funktionsnedsättning och att varaktig psykisk ohälsa kan utgöra en funktionsnedsättning.

Tillgången till vård och bemötande

Många patienter och vårdsökande upplever brister i information, kommunikation och tillgänglighet till vården på ett sätt som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Brister i tillgång till vård och tillitsbrister kan leda till att en person avstår från att söka behövlig vård. Mot bakgrund av denna kunskap hade DO velat se att betänkandet tydligare hade lyft fram Patientlagen och resonerat om hur lagen skulle kunna få bättre genomslag, bland annat med utgångspunkt från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utvärdering och rekommendationer (not 7).

DO anser också att betänkandet i högre grad borde belysa att bemötandet och den vård som erbjuds skiljer sig åt bero¬ende bland annat på faktorer som kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Myndigheten vill i detta sammanhang särskilt referera till det utbildningsmaterial riktat till vårdpersonal som Socialstyrelsen tagit fram i samverkan med DO och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (not 8).

Avslutningsvis vill DO lyfta att avsaknaden av en kunskapsbaserat diskrimineringsperspektiv medför att myndigheten befarar att de socialpolitiska satsningar som Kommissionen föreslår inte kommer att leda till en nödvändig förändring när det gäller omotiverade skillnader i hälsa, inklusive ojämlika villkor i tillgången till vård.

Beslut i detta ärende har fattats av DO Agneta Broberg efter utredning och förslag från utredaren på Utvecklingsenheten Eva Nikell. I den slutliga handläggningen har också chefen för Utvecklingsenheten, Lovisa Strömberg, deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Eva Nikell, utredare

Noter

  1. DO har deltagit i styrgruppen för Nationell Plattform för jämlik hälsa och vård och i den funktionen deltagit i två referensgruppsmöten som arrangerats av Kommissionen.
  2. Måste alla heta som Svensson? En empirisk studie av namnbyten och inkomster, LO och Integrationsverket, 2006; Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data. Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth, Kalmar Högskola, 2006.
  3. Kedjor av händelser – En analys av anmälningar om diskriminering från muslimer och förmodade muslimer, Diskrimineringsombudsmannen, 2016
  4. SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera; Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan, Skolverket, 2010
  5. "Kärnan är att fundera över vad det är vi förmedlar, medvetet eller omedvetet, och utifrån detta utveckla ett beteende som utgår från ett icke-diskriminerande förhållningssätt. De sju diskrimineringsgrunderna är i detta sammanhang en viktig utgångspunkt; kön, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och ålder samt socioekonomisk status.", s. 240
  6. Diskrimineringslagen (2008:567)
  7. Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen 2014-2017. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Rapport 2017:2
  8. Att mötas i hälso- och sjukvård − Ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor, Socialstyrelsen, 2015

 

Den remitterade utredningen