Försäkringskassan diskriminerade kvinna med synnedsättning

Pressmeddelande publicerad 8 september 2016

Att personer med synnedsättning som använder så kallad skärmläsare inte kan använda Försäkringskassans webbtjänst för föräldrapenning är diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Det anser DO som nu förbereder en stämningsansökan mot Försäkringskassan.

Det var i maj 2015 som en kvinna med synnedsättning i Stockholm försökte ansöka om föräldrapenning via Försäkringskassans webbtjänst. Det visade sig då att webbtjänsten inte går att använda om man använder skärmläsare, ett verktyg som läser av informationen på en datorskärm och sedan presenterar den i form av exempelvis syntetiskt tal.

– Tekniken med skärmläsare gör det möjligt även för personer med synnedsättning att ta del av de fördelar som finns med webbansökan utan att behöva hjälp från någon annan. Det är en möjlighet som Försäkringskassan tillhandahållit tidigare, säger Karin Ernfors på DO:s processenhet.

Kvinnan har sedan under 2015-2016 haft flera kontakter med Försäkringskassan men har då fått beskedet att hon endast kan ansöka genom att be en anhörig eller kollega om hjälp, eller att besöka ett servicekontor.

– Det här anser DO inte är godtagbara alternativ bland annat eftersom en ansökan innehåller privata uppgifter om ekonomi som man inte ska behöva dela med utomstående, och det skulle kosta både tid och pengar för kvinnan att ta sig till ett servicekontor, säger Karin Ernfors på DO:s processenhet.

DO anser att kvinnan har utsatts för diskriminering i form av bristande tillgänglighet genom att Försäkringskassan inte har vidtagit skäliga åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Försäkringskassans underlåtenhet innebär att kvinnan inte har varit i en jämförbar situation med personer utan hennes funktionsnedsättning. Hennes ärende har tagit längre tid än nödvändigt och den ersättning hon har fått ut har också varit kraftigt försenad.

– Det är rimligt att kräva att Försäkringskassans webbtjänst uppfyller de standarder för tillgänglighet som man som medborgare har skäl att förvänta sig, säger Karin Ernfors.

DO förbereder nu en stämningsansökan mot Försäkringskassan.

Ärende ANM 2016/1554

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering

Bristande tillgänglighet infördes som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen den 1 januari 2015.

Med bristande tillgänglighet menas att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Skäligheten ska bedömas utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse.

Sex former av diskriminering

Myndigheter bör utgå från WCAG

Enligt Post- och telestyrelsen (PTS) bör webbplatser i offentlig sektor utgå från rekommendationer för webbtillgänglighet enligt WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines). WCAG är även den etablerade tillgänglighetsstandarden inom EU.

WCAG 2.0 innehåller ett stort antal rekommendationer för att göra webbinnehåll mer tillgängligt. Genom att följa dessa rekommendationer görs innehållet tillgängligt för en bredare skara människor med olika typer av funktionsnedsättningar såsom synnedsättningar, hörselnedsättning, inlärningssvårigheter, kognitiva funktionsnedsättningar, begränsad rörlighet, talsvårigheter, ljuskänslighet och kombinationer av dessa.
Bland rekommendationerna finns bland annat att text och icke-textbaserat innehåll bör kunna konverteras till alternativa format som till exempel stor stil, punktskrift, tal, symboler eller enklare språk.