21 mars – internationella dagen mot rasdiskriminering

Nyhet publicerad 20 mars 2015
Människor med bestämda ansiktsuttryck med armarna i kors, fotografi

En samlad bild baserad på forskning, anmälningar om diskriminering och hatbrott samt upplevelser från civilsamhället visar tydligt att rasism är ett stort samhällsproblem i dagens Sverige. Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet är den vanligaste typ av diskriminering som anmäls till DO. Mot denna bakgrund blir det extra angeläget att uppmärksamma den internationella dagen mot rasdiskriminering 21 mars.

Det är FN som har utsett den 21 mars till världssamfundets dag mot rasism och diskriminering. Bakgrunden är vikten av att hedra minnet av dem som mördades vid den fredliga demonstrationen i Sharpeville i Sydafrika 1960.

Vad gör DO för att motverka rasism och etnisk diskriminering?

Regeringsuppdrag mot rasism

Under förra året gav regeringen DO i uppdrag att utveckla och intensifiera arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans genom att följa upp insatser inom området. De insatser som har genomförts med anledning av uppdraget ska redovisas i myndighetens årsredovisningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2018.

DO avser att utgå från Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) i genomförandet av uppdraget. Konventionen sätter en ram för statens åtaganden och därmed utgör en given referensram för uppdraget. Ett första steg är att kartlägga vad det offentliga gör idag för att motverka främlingsfientlighet. DO har under 2014 initierat ett samarbete med Lunds universitet för att ta fram en enkät som kan användas för att kartlägga det offentligas insatser med konventionen som utgångspunkt.

DO samarbetar med MR-dagarna

Temat för årets Mänskliga Rättighetsdagar är "Tillsammans mot rasism – agera för allas lika värde lokalt och globalt". Under dagarna kommer rasismen och den strukturella diskrimineringen belysas, både i Sverige och globalt, samt metoder för hur vi kan använda mänskliga rättigheter som verktyg.

MR-dagarna äger rum i Göteborg den 9-10 november. DO är samarbetspartner och kommer att delta med två seminarier. Programschemat publiceras under hösten.

Konferens om etnisk profilering

I november 2014 anordnade DO en konferens om etnisk profilering. Syftet med konferensen var att stimulera kunskapsutbyte mellan forskare, företrädare för polisen och andra myndigheter samt företrädare för det civila samhället.

Konferensen filmades av och kan ses på Utbildningsradion webbplats.

Etnisk profilering är när stereotypa föreställningar styr beslut och leder till att man använder kriterier baserade på etnisk tillhörighet eller förmodad etnisk tillhörighet under omständigheter där sådana kriterier inte är relevanta. I synnerhet är det synliga etniska minoriteter som utsätts och riskerar att utsättas. Det kan exempelvis handla om att man har negativa föreställningar om människor med mörk hudfärg och därmed använder mörk hudfärg som ett urvalskriterium i drogtester och beslutar drogtesta personer som inte motsvarar andra, relevanta kriterier för droganvändning. Denna utsatthet kan i sin tur leda till ett bristande förtroende för exempelvis polisen, rättssystemet och myndigheter i stort.

Det är tydligt att diskrimineringslagstiftningen i Sverige och i andra länder ofta är ett begränsat verktyg för att förhindra diskriminerande etnisk profilering. För att åstadkomma förändring behöver fler verktyg utvecklas och användas.

DO:s arbete med att synliggöra diskriminering av muslimer

Inom ramen för denna satsning har DO låtit sammanställa en översikt av forskningen inom området: Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige.

I rapporten framgår att inom alla samhällsområden som har undersökts förekommer diskriminering eller negativa attityder gentemot muslimer och förmodade muslimer. Till exempel visar forskningen att sannolikheten att kallas till en anställningsintervju minskar rejält för personer med arabiskklingande namn jämfört med personer vars namn är svenskklingande, trots lika meriter. Ett annat exempel är att många muslimska församlingar utsatts för hatbrott med islamofoba motiv, såsom vandalisering, olaga hot eller att deras besökande medlemmar utsatts för fysiskt våld.

DO planerar att publicera två analysrapporter under året som genomförs av forskare och bygger på vetenskaplig ansats, dels en medieanalys av hur muslimer skildras i svensk media, dels en analys av anmälningar om diskriminering från muslimer och förmodade muslimer.

