Kvinnor anmäler diskriminering på olika grunder

Nyhet publicerad 5 mars 2015
Kvinnor som arbetar i ett kök, fotografi

På söndag, den 8 mars, firas Internationella Kvinnodagen världen över. Här sammanfattar DO sitt aktuella arbete för kvinnors lika rättigheter och möjligheter utifrån 2014 års redovisning av ombudsmannens verksamhet. Hälften av alla diskrimineringsanmälningar till DO kommer från kvinnor, men enbart 14 procent rör diskrimineringsgrunden kön. Det innebär att kvinnor står för en stor andel av de anmälningar som rör diskriminering på andra grunder än kön.

Nedan finns ett diagram som visar anmälningar till DO fördelat på kön.

2012; Kvinna 49%, Man 50 %, Ej angivet 1% 2013: Kvinna 50%, Man 48%, Ej angivet  2% 2014: Kvinna 44%, Man 52%, Ej angivet  4%

1949 diskrimineringsanmälningar kom in till DO 2014. Den mest anmälda grunden är etnisk tillhörighet, följd av funktionsnedsättning, ålder och kön. Statistiken har sett ungefär likadan ut de senaste åren, men förra året fick DO för första gången in fler anmälningar om åldersdiskriminering än könsdiskriminering, se diagrammet nedan. Ålder är samtidigt en diskrimineringsgrund som ofta samverkar med kön.

Anmälningar per diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet 601; Funktionsnedsättning 461; Ålder 269; Kön	250;  Religion/trosuppfattning 119;  Föräldraledighet 52; Sexuell läggning 32; Könsidentitet/könsuttryck 26

250 anmälningar om könsdiskriminering kom in 2014. De flesta rör arbetslivet men andra stora områden är skolan, socialtjänst, varor, tjänster och bostäder, sjukvård eller diskriminerande bemötande vid kontakt med offentligt anställda.

Anmälningar som har samband med diskrimineringsgrund kön 2014: Arbetslivet 114 stycken; Utbildning 35 stycken;  Socialtjänst  34 stycken; Varor, tjänster och bostäder 	29 stycken; Offentlig anställning  19 stycken; Hälso- och sjukvård 12 stycken; Övrigt  7 stycken

Anmälningar om könsdiskriminering som rör arbetslivet handlar mestadels om graviditet, missgynnanden i samband med föräldraledighet eller sexuella trakasserier. I sådana ärenden kan DO ofta nå framgång i domstol eller sluta bra förlikningar därför att det är tydligt vad som händer och när det händer och hur situationen utvecklar sig.

Delar av mönster

I motsats till detta scenario har DO under 2014 kunnat konstatera att tydliga tidpunkter och beslut annars är ovanliga vid upplevelser av diskriminering.

Rapporten Delar av mönster, som publicerades i augusti 2014, pekar på långa kedjor av samverkan mellan subtila kränkningar och formella missgynnanden, och ibland många års blandade upplevelser av orättvisor eller diskriminering där det kan vara svårt att veta vem som är ansvarig för vad. Dessa "mönster" är en av orsakerna till att det är svårt för DO att utreda och pröva diskrimineringsanmälningar i domstol.

Anmälningar gjorda av kvinnor

Samtidigt är det uppenbart att kvinnor ofta är anmälare i de fall som DO går vidare med. Det gäller till exempel kopplingen mellan etnisk tillhörighet och kön, ibland även i kombination med ålder.

Etnisk tillhörighet och kön

DO har ingått en förlikning med staten med anledning av att Läkemedelsverket i samband med rekrytering har gjort sig skyldigt till diskriminering av en 57-årig kvinna, född i Iran. DO ansåg att diskrimineringen hade samband både med ålder och etnisk tillhörighet. Staten medgav diskriminering och betalade 75 000 kronor i förlikningsersättning till kvinnan.

