Vanligt missförstånd om DO:s roll

Replik

Replik publicerad i Svenska dagbladet 16 december 2018

Rami Al-khamisi skriver i en debattartikel i Svenska dagbladet den 14 december att DO sviker sin uppgift och enskilda genom att inte driva fler ärenden till domstol. Genom att inte göra det menar han också att det inte finns något effektivt skydd mot diskriminering.

Det stämmer att myndigheten har möjlighet att företräda enskilda som anser sig drabbade av diskriminering i domstol. Det är dock ett missförstånd att påstå att det är en huvuduppgift för myndigheten. DO:s uppdrag är att på olika sätt arbeta för ett samhälle fritt från diskriminering och möjligheten att gå till domstol är något som ska används i fall där myndigheten bedömer det lämpligt ur allmän synpunkt.

Det ska sägas att just DO:s ansvar att driva enskildas ärenden i domstol ganska nyligen har varit föremål för en statlig utredning (SOU 2016:87) där utredaren kom fram till att DO:s möjlighet att gå till domstol just ska förbehållas mål av principiellt intresse. Ett färskt exempel på ett sådant mål är det mål om etnisk profilering där Högsta domstolen nyligen beslutat att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen i en fråga som just rör kravet på effektiva sanktioner.

Det är också DO:s bestämda uppfattning att myndighetens resurser främst bör användas till att skydda den primära rättigheten att inte diskrimineras, något som bäst görs genom en kombination av åtgärder varav ett främjande och förebyggande arbete är en central del. Det är mer effektivt även i resurshänseende att till exempel förmå arbetsgivare att säkerställa att de inte diskriminerar vid rekrytering än att i efterhand söka ersättning för enskilda personer i domstol, en process som inte sällan tar flera år och ofta har oklar utgång med hänvisning till bevisläget. Naturligtvis krävs också en effektiv sanktionsordning vid överträdelser och det finns som artikelförfattaren påtalar en brist i vårt system att enskilda i praktiken inte har tillgång till rättslig prövning. Riskerna i kostnadshänseende överskrider ofta de inte sällan blygsamma ersättningsbelopp som döms ut. Även denna fråga utreddes i SOU 2016:87. Utredaren föreslog bland annat att det skulle inrättas en nämnd liknande den som finns för konsumenttvister.

DO har också låtit professorn i nationalekonomi Johan Stennek göra en utredning om diskrimineringsersättningens avskräckande verkan och han har kommit fram till ersättningsbeloppens storlek inte är tillräckligt höga för att verka avskräckande.

Avsaknaden av en effektiv sanktionsordning är ett problem och också något som DO har påtalat för regeringen, senast i sitt remissvar över den nämnda utredningen.

Agneta Broberg
diskrimineringsombudsman