Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder

Remissvar på N2016/06282/PBB, 13 december 2016

Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger följande yttrande angående Näringsdepartementets promemoria N2016/06282/PBB.

Sammanfattning

DO motsätter sig utredningens förslag om att införa tidsbegränsat bygglov i plan- och bygglagen (PBL) för flyttbara byggnader för bostadsändamål, eftersom detta inbegriper ett förslag om att införa undantag från de tekniska byggnadskrav som avser tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i plan- och byggförordningen (PBF).

En varaktighet på 15 år uppfattar de berörda normalt inte som en tillfällig åtgärd. DO vill dessutom uttrycka sin oro för att de föreslagna bestämmelserna kan komma att förlängas.

Promemorian tycks implicit utgå från ståndpunkten att bostäder som är tillgänglighetsanpassade både kostar mer att producera och tar längre tid att tillverka. DO vill påtala att promemorian inte innehåller någon konsekvensanalys som belyser om detta verkligen är fallet. Slutligen ifrågasätter DO om en sänkning av kraven är förenligt med Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Tidsbegränsade bygglov

Bristen på bostäder har lett till en situation i vilken akuta åtgärder är nödvändiga. De åtgärder som utredningen föreslår kan emellertid komma att vidtas på bekostnad av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Arbetet med att förbättra tillgängligheten för dessa personer har pågått i decennier. De föreslagna bestämmelserna riskerar att urholka det skydd som idag finns för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga enligt PBL, PBF och enligt praxis. DO motsätter sig utredningens förslag om att införa tidsbegränsat bygglov för flyttbara bostäder, eftersom förslaget är kopplat till möjlighet till avsteg från de tekniska byggnadskrav som avser tillgänglighet.

En varaktighet på 15 år uppfattar de berörda normalt inte som en tillfällig åtgärd. DO understryker att 15 år är en mycket lång tid. Det är inte rimligt att under så lång tid utestänga personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga från de bostäder som kommer att uppföras med stöd av de föreslagna bestämmelserna.

Krav på byggnader för bostadsändamål

DO hänvisar till vad som angetts ovan. DO motsätter sig utredningens förslag om att införa undantag från de tekniska byggnadskrav som avser tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

I promemorian har inte preciserats vad en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet innebär. Det går därför inte att fullt ut bedöma vilken omfattning de föreslagna undantagen kan komma att få. Det är otillfredsställande att promemorian hänvisar till att Boverket kan komma att klargöra vilka avsteg som innebär en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.

De nya reglerna ska vara tidsbegränsade

DO vill uttrycka sin oro för att promemorian anger att giltighetstiden för de föreslagna bestämmelserna kan komma att förlängas. DO ser en risk för att de flyttbara bostäderna i det närmaste blir permanenta. En förlängning av giltighetstiden skulle innebära en utestängning av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga under en mycket lång tid.

Konsekvenser

Begreppen tillgänglighet och användbarhet är kopplade till innebörden att den byggda miljön ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Promemorian tycks implicit utgå från ståndpunkten att bostäder som är tillgänglighetsanpassade både kostar mer att producera och tar längre tid att tillverka. DO vill påtala att promemorian dock inte innehåller någon konsekvensanalys som belyser de faktiska produktionskostnaderna för flyttbara bostäder som är tillgänglighetsanpassade. Utan en konsekvensanalys är det inte möjligt att säga hur stora produktionskostnaderna skulle bli. Inte heller är det möjligt att bilda sig någon uppfattning om huruvida det faktiskt skulle ta längre tid att producera sådana bostäder. Slutligen går det inte att få något grepp om hur många flyttbara bostäder som faktiskt kan komma att upprättas med stöd av de föreslagna bestämmelserna. Utan dessa uppgifter är det svårt för remissinstanserna att få en komplett bild av situationen.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

DO ifrågasätter om en sänkning av kraven är förenligt med Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 2 i konventionen slås det fast att "diskriminering på grund av funktionsnedsättning [...] omfattar alla former av diskriminering, inklusive underlåtenhet att göra skälig anpassning."

Skälig anpassning definieras i samma artikel som "nödvändiga och ändamålsenliga ändringar och anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad börda när så behövs i ett enskilt fall för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra kan åtnjuta eller utöva alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter."

Enligt artikel 9. 1 a) ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön. Konventionsstaterna ska identifiera och undanröja hinder och barriärer mot tillgänglighet i bland annat byggnader och bostäder.
Sverige har tillträtt konventionen utan reservationer.

Beslut i detta ärende (LED 2016/391) har fattats av Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg efter utredning och förslag från juristen Cecilia Asklöf. I den slutliga handläggningen har också utredaren Maria Boustedt Hedvall deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Cecilia Asklöf, jurist