Inte diskriminering att neka kvinna föräldraskap

Nyhet publicerad 21 december 2018

Det var inte diskriminering när Malmö stad beslutade att inte fastställa föräldraskapet för den ena makan i ett samkönat föräldrapar. Det konstaterar Malmö tingsrätt i en ny dom.

Målet handlar om två kvinnor som är gifta och som genomförde en assisterad befruktning i Köpenhamn. I och med att behandlingen hade genomgåtts utomlands beslutade Malmö stad att inte fastställa föräldraskapet för den ena kvinnan. Detta trots att paret kunde uppvisa intyg på att hon hade samtyckt till befruktningen, något som för olikkönade par räcker för att föräldraskap ska fastställas.

Enligt föräldrabalken ska mannen i ett olikkönat gift par som genomgår assisterad befruktning utomlands anses vara barnets far om han har samtyckt till befruktningen och det är sannolikt att barnet blivit till genom befruktningen. Men för ett samkönat par i samma situation finns det – enligt de regler som har gällt och som gäller fram till årsskiftet – ingen sådan möjlighet. Den icke-havande kvinnans samtycke saknar verkan, och konsekvensen blir att hon inte kan fastställas som barnets förälder.

DO har i tingsrätten hävdat att reglerna är diskriminerande och strider mot Europakonventionen. Kommunen skulle därför ha åsidosatt de bestämmelser som hindrade att båda mödrarna skulle ses som barnets föräldrar. Genom att inte göra det har man behandlat familjen på ett sämre sätt än man skulle ha behandlat en familj som byggt på en olikkönad parrelation.

Tingsrätten konstaterar i och för sig att paret har missgynnats i förhållande till ett heterosexuellt par genom tillämpningen av lagstiftningen, men att skillnaden i lagstiftning beror på andra förhållanden än sexuell läggning. Därmed drar tingsrätten slutsatsen att familjen inte diskriminerats av skäl som har samband med makarnas sexuella läggning.

– Det här är en rättsligt mycket komplicerad fråga som har behandlats i flera statliga utredningar. Vi har bedömt att det i grunden handlar om samkönade pars rätt att behandlas lika som olikkönade par, och att regelverket inte kan försvaras. Tingsrätten har inte delat den bedömningen. Nu får vi analysera utfallet och ta ställning till om vi ska överklaga, säger Martin Mörk, chef för DO:s processenhet.

ANM 2017/1185

Fakta

Enligt föräldrabalken får en kvinna som är gift eller sambo genomföra assisterad befruktning endast om hennes make/maka, registrerade partner eller sambo skriftligen har samtyckt till behandlingen. För samkönade par gäller dock att befruktningen måste ha skett enligt lagen om genetisk integritet m.m. (2006:351) för att samtycket ska medföra föräldraskap för den förälder som samtyckt. Av lagen om genetisk integritet m.m, följer att befruktningen måste ha skett vid en svensk sjukvårdsinrättning.

Motsvarande begränsning gäller alltså inte för heterosexuella par, vilket innebär att en befruktning som sker på en utländsk sjukvårdsinrättning kan grunda föräldraskap för en heterosexuell partner, men inte för en homosexuell partner.

Skillnaden i behandling har uppmärksammats av lagstiftaren. Den 1 januari 2019 träder nya regler i kraft som inte gör någon åtskillnad mellan hetero- och homosexuella pars möjlighet till föräldraskap i det aktuella avseendet.