DO har väckt talan mot ett hotell som DO bedömer har särbehandlat en romsk kvinna i samband med att hon ville ha tillträde till hotellets frukostbuffé. DO anser att kvinnan har missgynnats på ett sätt som har samband med hennes etniska tillhörighet och yrkar på 20 000 kronor i ersättning till kvinnan.

DO har beslutat att väcka talan mot ett restaurangföretag som bedöms ha diskriminerat två romska kvinnor genom att begära förskottsbetalning i samband med att kvinnorna beställde mat.

DO har ingått en förlikning med en kommun, som huvudman för en skola, där en flicka hade fått höra nedsättande kommentarer om sin hudfärg och fått hakkors och könsord ritade på sin skolbänk. Kommunen medgav att den hade brustit i sina skyldigheter att utreda och sätta stopp för trakasserierna och betalade 80 000 kronor i förlikningsersättning till flickan.

Religion och kön

Kvinnor är ofta anmälare även i de fall som rör diskrimineringsgrunden religion.

DO har förlikts med en utbildningsanordnare med anledning av att en lärare på en gymnasieskola har trakasserat en elev inför hennes kamrater. Läraren ifrågasatte elevens val att bära en huvudduk och ställde frågor som insinuerade att hon skulle giftas bort av sina föräldrar. DO ansåg att det var fråga om trakasserier som hade samband med både kön och religionstillhörighet. Utbildningsanordnaren medgav diskriminering och har betalat 45 000 kronor till eleven i förlikningsersättning.

DO har beslutat att väcka talan mot staten med anledning av att Karolinska Institutet (KI) inte har tillmötesgått en muslimsk tandläkarstudents behov av att täcka sina armar. KI har hänvisat till sina kläd- och hygienregler. DO anser att frågan hade kunnat lösas utan att riskera patientsäkerheten om studenten hade fått bära engångsärmar.

På Nordiskt Forum i Malmö i juni 2014 arrangerade DO ett seminarium om muslimska kvinnors rättigheter och kampen mot den dubbla diskriminering många av dem utsätts för.

Funktionsnedsättning och kön

Exempel på kopplingen kön och funktionsnedsättning förekommer också bland de ärenden DO drivit under 2014.

DO har förlikts med ett försäkringsbolag som nekat en kvinna att teckna en sjuk- och olycksfallsförsäkring eftersom kvinnan angav i sin hälsodeklaration att hon hade Tourettes syndrom. DO ansåg att försäkringsbolaget hade diskriminerat kvinnan genom att göra en alltför schablonmässig riskbedömning. Försäkringsbolaget medgav diskriminering och har betalat 75 000 kronor i förlikningsersättning till kvinnan.

DO har förlikts med ett restaurangföretag som har missgynnat en rullstolsburen kvinna och hennes syster i samband med ett besök på en bar. Kvinnan och hennes syster fick beskedet att någon i sällskapet var tvungen att avstå från att dricka alkohol eftersom kvinnan använde rullstol. Företaget medgav diskriminering och betalade totalt 25 000 kronor till de båda kvinnorna i förlikningsersättning.

DO har under 2014 även träffat en förlikning med ett rederi som medgav att en kvinna hade sorterats bort från ett rekryteringsförfarande då det blev känt att hon hade en MS-diagnos.

Svea hovrätt har under året meddelat dom i ett principiellt viktigt mål som rör diskriminering av personer med funktionsnedsättning inom socialtjänstens verksamhet. Målet rörde framför allt bedömningen av kvinnans föräldraförmåga. Hovrätten fann i likhet med tingsrätten att kommunen hade missgynnat familjen i samband med tvångsomhändertagandet av ett nyfött barn. De tre familjemedlemmarna tilldömdes 150 000 kronor vardera i diskrimineringsersättning.

Sexuell läggning och könsidentitet eller -uttryck

2014 har det liksom tidigare år inkommit relativt få anmälningar som har samband med sexuell läggning och könsidentitet eller könsuttryck. Även om dessa anmälningar utgör egna diskrimineringsgrunder är kopplingen till osakliga, stereotypa eller traditionella föreställningar om kön och heteronormativa livsmönster tydliga.

