Sexuell läggning som diskrimineringsgrund

Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud. Denna sida handlar om diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Här kan du bland annat läsa om hur grunden definieras i lagen. Vi ger också några exempel på hur diskriminering som har samband med sexuell läggning kan se ut.

De sju grunder som omfattas av diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och på en samhällelig nivå. En kvinna som är homosexuell kan därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en man som är homosexuell. På samma sätt kan föreställningar om sexuell läggning i kombination med etnisk tillhörighet, ålder och så vidare ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka hinder hen stöter på.

Definition av sexuell läggning

Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar.
Diskrimineringslagens skydd omfattar situationer och förutsättningar som har ett nära samband med den sexuella läggningen, såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva med någon av samma kön eller av annat kön.

Däremot omfattas inte sexuella beteenden. Utanför lagens skydd faller därför beteenden och sexuella variationer som finns hos såväl hetero- som homo- och bisexuella. Det kan handla om sexuella uttryckssätt, till exempel exhibitionism.

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med sexuell läggning. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso-och sjukvård, socialtjänst och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag. På nedanstående länkar kan du läsa mer om lagens diskrimineringsförbud och de undantag som finns för vissa grunder inom vissa samhällsområden.

Vad är diskriminering?

Diskriminering i arbetslivet

Diskriminering inom utbildningsområdet

Diskriminering inom andra samhällsområden

Främja lika rättigheter och förebygga diskriminering

Utbildning

En utbildningsanordnare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn, elever och studenter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. I ansvaret ingår också att förebygga och förhindra trakasserier som har samband med dessa grunder samt sexuella trakasserier.

Ansvaret omfattar alla barn, elever och studenter som deltar i eller söker sig till verksamheten.

Förskolans och skolans ansvar

Högskolans ansvar

Arbetsliv

För en del grunder ställer lagen krav på arbetsgivares arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier. Dock finns inga sådana krav när det gäller sexuell läggning. Däremot menar DO att det kan vara ändamålsenligt att grunden sexuell läggning inkluderas i arbetsgivarnas främjande och förebyggande arbete.

Nyheter i diskrimineringslagen

Förändringar i diskrimineringslagens tredje kapitel träder i kraft den 1 januari 2017. En nyhet är att alla diskrimineringsgrunder omfattas när det gäller kraven på arbetsgivares och utbildningsanordnares aktiva åtgärder. Det är en utvidgning jämfört med dagens regler. En annan nyhet är att lönekartläggningar ska genomföras årligen.

Fler nyheter i samband med förändringar i lagen

Hur kan diskrimineringen se ut?

De flesta som blir utsatta för diskriminering som har samband med sexuell läggning är antingen homo- eller bisexuella. Vi vet att det förekommer, men saknar i dag tillräcklig kunskap om hur vanligt det är eller hur diskrimineringen tar sig uttryck. Detta beror bland annat på att det inte finns så mycket forskning inom området och att få anmäler diskriminering som har samband med sexuell läggning. Den här texten ger några exempel på vad vi vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från det civila samhället.

Arbetslivet

Inom arbetslivet kan diskrimineringen innebära att individer går miste om jobb eller befordran. Det kan också handla om att bli trakasserad på sin arbetsplats på grund av sin sexuella läggning.

En enkätstudie från Statistiska centralbyrån (SCB) vände sig dels till ett urval av befolkningen dels till samtliga medlemmar i de olika förbunden för homo- och bisexuella i Sverige (SCB, 2003). Cirka 25 procent av de föreningsaktiva homo- och bisexuella angav att de inte var öppna med sin sexuella läggning på sin arbetsplats. Motsvarande siffra bland urvalet av befolkningen (som uppgett att de var homo- eller bisexuella) var hela 50 procent. Många angav också att de upplevde att arbetskamraterna har fördomar om homo- och bisexuella kvinnor och män och att det förekom nedsättande och förlöjligande omdömen om homo- och bisexuella i allmänhet på arbetsplatsen.

Rekrytering

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) lät undersöka om homosexuella diskriminerades vid rekrytering (Ahmed med flera, 2011) . Forskarna skickade ut 4 000 fiktiva ansökningshandlingar till arbetsgivare som annonserat om lediga jobb via Arbetsförmedlingen. De påhittade sökande var antingen hetero- eller homosexuella och indikerade sexuell läggning genom att uppge att de var gifta med en person av samma eller motsatt kön. Samtliga uppgav att de var intresserade av fritidsliv, men de homosexuella sökandena angav också att de var engagerade i Pridefestivalen och RFSL medan de heterosexuella angav att de arbetat ideellt för Röda korset. I övrigt hade de samma namn, ålder och relevant erfarenhet.

Resultatet visade att de heterosexuella fick flest svar. De homosexuella sökandena fick i mindre utsträckning positiv respons i form av ett erbjudande om jobbintervju eller jobb, alternativt en uppmaning att skicka mer information. Skillnaden jämfört med de heterosexuella sökandena var 26 procent för de homosexuella kvinnorna och 15 procent för de homosexuella männen.

