För kvalitet − Med gemensamt ansvar

Diarienummer LED 2015/133

Remissvar på SOU 2015:17, 24 juni 2015

Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger följande yttrande över ovanstående betänkande gällande kvalificerade försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden. DO avgränsar sina yttranden till de frågor som kan ha relevans för myndighetens verksamhetsområde.

Sammantaget tillstyrker DO förslaget i utredningens betänkande att genom lagreglering ålägga landstingen ansvaret att utföra försäkringsmedicinska utredningar efter beställning från Försäkringskassan.

DO instämmer i utredningens bedömning att personuppgiftslagen, patientdatalagen, patientsäkerhetslagen och patientskadelagen ska vara tillämpliga i syfte att den försäkrade ska få ett bra skydd gällande säkerhet och integritet i utförandet av de försäkringsmedicinska utredningarna. DO anser dock att det i utredningen saknas argument för att patientlagen i detta avseende inte skulle vara tillämplig. DO bedömer att samma resonemang som görs gällande tillämpning av patientsäkerhetslagen i avsnitt 10.8 kan föras avseende en analog tillämpning av delar av patientlagen, särskilt gällande patientens rättigheter i kapitlen rörande tillgänglighet, information, samtycke och personuppgifter.

DO vill i detta hänseende förtydliga att det är av särskilt stor vikt att informationen till den försäkrade anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. DO vill också lyfta fram vikten av att principen om barnets bästa i enlighet med FN:s barnkonvention bör förtydligas, bland annat genom att klargöra att barnets inställning till genomförandet av utredningen så långt som möjligt klarläggs.

DO vill också betona vikten av att den som ger informationen gällande försäkringsmedicinsk utredning så långt möjligt försäkrar sig om att mottagaren har förstått innehållet och betydelsen av den lämnade informationen när samtycke ges till genomförande av utredningen, samt att den försäkrade under genomförandet visas omtanke och respekt. Vikten av ett fritt och informerat samtycke lyfts även i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige ratificerat. Konventionen ställer krav på att hälso- och sjukvårdspersonal tillhandahåller vård av samma kvalitet till personer med funktionsnedsättning som till andra genom att bland annat höja medvetandet om mänskliga rättigheter, värdighet, självständighet och behov för personer med funktionsnedsättning.

DO önskar i denna kontext belysa att alla försäkrade har rätt till ett respektfullt bemötande, utan diskriminering och vill understryka att patientlagens anda även i detta hänseende kan vara tillämplig.

DO ställer sig positiv till att det i det nya lagförslaget införs en bestämmelse om att vid behov ha möjlighet till tolk för en försäkrad som inte talar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad. På detta sätt kan möjlighet till kommunikation och information på lika villkor till alla försäkrade säkerställas. DO har i sitt yttrande över delbetänkandet SOU 2013:2 Patientlag – Delbetänkande av Patientmaktutredningen framhållit och önskar återigen påpeka att det råder stor brist på auktoriserade och sjukvårdsutbildade tolkar och att det alltför ofta förekommer att familjemedlemmar, inklusive barn, får tolka. Detta är inte förenligt med principen om barnets bästa.

DO instämmer i vikten av att reglera att den personal som utför utredningen ska inneha den nödvändiga kompetensen och utbildningen för uppdraget, samt att personalen ska iaktta saklighet och opartiskhet så att utredningen kan utföras på ett neutralt och objektivt sätt.

DO delar även utredningens rekommendation till Försäkringskassan att det är angeläget att den information som behövs för bedömningar i samband med vissa funktionsnedsättningar utvecklas i samråd med hälso- och sjukvården. Det är även angeläget att riktlinjer tas fram för att säkerställa att olika utredningsverktyg baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet används vid komplexa ärenden. Det är också av vikt att verktygen anpassas så att prövningen av den försäkrades behov av hjälp i vardagen kan göras på ett ändamålsenligt sätt.

Beslut i detta ärende har fattats av stf Diskrimineringsombudsman Lovisa Strömberg. I beredningen av ärendet har även Diskrimineringsombudsman Agneta Broberg, chef för rättsenheten samhällsliv och utbildningsväsende Rickard Appelberg, utredare på utvecklingsenheten Eva Nikell och jurist Patricia Isakson Rivas (föredragande), deltagit.

Lovisa Strömberg
stf Diskrimineringsombudsman

Patricia Isakson Rivas
Jurist