Vissa skollagsfrågor del 1

Diarienummer LED 2013/279

Remissvar 15 januari 2014

Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger följande yttrande över ovanstående betänkande. DO:s remissvar är avgränsat till frågor som kan ha relevans för myndighetens verksamhetsområde.

Resursfördelning

DO ställer sig positiv till en översyn av skollagen (2010:800) och skolförordningen (2011:185). Skollagen föreskriver att alla barn och elever har rätt till en likvärdig utbildning och rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Skolverket har i sin rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola kommit fram till att likvärdigheten i den svenska skolan har försämrats med en stor resultatspridning mellan skolorna. DO anser att denna försämring är bekymmersam och välkomnar därför förslag som syftar till att verka för att öka likvärdigheten.

DO anser att det är av vikt att fördelningen av resurser tar sin utgångspunkt i alla barns och elever förutsättningar och behov. Utifrån uppvisade brister hos kommuner avseende resursfördelning och för att tydliggöra det ansvar som åligger huvudmannen att fördela resurser efter barn och elevers behov och förutsättningar tillstyrker DO utredningens förslag om ett förtydligande av skollagen avseende ansvarsfördelningen hos huvudmän.

DO vill dock betona att ett säkerställande av likvärdig utbildning för alla barn och elever är en komplex fråga och handlar om så mycket mer än bara resursfördelning. Exempelvis handlar det även om att utbildningsanordnare har ett lagstadgat krav om att aktivt motverka diskriminering samt bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever inom utbildningsväsendet.

Skolans kompensatoriska uppdrag avseende elever med funktionsnedsättning Ett av syftena med den nya skollagen är att stärka alla elevers rätt att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. För att i praktiken säkerställa denna rätt för barn och elever med funktionsnedsättning föreslår utredningen en förstärkning av lagstiftningen. Utredningen föreslår att "Det ska förtydligas i skollagen att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att nå kunskapskraven ska ges stöd i syfte att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen".

DO ser positivt på förslag som syftar till att stärka förutsättningarna för alla barn och elever att nå utbildningens mål oavsett funktionsförmåga men DO ställer sig tveksam till formuleringen "motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen" och således även innebörden av förslaget.

DO anser att det handlar om att säkerställa en skolmiljö som är tillgänglig för alla elever oavsett funktionsförmåga och då undanröja de hinder som finns för detta som finns i skolmiljön. DO anser att den formulering som utredningen har valt fokuserar på individen och inte på huvudmannens skyldighet att tillhandahålla en utbildning som är tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga.

DO menar att det inte är konsekvenser av funktionsnedsättningar som ska motverkas utan konsekvenser av de hinder, fysiska som psykiska, som finns i skolan. DO:s uppfattning är att de hinder som finns för personer med funktionsnedsättning inte finns hos de enskilda individerna utan att det är de hinder som finns i omgivningen runt den enskilda personen som utgör begränsningen för individer. Dessa hinder kan i sin tur vara av fysiskt slag så som trappor och trösklar men lika väl organisatoriska, handla om svårtillgänglig kunskap och information eller bero på andra människors attityder och förhållningssätt.

Funktionsnedsättning är något som en person har, inte något som en person är och DO anser att ett hinder därför är något som uppstår i en miljö där det utgör ett hinder för personer med funktionsnedsättning.

Modersmålsundervisning för barn som tillhör någon av de nationella minoriteterna

DO tillstyrker utredningens förslag om borttagandet av kraven, att vårdnadshavare har språket som modersmål och att eleven har grundläggande kunskaper i språket, för att barn och elever ska rätt till modersmålsundervisningen i något av de nationella minoritetsspråken.

Ändringen avser dock enbart elever i någon av de obligatoriska skolformerna. För övriga skolformer kvarstår kravet på att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket. DO anser att förslaget att ta bort de båda kraven även ska omfatta elever i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan.

DO önskar i sammanhanget erinra att det av 5 kap. 10 § skolförordningen (2011:185) framgår att en huvudman har skyldighet att anordna modersmålsundervisning i minoritetsspråk endast om en lämplig lärare finns att tillgå. DO finner denna bestämmelse problematisk och anser att det uppställda kravet på "lämplig lärare" bör tas bort i enlighet med det förslag som presenterades i den statliga utredningen Att återta mitt språk - åtgärder för att stärka det samiska språket (SOU 2006:19).

DO anser att huvudmän alltid bör vara skyldiga att anordna modersmålsundervisning. Huvudmän ska dock först och främst vara skyldiga att arbeta för att ordna med en modersmålslärare lokalt för reguljär undervisning, men om detta inte är möjligt skall kommunen vara skyldig att anordna fjärrundervisning i modersmål tills dess att en lärare hittats.

Beslut i detta ärende har fattats av Diskrimineringsombudsman Agneta Broberg efter utredning och förslag från utredare Ulrika Bertilsson. I den slutliga handläggningen har också chefen för Utvecklingsenheten Lovisa Strömberg deltagit.

Agneta Broberg
Diskrimineringsombudsman

Ulrika Bertilsson
Utredare