Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

Remissvar på Ds 2016:8, 3 juni 2016

Diskrimineringsombudsmannens remissvar är avgränsat till frågor som berör DO:s verksamhetsområde. Med detta som utgångspunkt avger DO följande yttrande över förslaget. Yttrandet följer dispositionen i promemorian.

Inledande synpunkter

DO instämmer i att de samlade förslagen i promemorian kan öka drivkraften för arbetsgivare att bedriva ett förebyggande och rehabiliterande arbete och därmed minska sjukfrånvaron, särskilt vad gäller längre sjukfall där incitamenten idag är svagare än vid kortare sjukfall. Samtidigt finns risk för direkta och indirekta negativa effekter, bland annat selektering vid rekrytering och att anställningar avslutas tidigare. Riskerna för negativa effekter är svåra att uppskatta och gör det svårt att bedöma om den positiva påverkan på sjukfrånvaron väger upp eventuella negativa effekter. 

Inför den fortsatta beredningen av förslagen vill DO särskilt lyfta att risken för att drabbas av negativa konsekvenser, både direkta och indirekta, är högre för vissa grupper som skyddas av diskrimineringslagstiftningen än för andra grupper. Några exempel är 

  • ohälsa är vanligare bland personer med funktionsnedsättning i åldern 16 till 84 år1   
  • bland hbt-personer har en betydligt större andel sämre hälsa än i övriga befolkningen2  
  • den psykiska ohälsan bland yngre ökar3  

DO vill även understryka vikten av att i beredningen ha ett intersektionellt perspektiv, det vill säga medvetenhet om att flera diskrimineringsgrunder och strukturer ofta samverkar och påverkar en persons situation.4  

6.3 Skydd för utsatta personer på arbetsmarknaden

Det högriskskydd som föreslås för personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden innebär att sjukpenning och rehabiliteringsersättning som lämnats till denna inte räknas med i avgiftsunderlaget för särskild sjukförsäkringsavgift. Det ankommer på den arbetssökande att ansöka om skyddet hos Försäkringskassan. Ett villkor för att undantag ska göras är att ansökan har gjorts före eller i nära anslutning till att anställning påbörjats.

DO bedömer att det finns personer som i och för sig uppfyller kraven men inte känner till sin rätt att söka skyddet. Det kan också finnas personer, som tillhör de kategorier som skyddas av diskrimineringslagstiftningen, som inte vill eller inte kan ansöka om sådant högkostnadsskydd. Ett skäl till detta kan vara risken för stigmatisering. DO befarar därför att det föreslagna skyddet inte kommer att omfatta alla som har rätt till det och behöver det. Dessa personer riskerar att sorteras bort vid rekrytering, tvärtemot syftet med förslaget. 

7. Konsekvenser

7.2 Arbetsmarknaden

I likhet med arbetsgruppen, bedömer DO att förslagen även riskerar få negativa konsekvenser såsom ökad selektering vid anställning, ökad användning av korta, tidsbegränsade anställningar, snabbare avslutande av anställningar, färre anställningar av vissa arbetsgivare, övervältring av kostnader på arbetstagare och sämre bemanning, framförallt i kvinnodominerade branscher. De konsekvenserna skulle drabba personer med utsatt situation på arbetsmarknaden. Arbetsgivarnas vetskap om att vissa grupper riskerar att drabbas av ohälsa i större utsträckning än andra kan leda till att de riskerar få det ännu svårare.5   

7.2.2 Personer med svag ställning på arbetsmarknaden

DO instämmer i arbetsgruppens påstående att ett ökat kostnadsansvar för arbetsgivare ökar risken för bortsortering vid rekrytering, selektering, av individer som har högre risk för ohälsa och sjukskrivning. Det kan exempelvis röra sig om kvinnor i fertil ålder, personer som avser göra könskorrigering, personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Egenskaper hos en person såsom ålder, kön, funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet kan samverka och förstärka varandra i att skapa en utsatt situation. Risken  för selektering ökar också för dem som tillhör grupper där andelen sjukskrivna är högre eller uppfattas vara högre.

DO delar arbetsgruppens bedömning att förslagen kan leda till ökad risk även för att personer med sämre eller osäker hälsa kommer att anställas på korta, tidsbegränsade kontrakt. Förslagen kan leda till att arbetsgivare allmänt sett blir mer försiktiga med att anställa och minskar andelen tillsvidareanställningar. Det riskerar drabba personer som har en svag ställning, och/eller riskerar att utsättas för diskriminering på arbetsmarknaden, och som idag ofta har visstids-anställningar. 

DO delar arbetsgruppens antagande att förslaget medför att arbetsgivare kommer att agera mer aktivt vid längre sjukfall. Det kan dock även innebära, som arbetsgruppen påpekar, att anställningar kan komma att avslutas genom sakligt grundad uppsägning vid sjukdom tidigare än som annars skulle bli fallet. Ett utträde från arbetsmarknaden innebär oftast förluster för individen och stora kostnader för stat och kommun. Exempelvis kvinnor, personer med funktionsnedsättning och äldre som oftare än andra är sjukskrivna löper högre risk än andra att bli uppsagda tidigare.

7.7 Jämställdhet

Uppgången i sjukfrånvaro är mer markant för kvinnor än för män. Det innebär lägre inkomst och ökad risk för uppsägning för fler kvinnor. Kvinnor tjänar mindre än vad män gör. De ökade kostnader som arbetsgivare i kvinnodominerade yrken, kommuner och landsting, förväntas få genom förslaget riskerar enligt DO:s bedömning att slå tillbaka mot kvinnor i form av exempelvis osakliga löneskillnader, sämre kollektivavtalade försäkringar, färre anställningar och sämre arbetsmiljö. 

Beslut

Beslut i detta ärende (LED 2016/125) har fattats av diskrimineringsombudsman Agneta Broberg efter utredning och förslag från utredaren Caroline Wieslander Blücher. I den slutliga handläggningen har också enhetscheferna Lovisa Strömberg, Peter Wråke och utredaren Patrik Edgren, deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Caroline Wieslander Blücher, utredare