Otillåtna bosättningar

Remissvar på Ds 2016:17, 31 augusti 2016

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över rubricerade promemoria.

Avhysningar vid otillåtna bosättningar

Enligt DO:s uppfattning måste en betydelsefull utgångspunkt vid överväganden kring markägares möjlighet att få handräckning vid otillåtna bosättningar vara den mycket allvarliga situation som flertalet boende i dessa bosättningar befinner sig i. Som konstateras i promemorian rör det sig om individer som ofta lever i svår fattigdom och vilkas tillgång till grundläggande ekonomiska och sociala rättigheter i hemlandet är starkt begränsad.

Såvitt gäller personer som tillhör den romska gruppen finns det i detta sammanhang även anledning att erinra om den omfattande diskriminering och de kränkningar av mänskliga rättigheter som romer i Europa utsätts för, bland annat när det gäller rätten till bostad, utbildning och arbete. Särskilt finns det skäl att uppmärksamma romers boendesituation, och inte minst det förhållandet att bristande besittningsskydd och tvångsavhysningar i stora delar av Europa är ett utbrett problem för personer som tillhör denna grupp. Det sagda innebär att frågan om avhysningar av otillåtna bosättningar i Sverige utgör en del av en större Europeisk problematik, som i sin tur är en del av ett mönster av kränkningar av inte minst den romska gruppens mänskliga rättigheter.

Frågan om avhysningar och de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att sådana ska vara förenliga med respekten för berörda individers mänskliga rättigheter har också återkommande behandlats av såväl Europeiska som internationella institutioner och organ med uppgift att säkerställa skyddet för de mänskliga rättigheterna. Utöver de konventionsbestämmelser, avgöranden och kommentarer som redogörs för i promemorian kan här även nämnas Europarådets ministerkommittés rekommendation från år 2005 on improving the housing conditions of Roma and Travellers in Europe , liksom 2011 års rekommendation från Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) on combating anti-gypsyism and discrimination against Roma.

Det är mot denna bakgrund angeläget att den svenska regleringen, liksom dess praktiska tillämpning, motsvarar de riktlinjer och rekommendationer som på detta område lämnats av internationella organ. En primär förutsättning för detta får anses vara att de rättstillämpande myndigheterna vid sin proportionalitetsbedömning inte schablonmässigt ger företräde till sökandens intresse av att snabbt återfå besittningen till sin mark, utan i en förutsättningslös och genuin prövning fullt ut beaktar den begärda åtgärdens konsekvenser för berörda individer och dessas rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv samt bostad. Enligt DO:s uppfattning bör detta vid ärendets fortsatta beredning på ett tydligt sätt komma till uttryck.

Särskilt om möjligheten till interimistiska beslut

Enligt promemorians förslag ska det, på motsvarande sätt som idag gäller ifråga om mål om särskild handräckning, i mål om avlägsnande vara möjligt för Kronofogdemyndigheten att meddela interimistiska beslut.

I denna del anges att markägaren i mål om särskild handräckning idag regelmässigt begär ett interimistiskt beslut och att Kronofogdemyndigheten då normalt meddelar ett sådant, även om det skulle kunna ifrågasättas om saken alltid är så brådskande att den inte tål uppskov. Såvitt gäller den förväntade tillämpningen av möjligheten till interimistiska beslut i mål om avlägsnande sägs i denna del endast helt kortfattat att "det kan [...] antas att utrymmet att meddela interimistiska beslut minskar som en konsekvens av den proportionalitetsbedömning som ska ske vid prövningen av om ett interimistiskt beslut ska meddelas".

Förslaget innebär att svarandena i mål om avlägsnande – på samma sätt som alltså idag gäller i mål om särskild handräckning – inte alltid kommer att få tillfälle att yttra sig över en ansökan innan ett beslut om avlägsnande meddelas. I kombination med att den föreslagna bestämmelsen om att avlägsnande ska få ske tidigast fem dagar från det att svaranden underrättades om tiden för avlägsnandeförrättningen inte ska gälla i dessa fall, medför detta att de av utredningen uppmärksammade rättssäkerhetsaspekterna på ett påtagligt sätt fått stå tillbaka för sökandenas intressen. Om man till detta lägger vad som i promemorian är upplyst om Kronofogdemyndighetens hittillsvarande praxis i detta avseende i mål om särskild handräckning, kan det ifrågasättas i vad mån förslaget i praktiken kommer att innebära den förbättring av svarandenas rättssäkerhet som det uppges åsyfta. Den knapphet med vilken frågeställningen behandlats i promemorian medger emellertid inte någon närmare analys av de skäl som legat bakom förslagets intresseavvägning på denna punkt. Frågan bör därför enligt DO:s uppfattning göras till föremål för klargöranden och fortsatta överväganden under ärendets fortsatta beredning.

Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsman Agneta Broberg efter utredning och förslag från experten Mattias Falk. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen Lovisa Strömberg deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Mattias Falk, expert

Den remitterade utredningen