Långtidsutredningens huvudbetänkande

Diarienummer LED 2016/135

Remissvar på SOU 2015:104, 3 maj 2016

Diskrimineringsombudsmannen (DO) lämnar följande yttrande avseende ovanstående betänkande. DO begränsar sig till att lämna synpunkter som rör området diskriminering.

Sammanfattning

DO delar inte Långtidsutredningens bedömning vad gäller diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet på arbetsmarknaden. Att diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet förekommer på den svenska arbetsmarknaden beläggs i ett stort antal studier, vars resultat inte går att bortse ifrån.

DO uppmärksammar också att utredningens analys av bostadsmarknaden saknar ett diskrimineringsperspektiv.

Vad gäller policyslutsatser för framtiden föreslår DO även insatser som riktas in mot att undanröja diskriminerande regler, rutiner, normer, förhållningssätt eller beteenden som utgör hinder på arbetsmarknaden och andra samhällsområden.

Arbetsmarknad

DO anser att Långtidsutredningen dragit alltför långtgående slutsatser om diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet baserat på en enskild studie. OECD:s PIAAC-undersökning visar på ett starkt samband mellan färdighetsnivå och etablering på arbetsmarknaden oavsett födelseland. DO finner det dock anmärkningsvärt att utredningen bortser från de flertal andra studier som har kommit fram till andra resultat och slutsatser vad gäller förekomsten om etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden.

Att diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet förekommer på den svenska arbetsmarknaden beläggs i ett stort antal studier1. DO väljer att i detta yttrande lyfta fram ett par sådana studier, men det finns flera av relevans i sammanhanget.

DO anser att Långtidsutredningen i högre utsträckning borde ha tagit hänsyn till heterogeniteten inom gruppen utrikes födda. I en empirisk studie från Stockholms universitet av över en halv miljon individer konstaterades att integreringen på arbetsmarknaden varit relativt oproblematisk för personer med ursprung från västerländska länder2.

Människor som immigrerat från Afrika, Asien och Latinamerikanska länder föreföll däremot stöta på betydande hinder för att komma in på den svenska arbetsmarknaden och uppnå motsvarande löneutveckling som inrikes födda. När hänsyn togs till sakliga faktorer, såsom exempelvis utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet och vistelsetid i Sverige, kvarstod en betydande löneskillnad mellan utrikes och inrikes födda, särskilt för män.

Utrikes födda utanför Europa fick på gruppnivå betydligt sämre avkastning på sin utbildning och sina arbetslivserfarenheter än vad inrikes födda fick. Forskarna bakom studien menade att detta troligtvis till stor del orsakades av att dessa utrikesfödda missgynnats på arbetsmarknaden.

Flera fältexperiment visar att personer med arabiskklingande namn har mindre chans att bli kallade till jobbintervju än personer med svenskklingande namn, trots lika meriter och kvalifikationer3. En av dessa studier visade att diskriminering även drabbar andra generationens invandrare. Sökande med arabiskklingande namn löpte lika stor risk att bli diskriminerade oavsett om de var födda i Sverige eller i Mellanöstern.

I en annan studie undersöktes om chansen att kallas till intervju ökade med två års extra yrkeserfarenhet. Studien visade att så var fallet enbart för kvinnorna. Arbetsgivarnas benägenhet att kalla männen med arabiskklingande namn till intervju påverkades dock inte av att männen hade extra arbetslivserfarenhet. Sammantaget kan sägas att dessa studier har varit omfattande och visat på stora skillnader i utfall mellan de arbetssökande grupperna.

Utöver dessa har andra studier med liknande metod påvisat utfall av diskriminering som har samband med ålder och sexuell läggning4

Oavsett hur individens färdighetsnivå mäts och värderas visar dessa experimentella studier på beteenden hos arbetsgivare som inte går att bortse ifrån. Dessa arbetssökande väljs bort trots lika, och i något fall högre, meriter och det som utredningen benämner som personens faktiska färdighetsnivå kom aldrig att prövas.

DO vill också påminna om andra studier som påvisar att en högre andel av utrikes födda är överkvalificerade för sina arbeten i jämförelse med inrikes födda. En studie från SULCIS vid Stockholms universitet undersökte exempelvis förekomsten av överkvalifikation genom att studera omfattande registerdata5. Resultatet visade, i linje med annan tidigare forskning inom området, att det var betydligt vanligare förekommande att utrikes födda var överutbildade för sina arbeten och att de får sämre utdelning av sina utbildningar. En annan empirisk studie från SOFI vid Stockholms universitet prövade just den hypotes som utredningen utgår ifrån men kunde konstatera att överkvalificering på arbetsmarknaden inte kunde förklaras med skillnader i färdighetsnivå6.

Långtidsutredningen har också analyserat och identifierat de faktorer som kan förväntas bidra mest till ett förlängt yrkesliv. DO delar utredningens bedömning att det inte är tillräckligt att ändra regelverk utan att det också kommer att krävas åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö, ökade möjligheter till ett livslångt lärande och förändrade normer och attityder till äldre arbetskraft.

