Religion eller annan trosuppfattning som diskrimineringsgrund

Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens förbud mot diskriminering. Denna sida handlar om diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning. Här kan du bland annat läsa om hur grunden definieras i lagen. Vi ger också exempel på hur diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning kan se ut.

De sju grunder som omfattas av diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och diskriminering på en samhällelig nivå. En kvinna med en viss religiös övertygelse kan därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en man med samma religiösa övertygelse. På samma sätt kan föreställningar om människor med viss trosuppfattning i kombination med föreställningar om till exempel etnisk tillhörighet, ålder eller sexuell läggning ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka hinder hen stöter på.

Definition av religion eller annan trosuppfattning

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.

Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, varor, tjänster, hälso- och sjukvård och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag. På nedanstående länkar kan du läsa mer om lagens diskrimineringsförbud och de undantag som finns inom vissa samhällsområden.

Vad är diskriminering?

Diskriminering i arbetslivet

Diskriminering inom utbildningsområdet

Diskriminering inom andra samhällsområden

Alla arbetsgivare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet, oavsett religion eller annan trosuppfattning. I lagen kallas detta för aktiva åtgärder och innebär åtgärder inom områdena arbetsförhållanden, rekrytering och löner. I detta ingår även att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.

Arbetsgivarens ansvar

Utbildning

En utbildningsanordnare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn, elever och studenter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnesättning eller sexuell läggning. I ansvaret ingår också att förebygga och förhindra trakasserier som har samband med dessa grunder samt sexuella trakasserier.
Ansvaret omfattar alla barn, elever och studenter som deltar i eller söker sig till verksamheten.

Skolans ansvar
Högskolans ansvar

Nyheter i diskrimineringslagen

Förändringar i diskrimineringslagens tredje kapitel träder i kraft den 1 januari 2017. En nyhet är att alla diskrimineringsgrunder omfattas när det gäller kraven på arbetsgivares och utbildningsanordnares aktiva åtgärder. Det är en utvidgning jämfört med dagens regler. En annan nyhet är att lönekartläggningar ska genomföras årligen.

Fler nyheter i samband med förändringar i lagen

Hur kan diskrimineringen se ut?

Diskriminering som begränsar tillgången till lika rättigheter och möjligheter påverkas av exempelvis föreställningar om skillnader mellan olika befolkningsgrupper, till exempel baserat på religionstillhörighet.

Eurobarometern är en regelbunden opinionsundersökning om medborgarnas åsikter inom EU som utförs på uppdrag av Europeiska kommissionen. Enligt denna undersökning präglar religion det svenska samhället i mindre utsträckning än genomsnittet inom EU. Samtidigt har religion och andlighet en stor betydelse för många individer och grupper i Sverige. Å ena sidan finns det många gånger en sekulär norm i Sverige och personer som vill utöva sin religion kan mötas av diskriminering på exempelvis arbetsplatsen eller i skolan. Å andra sidan har Sverige endast en kort historia av åtskillnad mellan statsmakt och religion då kyrkan och staten skildes åt först år 2000.

De flesta studier om diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning handlar om diskriminering av muslimer. Av det skälet tar denna text mestadels upp studier som undersökt diskriminering av muslimer eller personer med arabiskklingande namn (som kan betraktas som förmodade muslimer). DO skulle gärna se mer forskning om diskriminering som har samband med andra religioner utöver islam.

Den här texten ger några exempel på vad vi i dag vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från det civila samhället.

Forskningssammanställning om diskriminering av muslimer

DO har låtit sammanställa forskning avseende diskriminering av muslimer (DO, 2013). Det finns fortfarande behov av fler studier, men den forskning som finns pekar entydigt åt ett håll. Inom alla samhällsområden som har undersökts förekommer negativa attityder och fördomar mot muslimer och förmodade muslimer. I sammanställningen framgår att gemensamt för många av studierna är att de visar på ett enhetligt förhållningssätt till islam och muslimer. Muslimer betraktas som en homogen grupp med vissa bestämda värderingar och åsikter. Några av dessa föreställningar handlar om kvinnoförtryck, våldsbenägenhet och sämre arbetsförmåga.

Publikation: Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige

En samlad bild baserad på forskning, anmälningar samt upplevelser från civilsamhället visar tydligt att diskriminering av muslimer är ett stort samhällsproblem.

Samtidigt kan det vara svårt att veta om diskrimineringen har samband med etnisk tillhörighet eller religion eller både och. Det gäller även i studier av diskriminering av personer med arabiskklingande namn. Om det inte sägs uttryckligen går det inte alltid att veta om en viss arbetsgivare diskriminerar dig för att du är muslim eller för att du har bakgrund i just Mellanöstern eller för att du helt enkelt har utländsk bakgrund. Kanske förmodar arbetsgivaren att du är muslim på grund av ditt namn eller utseende, men i själva verket är du kanske kristen eller ateist. Oavsett vilket så är detta en verklighet för en stor grupp människor i Sverige.

