Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande

Remissvar på SOU 2017:1, 22 mars 2017

Sammanfattning

Diskrimineringsombudsmannen välkomnar i stort landsbygdskommitténs betänkande och förslag, och lämnar nedan några kommentarer och synpunkter som härrör från erfarenheter av arbetet med att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom olika samhällsområden.

Myndighetssamverkan i lokalsamhället

Kommittén belyser vikten av att väsentlig statlig service finns fysiskt närvarande i glest befolkade områden och förespråkar statliga servicekontor där flera myndigheter kan samverka i att ge invånarna grundläggande service. DO instämmer i vikten av detta, särskilt ur synvinkeln tillgänglighet. Distanskontakt med myndigheter kan vara ett hinder för personer med funktionsnedsättning. Många anmälningar till DO innehåller beskrivningar av svårigheter i kontakter med olika myndigheter när det gäller bemötande, skilda synsätt, beslut som inte koordineras, med mera. DO vill också understryka vikten av samråd med det lokala civilsamhället i planering och uppbyggnad av statliga servicekontor.

Framtida behov av arbetskraft och nya företag

Vad gäller beskrivningen av vad som behövs för den framtida arbeskraftsförsörjningen vill DO påpeka vikten av att medvetet undanröja de risker för diskriminering som finns på arbetsmarknaden och när individer vill starta egen näringsverksamhet. Forskning visar exempelvis att personer med utländskt klingande namn förbigås när de söker jobb trots att de har relevant utbildning och lång arbetslivserfarenhet inom yrket. Många högutbildade personer med en annan etnisk tillhörighet än svensk arbetar inom yrken eller på arbetsplatser som långt ifrån motsvarar deras kompetens (Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth). När det gäller förutsättningar att starta eget företag vill DO lyfta att exempel på upplevelser av att banker avslår lån till personer med arabiskt eller afrikanskt klingande namn utan någon individuell prövning framkommit i analyser av anmälningar som DO genomfört (Diskrimineringsombudsmannen 2016).

Då kommittén påtalar vikten av medvetet jämställdhetsarbete i samband med satsningar på landsbygdsutveckling vill DO poängtera vikten av att motverka diskriminering inom alla samhällssektorer och utifrån alla diskrimineringsgrunder i lagstiftningen, samt beakta hur olika diskrimineringsgrunder och problematiker kan korsa varandra, för att motverka diskriminering.

Folkhögskolornas betydelse nämns i kommitténs betänkande, men enbart i den delen som rör ett förstärkt civilsamhälle. DO vill i sammanhanget därför lyfta folkhögskolornas betydelse i att ge fler som av olika skäl har bristande grundutbildning tillgång till utbildning. Folkhögskolorna fyller exempelvis en viktig roll för elever som utsatts för kränkningar, trakasserier och mobbning och som därmed löper en ökad risk för frånvaro (SOU 2016:94). Var och en av de elever som är borta från skolan riskerar att halka efter i studierna och kanske inte uppnå de mål som är grunden för fortsatt utbildning och deltagande i arbetslivet (Folkbildningsrådet 2015).

Näringslivsutveckling och urfolksrättigheter

Kommittén berör kort i betänkandet de samiska näringarna och understryker dessas betydelse dels för att bevara och utveckla samers språk och kultur samt samiskt samhällsliv. DO saknar dock en analys av vad exempelvis utökad gruvdrift, mineralutvinning eller intensifiering av skogsnäringen kan innebära för säkerställandet av samers rättigheter som urfolk. Frågan om de samiska näringarnas utveckling är inte en fråga om att kompromissa mellan olika näringar och intressen utan snarare att utvecklingen av olika näringar ska förhålla sig till samers rättigheter som urfolk.

Civilsamhället och demokratin

Kommittén pekar på vikten av utvecklat samarbete mellan det offentliga, det privata näringslivet och det organiserade civilsamhället. DO menar att civilsamhällets roll som kunskapsgivare till ansvariga myndigheter är central för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.
DO vill samtidigt påminna om att att förvaltningsmyndigheter också enligt lag ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (lag 2009:724). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är också uttrycklig om vikten av att personer med funktionsnedsättning hörs i alla frågor som berör dem (FN.s konvention).

Beslut

Beslut i detta ärende LED 2017/54 har fattats av chefen för Utvecklingsenheten Lovisa Strömberg efter utredning och förslag från utredaren på Utvecklingsenheten Eva Nikell.

Lovisa Strömberg
Chef för Utvecklingsenheten

Eva Nikell
Utredare

Fotnoter

  1. Måste alla heta som Svensson? En empirisk studie av namnbyten och inkomster, LO och Integrationsverket, 2006; Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data. Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth, Kalmar Högskola, 2006.
  2. Kedjor av händelser – En analys av anmälningar om diskriminering från muslimer och förmodade muslimer, Diskrimineringsombudsmannen, 2016
  3. SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera; Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan, Skolverket, 2010
  4. I Folkbildningsrådets Samlade bedömning ur årsredovisningen till regeringen för 2015 framgår att 17−18 procent av dem som går allmän kurs på gymnasienivå på folkhögskola uppnår högskolebehörighet, och att cirka 5 procent uppnår behörighet till yrkeshögskola. En tredjedel av deltagarna på särskild kurs får intyg om fullgjord eftergymnasial yrkesutbildning. 
  5. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
  6. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,