Studien tyder också på att diskriminering mot homosexuella arbetssökande är koncentrerad till vissa yrken. Forskarna bakom studien menar att det verkar som att homosexuella män framförallt diskrimineras då de söker anställning i mansdominerade yrken, medan homosexuella kvinnor diskrimineras då de söker anställning i kvinnodominerade yrken.

Denna studie indikerar, enligt rapportförfattarna, att diskrimineringen som har samband med sexuell läggning är mindre omfattande än vad som framkommit i liknande studier i andra europeiska länder.

Löneskillnader

Det finns även könsrelaterade skillnader när det gäller diskriminering som har samband med sexuell läggning. Flera studier visar att homosexuella män tjänar mindre än heterosexuella män. Samtidigt tjänar homosexuella kvinnor lika mycket eller mer än heterosexuella kvinnor.

En fördjupad kvantitativ studie från Linnéuniversitetet analyserade den svenska arbetsmarknaden och undersökte möjliga förklaringar till dessa löneskillnader (Ahmed med flera, 2012). Enligt forskarna bakom studien indikerade resultatet att manliga homosexuella som grupp möter hinder på arbetsmarknaden som gör att de inte i samma utsträckning som heterosexuella män når högre positioner eller inkomstnivåer.

En förklaring till att homosexuella kvinnor tjänar mer eller lika mycket som heterosexuella kvinnor, menar forskarna bakom studien, kan vara att homosexuella kvinnor som grupp ägnar mer tid åt arbete och mindre tid åt hem och barn i jämförelse med gruppen heterosexuella kvinnor.

Erfarenhet av diskriminering, våld och trakasserier

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (European Union Fundamental Rights Agency, FRA) har undersökt erfarenheter av diskriminering, våld och trakasserier bland homo- och bisexuella och transpersoner inom EU (FRA, 2014) . Undersökningen gjordes med hjälp av en webbenkät som besvarades av över 93 000 HBT-personer, varav drygt 2 400 angav att de bodde i Sverige.

HBT är ett paraplybegrepp för homo-, bi. och transsexuella. I dag används begreppet Hbtq oftare vilket inkluderar personer med queera uttryck och identiteter.

Studien visade att homo- och bisexuella upplevde diskriminering i olika delar av samhället, särskilt inom arbetslivet och utbildningssektorn. Cirka hälften av respondenterna (47 procent) svarade att de hade utsatts för diskriminering under det senaste året. Många hade också erfarenhet av våld och trakasserier på offentliga platser. Trots detta visade studien att de sällan anmälde diskriminering eller våldsbrott till polisen eller andra myndigheter.

Bland de respondenter som bodde i Sverige var upplevelserna av diskriminering, våld och trakasserier något lägre jämfört med genomsnittet i EU.

Utbildningsområdet

Inom utbildningsområdet kan diskrimineringen som har samband med sexuell läggning bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.
Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier (Skolverket, 2009).

Rapporten beskriver hur heterosexualitet utgör en stark norm inom samtliga undersökta verksamheter. Skolverket menar att elever som är öppna med sin homo- eller bisexualitet i skolan löper risk att uppfattas som avvikande vilket i sin tur ökar risken för att bli trakasserad. Detta är något som även framförs av de organisationer i civilsamhället som DO för dialog med kopplat till diskrimineringsgrunden sexuell läggning.

Annan forskning visar att barn som är utsatta för mobbning och trakasserier löper en högre risk för psykisk ohälsa, både vid tidpunkten för händelserna samt på längre sikt senare i livet (Östberg med flera, 2014) .

Hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården är ytterligare ett område där homo- och bisexuella riskerar att råka ut för kränkande bemötande av vårdpersonal eller diskriminerande regelverk inom vårdapparaten.

I DO:s rapport Rätten till sjukvård på lika villkor (DO 2012) beskrivs att många homo- och bisexuella personer undviker att söka vård.

I en rapport från Socialstyrelsens analyseras förekomsten av psykisk ohälsa, användningen av psykofarmaka och mortalitet utifrån registeruppgifter om personer i samkönade äktenskap (Socialstyrelsen, 2016).

Socialstyrelsen konstaterade att långvarig och allvarlig stress till följd av diskriminering skapar ökad psykisk ohälsa bland hbtq-personer. Studien visade att det var vanligare med bland annat depressioner, psykoser och riskbruk av alkohol. Det finns även en ökad risk för självmord.

I studien ingick totalt omkring 1,3 miljoner personer i olikkönade äktenskap och 10 000 personer i samkönade äktenskap.

Både svensk och internationell forskning visar att de avstår ifrån att uppsöka vård på grund av ett kränkande och diskriminerande bemötande. Detta förefaller enligt Socialstyrelsen särskilt gälla homo- och bisexuella kvinnor inom kvinnosjukvården (Socialstyrelsen, 2011). I DO:s rapport lyfts två andra exempel. En homosexuell man söker vård för nackspärr – han erbjuds att testa sig för hiv. En kvinna som vill besöka sin sjuka maka stoppas av personalen, som förutsätter att en partner inte är av samma kön.