Att motverka diskriminering av samer

DO bedriver sedan 2013 ett projekt mot diskriminering av samer som urfolk. Syftet är att synliggöra diskrimineringsperspektiv på situationen för samer i Sverige, att påverka beslutsfattare och ansvariga myndigheter och att bidra till att urfolksrätten blir vägledande när åtgärder vidtas som rör samer. Projektet pågår till 2016 och ska ligga till grund för DO:s långsiktiga arbete för samers lika rättigheter och möjligheter.

Inom ramen för projektet arbetar DO tillsammans med samer och forskare med att sammanställa och utveckla kunskap om diskriminering. Kunskap om olika hinder för samers tillgång till mänskliga rättigheter är en förutsättning för DO:s arbete mot diskriminering av samer.

Bakgrunden till projektet är allvarliga brister i tillgången till lika rättigheter och möjligheter för samer i Sverige. Internationella organ, som till exempel FN och Europarådet, har under årtionden pekat på brister i hur Sverige respekterar samers rättigheter som urfolk och hur diskriminering påverkar samers situation. DO har under lång tid framhållit behovet av en förändring och efterlyst åtgärder som tar sin utgångspunkt i samers rättigheter som urfolk och som tar avstånd från och bryter mot koloniseringen och diskriminerande strukturer. Samtidigt är forskning och övrig kunskap om samers situation och om diskriminering av samer otillräcklig.

Arbetet för romers lika rättigheter och möjligheter

Romers bristande tillgång till mänskliga rättigheter är alltjämt en utmaning för det svenska samhället och det är prioriterat av DO att förbättra detta. Mot bakgrund av historien och de senaste årens utveckling och händelser är det tydligt att antiziganism och diskriminering i stor utsträckning påverkar romers livsvillkor i Sverige än i dag. De beslutsfattare och de myndigheter som har ansvar i frågor som rör romers tillgång till mänskliga rättigheter behöver kraftsamla och fördjupa det pågående arbetet för att en förändring i positiv riktning ska vara möjlig.

Syftet med DO:s arbete är att öka förutsättningarna för romers egenmakt och inflytande över de egna livsvillkoren. Arbetet tar sin utgångspunkt i dialog med romer och syftar till att förändra samhälleliga problem, avlägsna de hinder som begränsar romers möjligheter att ta del av sina mänskliga rättigheter fullt ut och på lika villkor.

Polismyndigheten i Skånes så kallade romaregister har under 2013 och 2014 föranlett en rad åtgärder från DO:s sida. DO har bland annat genomfört en tillsyn där DO i sitt beslut konstaterade att förhållandena kring registret var sådana att det inte kunde uteslutas att polismyndigheten använde sig av etnisk profilering som arbetssätt. (Se även avsnittet ovan konferens om etnisk profilering.) Den 1 januari i år slogs de tidigare polismyndigheterna till en sammanhållen myndighet. Den nya sammanslagna polismyndigheten har mot bakgrund av DO:s beslut inlett ett arbete rörande problemställningen.

Anmälningar gällande etnisk tillhörighet

DO:s uppdrag handlar bland annat om att synliggöra diskriminering och bidra till kunskap om diskriminering för att skapa förmåga och insikt om hur man kan arbeta effektivt och långsiktigt för lika rättigheter och möjligheter och för att motverka diskriminering. För att en aktör ska veta vilka förändringar som behöver göras behöver vi exempelvis bättre förstå hur diskriminering tenderar att komma till uttryck, vilka strukturer som kan bidra till att diskriminering uppstår och vilka möjligheter och begränsningar olika metoder har som ska verka för lika rättigheter och möjligheter.

De anmälningar om diskriminering som kommer in till DO utgör en unik kunskapskälla om vad som upplevs som diskriminerande och hur diskriminering upplevs komma till uttryck i det svenska samhället. Forskning visar att det finns ett stort mörkertal i anmälningarna om upplevd diskriminering både vad gäller vilka som anmäler och vad som anmäls. Anmälningarna bidrar trots det till att synliggöra vad som upplevs begränsa människors lika rättigheter och att synliggöra vilka strukturer som kan bidra till begränsningen.

