Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Socialdepartementets diarienummer S2017/01878/FST

Remissvar på Ds 2017:11, 1 juni 2017

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående delbetänkande. DO:s yttrande är avgränsat till frågor som rör DO:s verksamhetsområde. DO har givet detta följande synpunkter.

Socialdepartementets arbetsgrupp bedömer på s. 34 att förslaget om en kortare retroaktivitet för ansökningar om efterlevandestöd inte utgör varken direkt eller indirekt diskriminering. Arbetsgruppen anger som stöd för sin bedömning att bestämmelsen inte tar sikte på etnisk tillhörighet, nationalitet eller ursprung hos den som ansöker om förmånen, och att effekterna av förslaget blir desamma oavsett vilken etnisk tillhörighet den sökande har.

Den diskrimineringsrättsliga analys som på detta sätt redovisas i promemorian ger DO anledning att understryka att det förhållande att en bestämmelse innehåller ett neutralt utformat kriterium inte med nödvändighet innebär att missgynnande beslut som fattas i enlighet med kriteriet är att bedöma i förhållande till förbudet mot indirekt diskriminering.

En bedömning måste först göras om etniska överväganden i kausal mening kan sägas ha legat till grund för de beslut som fattas med stöd av regeln. Om så är fallet står åtgärden i strid mot förbudet mot direkt diskriminering och kan därmed inte rättfärdigas (se EU-domstolens dom den 16 juli 2015 i mål C‑83/14, CHEZ RB, EU:C:2015:480, punkt 91; jfr regeringens uttalanden i prop. 2015/16:184 s. 15 och 17 samt delbetänkandet av Utredningen om en modern föräldraförsäkring, SOU 2016:73 s. 191).

Det förtjänar vidare att framhållas att det förhållande att effekterna av ett förslag blir detsamma för en grupp av personer oavsett vilken etnisk tillhörighet individerna i gruppen har inte nödvändigtvis utesluter att det är fråga om direkt diskriminering. En kollektiv åtgärd som medför negativa konsekvenser inte enbart för personer med ett visst etnisk tillhörighet utan även för andra individer kan alltså under vissa förutsättningar utgöra direkt diskriminering. Detta följer av punkt 60 i ovan angivna dom.

Det redovisade underlaget ger inte DO anledning att invända mot arbetsgruppens slutsatser i sak. Mot bakgrund av ovanstående, och med hänsyn även till att frågan om indirekt diskrimering i promemorian endast behandlas helt översiktligt, kan det emellertid finnas anledning att inom ramen för ärendets fortsatta beredning i vissa delar komplettera promemorians diskrimineringsrättsliga analys.

Arbetsgruppen har på s. 13 framhållit att det kan dröja innan en ansökan om efterlevandestöd görs eftersom det kan ta tid innan barnet tilldelas en särskilt förordnad vårdnadshavare, och att tiden kan variera från kommun till kommun eftersom det kan vara svårt att hitta lämpliga personer som accepterar att åta sig uppdraget. DO har förståelse för den svårigheten, men noterar att den föreslagna ändringen av den retroaktiva tiden skulle innebära att det blir ännu viktigare att en ansökan om efterlevandestöd görs så snart som möjligt.

Det framstår därför som angeläget att, om ändringen genomförs, säkerställa att de barn som har rätt till efterlevandestöd får möjlighet att så fort som möjligt tillvarata den rätten oavsett i vilken kommun de är bosatta.

Beslut

Beslut i detta ärende (LED 2017/190) har fattats av Agneta Broberg efter utredning och förslag från utredaren Gustav Staaf. I den slutliga handläggningen har enhetscheferna Lovisa Strömberg och Rickard Appelberg samt chefsjuristen Mattias Falk deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Gustav Staaf, utredare