En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet

Diarienummer LED 2014/282

Remissvar på U 2014:C, 20 november 2014

DO:s remissvar är avgränsat till frågor som kan ha relevans för DO:s verksamhetsområde. DO är positiv till åtgärder som bidrar till elevers lika rättigheter och möjligheter i skolan. Insatser som stödjer den enskilda elevens lärande och kunskapsutveckling och som ger skolan beredskap att i tidigt skede identifiera elevers stödbehov för att kunna sätta in relevanta stödåtgärder är i detta sammanhang av stor betydelse.

DO bedömer dock att det i remitterad promemoria i delar saknas underlag för att kunna bedöma de förslag som presenteras.

I samband med att den nya skollagen (2010:800) trädde i kraft infördes betygsättning från årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan, samskolan och från årskurs 7 i specialskolan. Bestämmelsen började tillämpas år 2012. DO anser att det är viktigt att denna reform utvärderas för att se huruvida betygsättningen har inneburit ett stöd för elevernas lärande och kunskapsutveckling innan beslut fattas om att införa betyg i yngre skolåren. Utvärderingen bör även inkludera elevernas erfarenheter av och synpunkter på betygsättning. DO efterlyser också en fördjupad sammanställning av forskningsläget inom området.

För att säkerställa elevers tillgång till lika rättigheter och möjligheter är det av störst vikt att bedömning och betygsättning sker på sakliga grunder och inte påverkas av förställningar och värderingar som har samband med kön, könsidentitet eller -uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsförmåga eller ålder. Enligt uppgifter i SOU 2010:96 "Riktiga betyg är bättre än höga betyg - Förslag till omprövning av betyg" visar både svensk och internationell forskning att lärares bedömnings- och betygsättningspraktik är en komplex process. En mängd olika faktorer spelar in när läraren bedömer och betygsätter elevernas kunskaper och färdigheter. Inte bara elevernas ämneskunskaper vägs in i betyget utan även elevernas personliga egenskaper. Bedömningen präglas även av lärarnas egna värderingar, personliga föreställningar och syn på kunskap. Forskningen pekar även på att betygsskillnaden mellan flickor och pojkar bland annat beror på förväntanseffekter av etablerade genusmönster. DO konstaterar att promemorian inte belyser denna problematik.

DO efterlyser även en mer djupgående konsekvensanalys utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Analysen bör relatera till konventionens fyra grundprinciper, nämligen förbudet mot diskriminering (artikel 2), barnets bästa (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6) samt rätten till inflytande (artikel 12). Det saknas även en konsekvensanalys utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Beslut i detta ärende har fattats av Lovisa Strömberg efter utredning och förslag från Magdalena Sievers.

Lovisa Strömberg
Chef för utvecklingsenheten

Magdalena Sievers
Utredare