Rätten till assisterad befruktning

Samkönade kvinnliga par har rätt till assisterad befruktning. Varje landsting har visst utrymme att själv utforma sina rutiner gällande detta, vilket lett till olika tillgång till denna rättighet. Här ges några exempel:

Samkönade par väljer vem i paret som ska stå i kö för insemination eller konstgjord befruktning (IVF). Om paret några år senare vill ha ett syskon måste samma kvinna ställa sig i kö igen. Den andra kvinnan kan alltså inte bli biologisk mamma eftersom det inte är möjligt för den andra partnern i (mannen) i olikkönade par. Om en kvinna som har ställt sig i kö inte blir med barn trots flera försök kan alltså inte hennes partner försöka istället.

DO har tidigare låtit domstol avgöra ärenden som handlar om olika avgiftssystem där samkönade par fick kostnader för assisterad befruktning som olikkönade par inte fick. Det verkar numera inte längre förekomma den typen av diskriminerande avgiftssystem hos landstingen.

Anmälningar om diskriminering

Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.

Anmälarna berättar ofta om att tillskrivas negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet. Människor som anmäler diskriminering beskriver ofta att de varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad. Det är också vanligt att anmälarna uppger att liknande händelser även har drabbat andra. Många ger också exempel på hur de på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen. I DO:s rapporter (till exempel "Delar av mönster" ) kan du ta del av våra analyser av anmälningar.

Det kommer relativt få anmälningar om diskriminering som har samband med sexuell läggning till DO. År 2015 kom det in totalt 2 382 anmälningar och av dessa anmälningar rörde 64 diskriminering som har samband med sexuell läggning. Anmälningarna som rör sexuell läggning har främst handlat om upplevd diskriminering inom arbetslivet, utbildningsområdet samt hälso- och sjukvården.

Sök bland de DO:s förlikningar och domstolsärenden

Statistik från tidigare år hittar du i DO:s årsredovisningar

Citat från anmälan till DO som rör sexuell läggning:

"Den 24/2 hade jag bokat en tid på [min] vårdcentral för konsultation beträffande min fysiska kondition, då jag av olika anledningar förmodade att jag kunde lida brist på ett eller flera vitala näringsämnen. Det var således min bakgrund för läkarbesöket och vad jag berättade för [läkaren]. Han ville då, helt oförhappandes, göra mig uppmärksam på det faktum (utan underlag), att jag har ett underskott av manligt testosteron, vilket enligt honom är orsaken till varför jag ser ung ut för min ålder och kan tyckas äga feminina drag. Sedan talade han om för mig, utan tankeriktig följd till påståendet om manligt testosteron, att homosexualitet anses som något mycket skamligt i hans hemland och kan leda till fängelse och dödsstraff. Vidare undrade [läkaren] om jag ville 'prata med någon', det vill säga uppsöka psykolog. Fysisk aktivitet, påtalade [läkaren], skulle öka min produktion av manligt testosteron och därmed göra mig mera manlig."

Polisen hanterar hatbrott

Enligt uppgifter från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2014 utsattes uppskattningsvis 42 000 personer för homofobiska hatbrott i Sverige.

År 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 6 270 hatbrottsanmälningar, varav 10 procent (nästan 640 anmälningar) hade ett motiv som rörde sexuell läggning (statistik från Brottsförebyggandet rådet, BRÅ).

Fakta hatbrott

Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till exempelvis sexuell läggning, etnisk bakgrund eller religionstillhörighet. Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få en straffskärpning i samband med att hen döms för den brottsliga gärningen. Det är till Polisen man ska vända sig om man blivit utsatt för sådant brott.

DO har inte uppdraget att arbeta mot hatbrott, men bevakar utvecklingen inom området, bland annat via de ansvariga myndigheterna Polisen och BRÅ.

Polisens arbete vid hatbrott 

Brottsförebyggandet rådets (BRÅ) information om hatbrott

Noter

  1. Ahmed, A., L. Andersson och M. Hammarstedt (2011) Are homosexuals discriminated against in the hiring process? IFAU working paper 2011:21.
  2. Ahmed, A., L. Andersson och M. Hammarstedt (2012) Earnings differentials due to sexual orientation: A look at some explanations, Linnéuniversitetet.
  3. DO (2012) Rätten till sjukvård på lika villkor.
  4. FRA (2014) EU LGBT survey - European Union lesbian, gay, bisexual and transgender survey - Main results. 
  5. Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandens uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326
  6. Socialstyrelsen (2016) Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap. Publicerad på socialstyrelsens webbplats. 
  7. Socialstyrelsen (2011) Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården.  
  8. Östberg, V., B. Modin och S. Brolin Låftman (2014). "Social utsatthet i skolan. Erfarenheter av mobbning och psykisk hälsa bland unga vuxna", s. 98-124 i M. Evertsson och C. Magnusson (redaktörer) Ojämlikhetens dimensioner. Uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. Stockholm: Liber.