DO har träffat en förlikning med huvudmannen för en gymnasieskola där en pojke trakasserats för att han förmodades vara homosexuell. Huvudmannen har inte medgett någon överträdelse av diskrimineringslagen, men genom förlikningen fick pojken 60 000 kronor.

DO har ingått en förlikning med en varuhuskedja där en chef trakasserade en anställd. Ärendet rörde en nyanställd man på ett varuhus som fick bära arbetskläder i damstorlek. När han påtalade detta fick han en kommentar från chefen som antydde att mannen var homosexuell och därför inte borde ha något att invända mot att kläderna var i dammodell. Varuhuset medgav diskriminering och betalade mannen 20 000 kronor i förlikningsersättning.

Linköpings tingsrätt har meddelat en dom rörande Östergötlands läns landsting som har tagit ut en högre avgift för inseminationsbehandling av homosexuella kvinnor än för heterosexuella par. Tingsrätten fann att det högre avgiftsuttaget inte utgjorde diskriminering. DO har överklagat domen till Göta hovrätt.

Högsta domstolen har meddelat dom i ett mål som rörde storleken på diskrimineringsersättningen för en homosexuell kvinna som missgynnades genom särbehandling i vården. Högsta domstolen ansåg att det var fråga om en lindrig kränkning som motiverade 10 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Analyser, granskning och stöd

DO har under flera år fått in få anmälningar om lönediskriminering. Det har också visat sig svårt att komma åt upplevelser av lönediskriminering med hjälp av processer i enskilda ärenden.

Inte heller fackförbunden har drivit några mål om lönediskriminering på senare år med undantag för fackförbundet Vision som drev en sådan anmälan 2013 - och förlorade. I stället har ansträngningar lagts på att komma åt de ojämställda lönerna mellan olika branscher och den värdediskriminering som drabbar anställda i kvinnodominerade sektorer.

Utredningen om Aktiva åtgärder mot diskriminering har föreslagit en modell för ett mer systematiskt arbete för att uppmärksamma och åtgärda diskrimineringen i arbetslivet. Dessa frågor uppmärksammades av DO bland annat på ett seminarium vid Nordiskt Forum i Malmö med rubriken "Lönen är kvittot på resten av arbetsvillkoren".

Regeringen gav 2013 DO i uppdrag att utöka sina tillsyns- och främjandeinsatser när det gäller arbetsgivares arbete med lönekartläggning och högskolors och universitets arbete med aktiva åtgärder. DO har 2014 granskat lönekartläggningsarbetet hos 50 landsting och landstingsägda bolag och 100 privata arbetsgivare. Syftet med urvalet landsting och landstingsägda bolag var att granska större arbetsgivare och nå över branschgränser. De 100 privata arbetsgivarna valdes ut då de har en hög andel tjänstemän. Även småföretags jämställdhetsplaner har granskats.

DO har tagit fram en e-handledning i lönekartläggning och upprättande av handlingsplan för jämställda löner som ett stöd i arbetet.

DO har under året genomfört en rad tillsyns- och främjandeinsatser för studenters lika rättigheter och möjligheter. Granskningen har omfattat samtliga högskolor (48 stycken). En e-utbildning för studenter och högskoleanställda har tagits fram som belyser frågor om hur arbetet med diskriminering, normer, bemötande, normkritik och aktiva åtgärder kan bedrivas. Regelbundna nätverksträffar för landets likabehandlingssamordnare har arrangerats.

På Nordiskt Forum i Malmö i juni 2014 arrangerade DO två seminarier, ett om könsdiskriminering i arbetslivet och ett om muslimska kvinnors rättigheter och kampen mot den dubbla diskriminering många av dem utsätts för.

Tidningen Feministiskt perspektiv