Diskriminering inom utbildningsområdet

Skyddet mot diskriminering inom utbildningsområdet gäller för barn, elever och studenter. Här kan du läsa om vad diskriminering är och vilka regler som finns inom utbildningsområdet.

En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering.

Sex former av diskriminering

Behandling som är kränkande men som inte har något samband med en diskrimineringsgrund regleras inte i diskrimineringslagen utan i skollagen. Tillsammans med Skolinspektionen övervakar Barn- och elevombudet den del av skollagen (6 kapitlet) som gäller kränkande behandling. 

Barn- och elevombudets webbplats

Utbildningsanordnarens ansvar

Det är utbildningsanordnaren som har ansvar för att barn, elever och studenter inte diskrimineras till exempel på en skola eller högskola.

Diskrimineringslagen beskriver även att utbildningsanordnare ska arbeta för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn, elever och studenter, så kallade aktiva åtgärder. Utbildningsanordnare har även ett ansvar att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.

Främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever

Främja lika rättigheter och möjligheter för studenter på högskolan

Förbudet mot diskriminering inom utbildningsområdet

Skyddet mot diskriminering inom utbildningsområdet är brett. Det omfattar samtliga diskrimineringsgrunder och många olika situationer som man kan befinna sig i om man är

  • barn eller elev
  • student eller studerande som deltar eller söker till en utbildningsverksamhet.

Vad som är diskriminering eller inte beror på den enskilda situationen. Följande är exempel på sådant som kan vara diskriminering inom utbildningsområdet:

  • En student får inte fortsätta med sina studier efter ett studieuppehåll och det har samband med att hon är gravid.
  • En elev får ett sämre betyg och det har samband med hens etniska tillhörighet.
  • En lärare trakasserar en student och det har samband med studentens könsuttryck.
  • En skola tillåter inte samkönade par att gå tillsammans som par på skoldansen.
  • En lärare är sexuellt närgången mot en elev.
  • En lärare hindrar en elev från att vara med på gymnastiken för att hon bär huvudduk.
  • En elev med dyslexi får inte stöd i undervisningen.

Vem har ansvar att förhindra diskriminering?

Förbudet mot diskriminering gäller för utbildningsverksamheter, som till exempel förskolor, grundskolor och högskolor.

Det är utbildningsanordnaren som ytterst ansvarar för att det inte förekommer diskriminering. Detta betyder att anordnaren har ett ansvar för diskriminerande handlingar som utförs av anställda i relation till barn, elever eller studenter.

Med utbildningsanordnare menas den som bedriver utbildningsverksamhet, till exempel en huvudman för en skola eller förskola. Det kan handla om en kommun, en stiftelse, ett kooperativ eller ett bolag.

Undantag för vissa diskrimineringsgrunder

Det kan i vissa fall vara tillåtet för utbildningsanordnare att särbehandla barn, elever eller studenter även om det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Undantag för ålder

Inom bland annat förskolan och grundskolan får man behandla barn och elever olika utifrån ålder, det vill säga dela in dem i grupper eller klasser. Det kan vara tillåtet med särbehandling som har samband med ålder inom övriga utbildningsområdet om det har ett berättigat syfte och om de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det kan till exempel handla om att ha en lägsta ålder för antagning.

Positiv särbehandling som har samband med kön

Diskrimineringslagen tillåter positiv särbehandling som har samband med kön vid antagning av studenter eller elever bland annat till högskolor, folkhögskolor och studieförbund. Det innebär till exempel att om män är underrepresenterade på en utbildning och det finns sökande med likvärdiga meriter så kan det, under vissa förutsättningar, vara tillåtet att välja en man framför en kvinna.

En förutsättning för att positiv särbehandling ska vara tillåten är att utbildningsanordnaren genomför ett planmässigt arbete för att främja jämställdhet.

Skolor, förskolor och annan verksamhet som regleras i skollagen, får däremot inte använda positiv särbehandling i relation till barn, elever och studenter.

Riktade utbildningar vid folkhögskolor och studieförbund

Diskrimineringsförbudet hindrar inte att folkhögskolor och studieförbund riktar utbildningar särskilt till exempelvis kvinnor, personer med viss etnisk tillhörighet, personer med funktionsnedsättning, personer i en viss ålder eller personer med en viss religion eller trosuppfattning.

Bristande tillgänglighet

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning infördes som en form av diskriminering år 2015. Inom högskolans område fanns redan tidigare en skyldighet att genomföra tillgänglighetsåtgärder. Denna skyldighet handlade enbart om lokalernas tillgänglighet och gäller för händelser som har inträffat före den 1 januari 2015.

Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet

Om skolans ansvar för barn med funktionsnedsättning på Skolverkets webbplats

Om rätten till anpassad undervisning och särskilt stöd på Skolverkets webbplats

Utreda och åtgärda trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande beteendet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någon. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar.

En utbildningsanordnare som får kännedom om att ett barn, en elev eller student har upplevt eller upplever sig trakasserad i samband med verksamheten, är skyldig att utreda om trakasserier eller sexuella trakasserier har ägt rum och i så fall agera för att få stopp på det.

Utrednings- och åtgärdsplikten gäller trakasserier och sexuella trakasserier från andra barn eller studerande och från personal. Att ansvaret sträcker sig till trakasserier som har samband med verksamheten innebär att det även kan omfatta det som händer utanför skolan, till exempel något som inträffar på väg till skolan eller på en skolutflykt.

En lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen respektive rektorn. Denna ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen, som vanligtvis är den kommun eller styrelse som ansvarar för utbildningen.

I den dagliga verksamheten är ansvaret för att genomföra utredningen av och åtgärderna mot trakasserier ofta delegerat till rektorer, skolledare, lärare och andra anställda.

Utbildningsanordnarens åtgärder vid trakasserier och sexuella trakasserier

Rätt att få ta del av andras meriter

Ifall en sökande inte kommer in på en utbildning har hen rätt att få ta del av viss dokumentation om de personer har som har antagits. Det finns en motsvarande rätt för den som inte får möjlighet att genomföra prov eller intervjuer för antagning.

Uppgiftsskyldigheten innebär att utbildningsanordnaren ska lämna ut skriftlig information, till exempel en uppställning över de meriter som har lett till antagning.

Domstol beslutar om diskrimineringsersättning

Den som utsätter någon för diskriminering kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som har blivit diskriminerad. Det är en domstol som avgör om diskriminering har skett och som beslutar om diskrimineringsersättning.

Förbud mot repressalier

Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier.

Repressalier kan till exempel vara

  • sämre betyg
  • trakasserier i undervisningen
  • hot om våld
  • annan ogynnsam behandling.