Antisemitism och islamofobi

Forum för levande historia har sammanställt kunskaper om antisemitism och islamofobi både nationellt och internationellt (Forum för levande historia, 2011). Rapporten beskriver bland annat att internet och sociala medier utgör de stora källorna till spridning av antisemitism och islamofobi. Därtill sprids mycket hat via kommentarsfält i olika medier.

Arbetslivet

Inom arbetslivet kan diskrimineringen innebära att personer går miste om jobb eller befordran, får lägre lön eller att blir utsatta för trakasserier.

Negativ inställning till religiösa plagg

I banken Sveriges enskilda banks (SEB:s) företagarpanel gjordes 2010 en undersökning bland 1400 små- och medelstora företagare och deras inställning till klädstilar, tatueringar, piercing och liknande. Religiösa klädesplagg var det som stötte på mest motstånd. 40 procent av företagarna svarade att det var otänkbart för dem att anställa någon med religiös klädsel och 32 procent svarade "helst inte". Bara 28 procent angav att de inte hade några synpunkter. Generellt gällde att tillverkningsföretag var mer inkluderande, medan för

tag inom tjänste- och handelsbranschen hade en mer negativ inställning.
I flera intervjustudier beskriver muslimska kvinnor som bär huvudduk att de upplevt diskriminering på arbetsmarknaden (DO, 2013). Flera kvinnor berättar om att arbetsgivaren varit villig att anställa dem under villkor att de i sådana fall tar av sin huvudduk under arbetstid.

Diskriminering vid rekrytering

Ett stort antal studier har belagt att personer med arabiskklingande namn, som kan betraktas som förmodade muslimer, diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden (Se Noter, exempelvis Ahmed 2015, Delmi 2015 och DO, 2012). Flera fältexperiment visar att personer med arabiskklingande namn har mindre chans att bli kallade till jobbintervju än personer med svenskklingande namn, trots lika meriter och kvalifikationer. Risken att bli diskriminerad gällde oavsett om de var födda i Sverige eller i Mellanöstern. Ytterligare en studie visade att arbetsgivarnas benägenhet att kalla män med arabiskklingande namn till intervju inte förändrades om männen hade två års extra arbetslivserfarenhet.

I DO:s forskningssammanställning framkommer också att studier har indikerat att arbetsgivare systematiskt väljer bort personer även på grund av att de är äldre, icke-européer eller judar (DO, 2012). Arbetssökande som är judar hade i en fältstudie 26 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna jobb i jämförelse med kristna med lika meriter (Eriksson med flera, 2012 ).

Implicita fördomar missgynnar

Ett annat sätt att få kunskap om diskriminering på arbetsmarknaden är att undersöka förekomsten av så kallade explicita och implicita fördomar. Explicita fördomar är medvetna och mer eller mindre uttalade medan implicita är omedvetna. För att mäta de explicita genomförs test där ett antal personer tillfrågas om sina attityder. De implicita undersöks genom så kallade associationstester som anses kunna avslöja fördomar som vi själva inte är medvetna om att vi har.

Utifrån sådana tester har forskare kunnat visa att såväl explicita som implicita fördomar hos arbetsgivare missgynnar muslimska män (DO, 2013).

Dåvarande Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, undersökte över 500 arbetsgivares implicita attityder gentemot muslimska män med bakgrund i Mellanöstern jämfört med infödda svenska män (Agerström med flera, 2007). Ungefär hälften (49 procent) av arbetsgivarna visade fördomar om muslimska män öppet, medan nästintill samtliga (94 procent) hade implicita fördomar. Studien visade att sannolikheten för en muslimsk man att bli kallad på intervju sjönk om arbetsgivaren hade negativa omedvetna fördomar om muslimska män. De omedvetna fördomarna påverkade alltså rekryterarnas agerande.

Utbildning

Inom utbildningsområdet kan diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.

Utsatthet i skolan

Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier (Skolverket, 2009). Att vara sekulär kristen, är enligt intervjuutsagorna normerande, liksom att vara vit och heterosexuell. Den elev som är troende och utövar sin religion riskerar att betraktas som avvikande. Skolverket konstaterar att muslimska elever förefaller vara särskilt utsatta för diskriminering och trakasserier kopplat till deras religionstillhörighet.

Forum för levande historia genomförde en enkätstudie om intolerans med över 10 000 elever från åttonde klass upp till tredje årskursen på gymnasiet. Myndigheten lät sedan genomföra en fördjupad studie av unga muslimers utsatthet för kränkande beteende (Otterbeck och Bevelander, 2006). Analysen bygger på enkätsvar från drygt 560 ungdomar som själv angett att de är muslimer. De muslimska ungdomarnas svar jämfördes med kristna ungdomars uppgivna utsatthet.

