Minnesdag för avskaffandet av Sveriges transatlantiska slavhandel

Nyhet publicerad 9 oktober 2014

DO arbetar på uppdrag av den svenska riksdagen med att motverka rasism och etnisk diskriminering. Genom att öka kunskapen om Sveriges deltagande i den transatlantiska slavhandeln blir kopplingen tydligare till dagens rasism och hur etniska diskriminering kommer till uttryck. Idag den 9 oktober är det 167 år sedan som Sverige officiellt tog avstånd från transatlantiska slavhandeln. Det vill vi uppmärksamma.

Sverige var ett av de sista länderna i Europa som avskaffade slavhandeln. Det skedde den 9 oktober 1847. I Storbritannien förbjöds slavhandel år 1807. I Sverige dröjde det alltså ytterligare 40 år innan den svenska antislaverirörelsen lyckades övertyga riksdagen att avskaffa slaveriet på svenskt område.

Den svenska slavhandeln innefattade bland annat ett antal skeppsexpeditioner mellan Västafrika och Karibien med Svenska Afrikakompaniet, handelsfortet Carolusborg i Ghana och slavkoloni St Barthélemy i Karibien.

År 2012 föreslogs det i en riksdagsmotion att göra den 9 oktober till en svensk officiell minnesdag för avskaffandet av det transatlantiska slaveriet.

Slaveriets grundtankar lämnar spår i nutida Sverige

Det finns en röd tråd mellan Sveriges historia som en nation som medverkade i förslavandet av människor från Afrika och formerna för rasism och etnisk diskriminering i dagens samhälle. Föreställningarna som låg till grund och som möjliggjorde slavhandeln då präglar sättet att tänka om människors olikheter och värde i dagens samhälle. Ibland sker detta medvetet men oftast omedvetet.

Studier visar att personer med afrikanskt ursprung är än idag utsatta för mycket kränkningar och diskriminering i Sverige. I en pocketbok från 1983 beskrev vuxna svarta med afrikansk bakgrund sitt möte med Sverige ("Afrikaner i Sverige", 1983, SIV Pocket, Statens invandrarverk). Ständigt närvarande i de berättelserna är upplevelsen av rasism och diskriminering, och en påtaglig brist på kunskap och insikt i det svenska samhället om Afrika och svarta. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering anlitade en extern forskningsgrupp för att ta fram ett nytt underlag om hur unga Afrosvenskar upplever sin situation 25 år senare. Rapporten "Att färgas av Sverige" visar att situationen var relativt oförändrad.

Denna bild bekräftades i en rapport från det civila samhället till övervakningskommittén för FN:s rasdiskrimineringskonvention (CERD) (Swedish Muslims in Cooperation Network Alternative Report). I år anlitade regeringen en extern forskargrupp för att ta fram ett nytt underlag. Den nya rapporten ("Afrofobi. En kunskapsöversikt över afrosvenskarnas situation i dagens Sverige", 2014, Mångkulturellt centrum, Tumba) pekar på att utsattheten för personer med afrikanskt ursprung fortsätter att vara påtaglig. Människor med ursprung i Afrika möter fortfarande rasism, diskriminering kopplade till hudfärgen och stereotyper kring den afrikanska bakgrundens betydelse.

Vi arbetar mot rasism och etnisk diskriminering

DO kommer att lyfta frågan på de kommande Mänskliga rättighetsdagarna i Umeå den 13-15 november 2014. DO och MR-dagarna arrangerar då ett seminarium som problematiserar vår syn på vitheten som norm och hur det inverkar på människors tillgång till sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter.

DO har nyligen fått i uppdrag att av regeringen att identifiera och följa upp vilka insatser som görs för att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Inom ramen för ett kommande treårigt projekt planerar DO därmed att kartlägga och följa upp offentliga insatser på området.

Genom att öka kunskapen om Sveriges deltagande i den transatlantiska slavhandeln blir kopplingen tydligare till dagens rasism och etniska diskriminering. Detta berörs på ett seminarium som arrangeras i Malmö stad idag. På detta seminarium presenteras även den kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige som Mångkulturellt centrum tagit fram på uppdrag av regeringen.