Utöver ett nederlag för individen är det också samhällsekonomiskt kostsamt om personers kompetens och potential inte tas tillvara på arbetsmarknaden. Bilden är onekligen komplex och det är uppenbart att flera faktorer påverkar situationen på arbetsmarknaden för såväl utrikes födda som äldre. Vad gäller utrikes födda verkar skälet till invandring, humankapitalfaktorer, sociala nätverk och trösklar till arbetsmarknaden också ha stor påverkan7.

Diskriminering och avsaknaden av tillräcklig individuell prövning drabbar dock såväl äldre arbetstagare som utrikes födda. DO menar därför att utformningen av den framtida politiken bör beakta diskrimineringens betydelse för både tillgången till arbetsmarknaden och förutsättningarna för integration.

Bostadsmarknad

DO saknar ett diskrimineringsperspektiv i utredningens analys och framtidsscenarier vad gäller bostadsmarknadens funktionssätt. Flera studier har visat på förekomst av diskriminering på bostadsmarknaden, främst kopplat till etnisk tillhörighet och religion8. Därtill tillkommer såväl anmälningar till DO, erfarenheter från företrädare från det civila samhället och flera uppmärksammade praktikprövningar genomförda av exempelvis Hyresgästföreningen och Sveriges radio9.

En rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi påvisar dessutom ett samband mellan den etniska bostadssegregationen och utrikesföddas sämre position på arbetsmarknaden10. För vissa grupper av utrikesfödda är detta två processer som förstärker varandra, enligt studien. Ett dåligt arbetsmarknadsläge leder till ett boende i mindre attraktiva områden, vilket i sin tur förefaller ytterligare begränsa möjligheterna att förbättra sin ställning på arbetsmarknaden.

Policyslutsatser för framtiden

DO kan konstatera att Sverige under de närmsta åren står inför en stor utmaning i och med att ett stort antal utrikes födda individer behöver tillgång till arbete och bostad. DO ser positivt på Långtidsutredningens förslag om att utrikes födda i framtiden ska erbjudas snabbare och mer ändamålsenlig utbildning för att öka sina chanser på den svenska arbetsmarknaden.

Mot bakgrund av en samlad kunskapsbild om förekomsten av diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet på arbetsmarknaden, framstår det dock alltför ensidigt att rikta in framtidens reformer enbart på att öka individens färdighetsnivå. Reformerna bör rimligen också riktas in mot att undanröja diskriminerande regler, rutiner, normer, förhållningssätt eller beteenden som utgör hinder på arbetsmarknaden och andra samhällsområden.

Utredningen föreslår att utbildning i framtiden ska utgöra både en rättighet och skyldighet för utrikesfödda arbetstagare. DO vill med anledning av detta påminna om att en sådan skyldighet inte får baseras på etniska grunder utan måste i så fall gälla för alla personer i jämförbar situation.

Beslut i detta ärende har fattats av Agneta Broberg efter utredning och förslag från utredaren Katarina Rouane. I den slutliga handläggningen har också chefen för utvecklingsenheten Lovisa Strömberg deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Katarina Rouane, utredare

Referenser

  1. Se till exempel Ahmed, A. (2015) Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 18-28. Delegationen för migrationsstudier (2015) Kunskapsöversikt. Rapport 2015:3. Stockholm: Delmi
  2. Le Grand, C. och R. Szulkin (2002), "Permanent disadvantage or gradual integration: Explaining the immigrant-native earnings gap in Sweden." Labour, 16 (1), sid 37-64.
  3. De olika studierna med fullständiga referenser framgår i: DO (2012) Forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet. Stockholm: Oxford Research. Översikten finns på denna webbplats
  4. Ahmed, A., L. Andersson och M. Hammarstedt (2013) Are Gay Men and Lesbians Discriminated against in the Hiring Process? Southern Economic Journal, Vol. 79, No. 3.
    Ahmed, A., L. Andersson och M. Hammarstedt (2012) Does age matter for employability? A field experiment on ageism in the Swedish labour market, Linnéuniversitetet, s. 403-406 i Applied Economics Letters, Vol. 19, nr 4
  5. Andersson Joona, P., N., Datta Gupta and E. Wadensjö (2014) Overeducation among immigrants in Sweden: incidence, wage effects and state dependence. IZA Journal of Migration 2014, 3:9.
  6. Korpi, T. och M., Tåhlin (2009) Educational mismatch, wages and wage growth: Overeducation in Sweden, 1974 – 2000. Labour Economics 16, 183-193.
  7. Delegationen för migrationsstudier (2015) Kunskapsöversikt. Rapport 2015:3. Stockholm: Delmi
  8. Se en sammanfattning av kunskapsläget i Ahmed, A. (2015) Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 21-22. Se även Molina, I. (2010) Nedslag i diskriminering på bostadsmarknaden. Rapport till DO från Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Uppsala: Uppsala universitet.
  9. Hyresföreningen genomförde, i samarbete med Uppsala universitet, en praktikprövning med över 100 bostadsbolag 2007. Sveriges radio genomförde en praktikprövning med 22 bostadsbolag i Sörmland 2010. I båda undersökningarna missgynnades de fiktiva bostadssökande med utländska namn.
  10. Aldén, L. och M., Hammarstedt (2016) Boende med konsekvens – en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2016:1. Stockholm: Elanders Sverige AB.

Den remitterade utredningen