Jämställda pensioner?

Remissvar på Ds 2016:19, 19 september 2016

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående promemoria.

Sammanfattning

Utifrån myndighetens uppdrag framförs här synpunkter som avser att säkerställa att det kunskapsunderlag som tas fram för beslut om en eventuell översyn av pensionssystemet beaktar de strukturer och företeelser i samhället som har sin grund i diskriminering och bidrar till eller riskerar att bidra till osakliga skillnader i tillgången till pension.

DO vill lyfta fram behovet av att i det fortsatta arbetet med att utveckla kunskapsunderlag avseende jämställda pensioner också belysa aspekter på kvinnors deltidsarbete och sambanden mellan det ojämställda arbetslivet och det ojämställda familjelivet, liksom hur samverkan mellan diskriminering kopplat till olika grunder påverkar villkoren i arbetslivet.

Varför arbetar kvinnor och män heltid respektive deltid?

För att få en heltäckande bild av skälen till osakliga skillnader i utfall i pension behövs kunskaper om bakgrunden till olika deltidsmönster mellan könen men även inom olika grupper av kvinnor och män.

I SOU 2015:86 Mål och myndighet − En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken visas på ett splittrat och variationsrikt mönster när det gäller inrikes och utrikes födda kvinnors och mäns sysselsättningsmönster, arbetstider, deltidsarbete, undersysselsättning, inkomster mm. Det påtalas bland annat att fler arbetar deltid på grund av brist på lämpligt heltidsarbete än på grund av barn- och familjeansvar. "Omkring 139 000 kvinnor och 18 000 män uppgav 2013 att orsaken till att de arbetade deltid var vård av barn (SCB Tema jämställdhet). Vad som är mindre känt är att ett betydligt fler uppgav att de arbetade deltid därför att lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltidsarbete: 208 000 kvinnor och 78 000 män. Det är den vanligaste orsaken till deltidsarbete och en viktig anledning till att kvinnors löneinkomster är lägre än mäns."

En annan faktor som beskrivs i samma betänkande är olika deltidsmönster för olika kvinnoyrkesgrupper. Det är av intresse att analysera vilken skillnad det gör i pensionshänseende att arbeta deltid under större delen av arbetslivet – vilket mer än hälften av kvinnor i arbetaryrken gör – jämfört med att sänka sin arbetstid avsevärt under barnåren men arbeta heltid före och efter dessa – vilket är vanligast för kvinnor i tjänstemannayrken. Det är också viktigt att diskutera varför dessa olika deltidsmönster ser ut som de gör.

 Att "vara svenskfödd man" minskar enligt den remitterade promemorian risken för deltidsarbete, vilket innebär att det bland män främst är män med utrikes bakgrund som arbetar långvarig deltid. Samtidigt finns forskning som visar att undersysselsättningen på svensk arbetsmarknad är högst bland utrikes födda kvinnor, men i dag är högre bland utrikes födda män än bland inrikes födda kvinnor (Nyberg, 2015). DO vill i sammanhanget lyfta behovet av att fördjupa och problematisera denna analys i syfte att få kunskaper om hur eventuella nya deltidsmönster påverkar utfallet av framtida pensioner.

Samband mellan arbetsvillkor, regelverk och pension

Ett ytterligare perspektiv att belysa i analysen är samband mellan företeelsen att kvinnor lämnar arbetslivet tidigare än män och kvinnors arbetsvillkor och övriga förhållanden i arbetslivet. I Arbetsmiljöverkets årsrapporter analyseras skillnader i upplevd arbetsmiljö samt förekomsten av arbetsolyckor och arbetsskador mellan kvinnor och män i olika åldersgrupper, yrken och sektorer på arbetsmarknaden. Denna statistik utgör ett väsentligt underlag för att kunna diskutera varför kvinnor lämnar arbetslivet tidigare än män.

Kvinnor utbildar sig i allt högre grad och i mycket högre utsträckning än män. Samtidigt är gapet mellan högutbildade kvinnors och mäns pensionsutfall störst. Nationell statistik pekar på att högutbildade kvinnors relativinkomst sammanfaller med gymnasieutbildade och grundskoleutbildade kvinnors från 36 års ålder (Kön och pension, 2012). Högutbildade kvinnor får genom konstruktionen av pensionsrätter för barnår i reella termer ut mindre i pension än vad kvinnor med lägre grad av utbildning får.

Underlagen pekar på att det krävs ytterligare analys av sambanden mellan arbetsliv, familjeansvar och effekter av olika utbildningsnivåer för kvinnor och män för att få en heltäckande bild av osakliga skillnader i pensionsutfall.

Tjänstepensionsavtalens konstruktion

Vad avser tjänstepensionsavtalens konstruktion vill DO rikta uppmärksamhet mot en studie som visar att tjänstepensionen svarar för 60−75 procent av pensionsgapet mellan högutbildade kvinnor och män (Kön och pension 2012). Regler som var tänkta att kompensera höginkomsttagare för att det infördes ett tak i tjänstepensionsbestämmelserna har enligt studien gynnat män i pensionshänseende i förhållande till kvinnor, särskilt i jämförbara högre utbildnings- och yrkesnivåer.

Övriga synpunkter

Skrivelsen innehåller ett förslag om att avskaffa pensionsrätter för studier och föra över medlen från dessa till pensionsrätter för barnår för att kunna förändra/höja de senare. DO är, givet vad som anförts ovan, positiv till att förändra utformningen av och nivån på pensionsrätterna för barnår. DO tar dock utifrån sitt uppdrag inte ställning till på vilket sätt detta bäst genomförs.

Beslut

Beslut i detta ärende har fattats av ombudsman Agneta Broberg efter utredning och förslag från utredaren Eva Nikell. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen för Utvecklingsenheten Lovisa Strömberg och utredaren på Analysenheten Arja Lehto deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Eva Nikell, utredare, utvecklingsenheten

Källor

SOU 2015:86, Mål och myndighet − En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken s 149−168

Nyberg 2015 "Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet" i Forskarrapporter till Jämställdhetsutredningen U2014:06, s 51−129

Arbetsmiljön 2015, Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:2 och Arbetsskador 2015, Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:1

Kön och pension – Utfall i det nya pensionssystemet, Institutet för framtidsstudier 2012

Kön och pension – Utfall i det nya pensionssystemet, Institutet för framtidsstudier 2012

Den remitterade utredningen