Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor

Remissvar på U2017/01031/S, 29 maj 2017

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående promemoria.

Enligt förslaget ska det införas en möjlighet för kommuner att göra undantag från närhetsprincipen vid placering av elever i kommunala skolor. Möjligheten till undantag ska vara begränsad till en viss andel av platserna – en särskild kvot – vid en eller flera av kommunens skolenheter. Platserna inom kvoten ska fördelas till elever vars vårdnadshavare önskar att de ska gå vid den aktuella skolenheten. Några närmare kriterier för hur platserna inom kvoten ska fördelas uppställs i övrigt inte, och i förslaget till författningstext anges endast att fördelningen ska göras "enligt de grunder som kommunen beslutar".

DO har tidigare, i remissvar över SOU 2016:9 samt i till Utbildningsdepartementet lämnade synpunkter på ett utkast till lagrådsremiss i samma ärende, yttrat sig över delvis likartade förslag. DO framhöll i sina yttranden att de då aktuella förslagen innebar en risk för att det vid de föreslagna bestämmelsernas praktiska tillämpning skulle kunna komma att göras överväganden kopplade till elevers etniska tillhörighet på ett sätt som står i strid med diskrimineringslagens bestämmelser.

Med hänvisning bland annat till EU-domstolens dom den 16 juli 2015 i mål C-83/14, CHEZ RB, EU:C:2015:480 underströk DO att det förhållandet att en regel innehåller ett neutralt utformat kriterium inte med nödvändighet innebär att missgynnande beslut som fattas i enlighet med kriteriet är att bedöma i förhållande till förbudet mot indirekt diskriminering. En bedömning måste istället i varje enskilt fall göras om etniska överväganden i kausal mening kan sägas ha legat till grund för de beslut som fattas med stöd av regeln. Om så är fallet står åtgärden i strid mot förbudet mot direkt diskriminering och kan därmed inte rättfärdigas.

Medan DO fullt ut delar uppfattningen om det angelägna i att Sveriges skolor ges förutsättningar att erbjuda samtliga elever en likvärdig undervisning av hög kvalitet, äger de synpunkter som DO på detta sätt tidigare framfört i allt väsentligt giltighet även i förhållande till det förslag som nu lämnats. Det är vid denna bedömning inte möjligt att bortse från att den faktiska bakgrunden till förslaget till stor del utgörs av den ansträngda situation som uppstått på grund av att en begränsad andel av Sveriges skolor svarat för mottagandet av en stor del av antalet nyanlända elever.

Syftet med förslaget sägs också vara att motverka konsekvenserna av boendesegregation mot bakgrund av att antalet elever i svenska skolväsendet ökat stort under senare år. Även om det i promemorian tydligt framhålls att det vid urval till en viss skolenhet inte är tillåtet att behandla vissa elever mindre förmånligt än andra i syfte att uppnå en viss fördelning av eleverna med hänsyn till deras etniska tillhörighet, får mot denna bakgrund en inte oväsentlig risk anses kvarstå för att det föreslagna regelverket i praktiken kan komma att tillämpas på ett sätt som strider mot förbudet mot diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet.

Enligt DO:s uppfattning bidrar också det sätt på vilket förslaget utformats till förekomsten av en sådan risk. Medan det kan finnas skäl som talar för att kommuner bör ha möjlighet att göra överväganden med hänsyn till lokala förutsättningar, finns det alltså anledning att framhålla att förslaget innebär att ett mycket omfattande bedömningsutrymme överlämnas till kommunerna när det gäller hur urvalet till den särskilda kvoten ska ske. Även om hänsyn tas till att kommunen vid sin tillämpning av bestämmelsen är bunden av det generellt tillämpliga kravet på att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (se HFD 2015 ref. 50), måste lämpligheten av den föreslagna lösningen i denna del ifrågasättas.

Enligt DO:s bedömning får avsaknaden av lagfästa, väldefinierade och transparanta kriterier för hur platserna inom kvoten ska fördelas anses medföra en ökad risk för att den praktiska tillämpningen av bestämmelsen sker på ett sätt som strider mot diskrimineringslagens krav. Avsaknaden av sådana kriterier innebär även att den praktiska möjligheten att utöva tillsyn över det sätt på vilka bestämmelserna tillämpas försvåras avsevärt.

Härtill kommer att en bristande tydlighet i detta avseende riskerar att medföra att åtgärdernas legitimitet i allmänhetens ögon undergrävs, vilket får betraktas som allvarligt mot bakgrund av placeringsfrågornas art och betydelse för enskilda och lokalsamhällen. Redan uppkomsten av en misstanke om att det förekommer att det allmänna i detta sammanhang i strid med lag fäster avseende vid elevernas etniska tillhörighet kan skada förtroendet för rättsstaten och respekten för det diskrimineringsskydd som den ska garantera.

Sammanfattningsvis anser DO att det nu aktuella förslaget, liksom de tidigare, framstår som problematiskt ur ett diskrimineringsperspektiv. För det fall det ändå bedöms som önskvärt att gå vidare med ett förslag av denna typ bör det noga övervägas hur ett sådant kan utformas för att så långt som möjligt motverka de risker för diskriminering på tillämpningsnivå som DO påtalat, liksom för att säkerställa att förutsättningar lämnas för en effektiv tillsyn i detta avseende.

Beslut

Beslut i detta ärende (LED 2017/151) har fattats av diskrimineringsombudsman Agneta Broberg efter utredning och förslag från chefsjuristen Mattias Falk. I den slutliga handläggningen har också enhetscheferna Rickard Appelberg, Martin Mörk och Lovisa Strömberg deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Mattias Falk, chefsjurist