Tolktjänst för vardagstolkning

Remissvar på Ds 2016:7, 20 juni 2016

Diskrimineringsombudsmannens remissvar är avgränsat till frågor som berör DO:s verksamhetsområde. Med detta som utgångspunkt avger DO följande yttrande över promemorian.

DO är generellt positiv till utgångspunkterna för förslagen, att strama upp och reglera ett tidigare otydligt och i flera fall − för den enskilde tolkanvändaren − ojämlikt regelverk. DO ser det även som positivt att utredningen väljer att lyfta ut denna lagstiftning ur hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

DO menar dock att promemorian saknar en konsekvensanalys ur ett diskrimineringsperspektiv. Myndigheten efterlyser därtill en analys av förslagen i förhållande till de åtaganden som följer av Sveriges ratificerande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD). Det saknas även en konsekvensanalys av hur förslagen påverkar tolkanvändarna, exempelvis vad avser hur en mer omfattande andel distanstolkning kan tänkas påverka tjänsternas kvalitet.

I avsnitt 5.1, omnämns diskrimineringslagens skydd mot bristande tillgänglighet och som exempel på områden som omfattas nämns högskola och arbetsliv. DO vill framhålla att skyddet mot bristande tillgänglighet omfattar även ytterligare samhällsområden. En mer rättvisande och relevant exemplifiering av skyddets räckvidd skulle vara arbetslivet, utbildningsväsendet och hälso- och sjukvården. DO får kontinuerligt in anmälningar som rör avsaknad av tolk eller brister i tolktjänsten inom bland annat hälso- och sjukvården.

Genom DO:s analys av dessa ärenden kan vi också konstatera att begreppet vardagstolkning definieras olika i olika landsting. DO kan inte se att liggande förslag i promemorian tillräckligt nogsamt utrett denna problematik. DO menar att avsaknaden av en tydlig definition riskerar i förlängningen olika behandling av användare beroende på i vilket landsting man bor.

Slutligen anser DO, bland annat mot bakgrund av de anmälningar som inkommer till myndigheten, att frågan om tillsyn över tolktjänsten behöver utredas ytterligare. DO är därmed inte beredd att ta ställning till förslaget om att hänvisa till Justitieombudsmannen vid det fall Inspektionen för vård och omsorgs ansvar för tillsynen inom området skulle upphöra.

Beslut

Beslut i detta ärende (LED 2016/109) har fattats av Lovisa Strömberg efter utredning och förslag från Olle Andersson Brynja. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen Rickard Appelberg och juristen Maria Stensson, deltagit.

Lovisa Strömberg, chef för utvecklingsenheten

Olle Andersson Brynja, utredare

Den remitterade utredningen