DO stämmer tolkföretag för diskriminering

Pressmeddelande publicerad 3 april 2017

DO har beslutat att stämma ett tolkföretag som avbröt en pågående anställningsintervju när det blev känt att den arbetssökande kvinnan inte hälsade genom att ta i hand. Företaget har hänvisat till att man har en neutralitetspolicy, men enligt DO har kvinnan diskriminerats.

Kvinnan hade sökt anställning på en tolkcentral i Uppsala där tolkningen i huvudsak erbjuds via telefon eller video. DO ifrågasätter i första hand att företaget vid det aktuella tillfället hade en neutralitetspolicy som tog sikte på uttryck för religion, men menar i vart fall att en eventuell policy inte har tillämpats på ett konsekvent och proportionerligt sätt.

Av en EU-dom som meddelades nyligen framkommer att företag med hänvisning till intresset att uppvisa ett neutralt varumärke kan kräva att anställda vid kundkontakter inte ska ge uttryck för sin politiska, filosofiska eller religiösa uppfattning genom exempelvis sin klädsel. En förutsättning är dock att begränsningarna framgår av en existerande policy och tillämpas konsekvent och på ett icke-diskriminerande sätt. Av domen framgår också att neutralitetsintresset inte kan användas för att begränsa religiösa uttryck för anställda som inte har visuell kontakt med kunder.

DO anser efter sin utredning att det också kan ifrågasättas i vilken utsträckning den tjänst som kvinnan sökte faktiskt omfattar kundkontakter på det sätt som avses i domarna.

– Eftersom det handlar om en icke synlig handling som inte kommer till uttryck i samband med telefon- eller videotolkning, framstår det som svårt hävda att det här är något som påverkar varumärket, säger Martin Mörk, som är chef för DO:s processenhet.

DO anser därmed att kvinnan har utsatts för diskriminering som har samband med hennes religion och stämmer nu företaget i Arbetsdomstolen. DO begär att företaget ska betala 80 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan.

ANM 2017/638


Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet för arbetsgivare att diskriminera någon som gör en förfrågan om eller söker arbete. (DL 2 kap. §1)

Med diskriminering avses att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund, till exempel religion eller annan trosuppfattning.

Av EU-domstolens dom i Achbita-målet (C-157/15) framgår bland annat att ett företag med hänvisning till en önskan att uppvisa en politisk, filosofisk eller religiös neutralitet för sina kunder kan kräva att arbetstagare som har kundkontakter inte ger uttryck för sin religiösa uppfattning genom till exempel sin klädsel utan att det är fråga om diskriminering. En förutsättning är dock att en sådan policy verkligen tillämpas på ett neutralt och konsekvent sätt och att de åtgärder som vidtas mot en arbetstagare med stöd av policyn är proportionerliga.

Det är alltså inte tillåtet att med hänvisning till en neutralitetspolicy förbjuda sådana uttryck som är kopplade till en särskild religion. Domarna klargör också att neutralitetsintresset inte kan användas för att begränsa religiösa uttryck för andra anställda än de som har kundkontakter.

När det gäller specifikt handskakning har DO i ett tidigare tillsynsbeslut (ANM 2016/230) konstaterat att en arbetsgivare inte i normalfallet kan kräva att en arbetstagare ska hälsa på ett visst sätt, till exempel genom att ta i hand. Däremot kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren i sitt sätt att hälsa inte ska göra någon åtskillnad på personer av skäl som har samband med kön eller någon annan av diskrimineringsgrunderna.