Etnisk tillhörighet, Anmälningar uppdelade på samhällområden: Arbetslivet 30%; Varor, tjänster och bostäder 24%; Utbildning 17%; Socialtjänst 10%, Offentlig anställning 7%; Arbetsförmedling 5%; Hälso- och sjukvård 4%; Övriga samhällsområden 3%

Under 2014 fick DO in 601 anmälningar som har samband med etnisk tillhörighet. Det är 34 procent av det totala antalet och utgör den största andelen anmälningar till DO. De flesta anmälningarna gäller arbetslivet, varor, tjänster och bostäder samt utbildning.

Främjande arbete för allas lika rättigheter och möjligheter

I arbetet för att motverka diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet behöver ett främjande arbete bedrivas. Arbetet mot rasism måste pågå i allt från förskolor till stora företag och är en ständig process.

Nedan finns olika stöd,metoder och rapporter som kan vara en hjälp på vägen.

Aktiva åtgärder i arbetslivet

DO:s handledning för arbetet med aktiva åtgärder gällande kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

E-handledning lönekartläggning

E-handledningen lönekartläggning är tänkt att fungera som ett stöd för arbetsgivare i arbetet för arbetstagares rätt till jämställda löner. E-handledningen går steg för steg igenom arbetet med lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner.

E-utbildning högskola

E-utbildning högskola är ett verktyg för att främja studenters lika rättigheter och möjligheter. E-utbildningen har fyra ingångar beroende baserat på vilken roll användaren. Det ger alla inblandade i arbetet möjlighet att arbeta utifrån en gemensam bas.

Lika rättigheter i förskolan

En handledning för att främja likabehandling i förskolan - med fokus på det dagliga arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter.

Lika rättigheter i skolan

Handledningen har fokus på likabehandlingsarbetet i skolan i sin helhet, det handlar om att omsätta mål och åtgärder i handling.

Mänskliga rättigheter på hemmaplan

Skriften beskriver exempel på lokalt arbete för mänskliga rättigheter i kommuner och förmedlar framgångsfaktorer i ett sådant förändringsarbete. Den förmedlar också DO:s erfarenheter av arbete mot diskriminering i kommuner.

Vägar till rättigheter

Denna inspirationsbok i lokalt antidiskrimineringsarbete riktar sig i första hand till dig som är verksam i en ideell förening, ett nätverk eller en lokal aktionsgrupp som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter.

Delar av mönster

Rapporten bygger på en analys av drygt 800 anmälningar om upplevd diskriminering som kom in till DO under första halvåret 2012. Analysen visar att det finns en systematik i den upplevda diskrimineringen och är rik på citat från anmälarnas beskrivningar för att ge konkreta exempel på hur diskriminering upplevs.

Från plan till praktik

Rapporten lyfter fram ett antal framgångsfaktorer som minskar risken för att planer för lika rättigheter och möjligheter enbart blir en hyllvärmare och ger konkreta exempel på hur olika arbetsgivare eller utbildningsanordnare har organiserat arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter.

Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige

I forskningsöversikten konstateras att mer forskning behövs, men att inom alla samhällsområden som har undersökts förekommer diskriminering eller negativa attityder gentemot muslimer och förmodade muslimer.

Forskningsöversikt om diskriminering vid rekryteringsprocessen

I rapporten redovisas bland annat forskning om förekomsten av diskriminering, processer som skapar och reproducerar diskriminering vid rekrytering samt framgångsfaktorer för en rekrytering utan diskriminering.

Forskningsöversikt om trakasserier inom utbildning och arbetsliv

I rapporten redovisas bland annat forskning om förekomsten av trakasserier, vilka följder trakasserierna får för de som utsätts och hur man kan arbeta för att motverka trakasserier.

Indikatorer för mänskliga rättigheter

I denna rapport ges förslag på modell och indikatorer som är tänkta att ge idéer och uppslag för hur kommuner kan arbeta med uppföljning och utvärdering kring hur de mänskliga rättigheterna säkerställs i den egna kommunen.

Statistikens roll i arbetet mot diskriminering

Rapporten Statistikens roll i arbetet mot diskriminering - en fråga om strategi och trovärdighet är resultatet av en förstudie utförd på uppdrag av regeringen i syfte att undersöka möjligheterna att få fram ett jämförbart underlag för utformning och uppföljning av arbetet mot diskriminering och arbetet för de nationella minoriteterna.