Enligt denna studie hade så gott som var fjärde muslimsk flicka och pojke blivit utsatt för någon kränkande behandling någon gång under det senaste året. Med undantag för fysiskt våld rapporterade flickorna större utsatthet än pojkarna. Minst utsatta var de som bor i storstäder. Utsattheten var större i grundskolan än i gymnasiet. De muslimer som uppfattade sig själva som religiösa var i högre grad utsatta för kränkningar än de som uppfattar sig som icke-religiösa. De muslimska respondenterna var klart mer utsatta än andra ungdomar och forskarna bakom studien menar att detta tyder på en starkare intolerans gentemot muslimer just på grund av att de är muslimer.

Andra samhällsområden

Här ges exempel på studier och rapporter som undersökt diskriminering som har samband med religion på bostadsmarknaden och inom rättsväsendet.

Bostadsmarknaden

Ahmed konstaterar i sin forskningssammanställning att flera studier kunnat påvisa att diskriminering förekommer på bostadsmarknaden (Ahmed, 2015). I en av hans egna studier skickades fiktiva ansökningar till 500 hyresvärdar som hade utannonserat lediga lägenheter. Resultatet visade att manliga bostadssökanden med ett svenkklingande namn fick mer än dubbelt så många inbjudningar till lägenhetsvisningar som manliga sökande med arabiskklingande namn.

Liknande resultat framkom i en studie som Uppsala universitet genomförde på uppdrag av DO. Studien genomfördes genom praktikprövning, där över 380 telefonsamtal av fiktiva bostadssökande gjordes till totalt 150 företag i 90 kommuner runtom i landet (Molina, 2010).

Ensidig bild av muslimer i media

DO har låtit en forskare vid Uppsala universitet undersöka och analysera hur muslimer och förmodade muslimer skildras i svensk media (Axner, 2015). Studien "Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering" syftar till att ge en bild av hur representationer av muslimer yttrar sig i svensk nyhetsrapportering och till att sätta dessa i ett sammanhang genom reflektioner från redaktörer och tidigare forskning inom området.

Den första delen av rapporten består av en analys av innehållet i tidningsartiklar och radio- och tv-nyheter från en sjuveckorsperiod i oktober till november 2014. I den andra delen redovisas intervjuer med redaktörer för de tidningar vars artiklar ingått i studien.

Analysen visar att nästan alla artiklar om muslimer under perioden handlar om eller är relaterade till våld, hot, islamofobi eller spänningar i samhället. Det saknas andra berättelser i mediebilden av muslimer, vilket förstärker den stereotypa rapporteringen i medierna. Rapporten visar också att litet har förändrats i mediebilden av muslimer sedan liknande studier genomfördes för 20 år sedan.
Rapporten" Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering"

Anmälningar om diskriminering

Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.

Anmälarna berättar ofta om att de tillskrivs negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet. Människor som anmäler diskriminering beskriver ofta att de varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad. Det är också vanligt att anmälarna uppger att liknande händelser även har drabbat andra. Många ger också exempel på hur de på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen. I DO:s rapporter (till exempel "Delar av mönster" ) kan du ta del av våra analyser av anmälningar.

2015 kom det in totalt 2 382 anmälningar till DO. Av dessa anmälningar rörde 156 diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning. De flesta av dessa anmälningar rör arbetslivet och utbildningsområdet. Många anmälningar berör också diskriminering inom områdena varor, tjänster och bostäder.

DO registrerar inte religionstillhörighet, men uppskattar att en klar majoritet av anmälningarna som rör diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning kommer från muslimer eller förmodade muslimer.
De anmälningar som har samband med religion eller annan trosuppfattning rör ofta även andra diskrimineringsgrunder, till exempel etnisk tillhörighet eller kön.
Utöver detta kommer många anmälningar som kategoriseras som diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet från personer med namn som indikerar muslimsk tillhörighet

När det gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning har DO bland annat drivit vidare ärenden vidare till domstolanmälningar som rör muslimska kvinnor som bär huvudduk och diskriminerats inom arbetslivet eller inom utbildningsområdet.

DO har också valt att driva ärenden till domstol anmälningar där rättsläget är oklart avseende skäliga anpassningar till religiösa krav inom arbetslivet. DO anser att det här finns ett behov av vägledning från domstol.

Sök bland DO:s förlikningar och domstolsärenden

Statistik från tidigare år hittar du i DO:s årsredovisningar

Citat från anmälan till DO som rör utbildningsområdet och diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning, från DO:s rapport Delar av mönster (2013) :

"Han // kallar mig muslimhora. Han drar rasistiska kommentarer och säger att jag är mindre värd för att jag är pakistanier. Han tycker att jag ska åka tillbaka till Pakistan. Han tafsar på mina händer och lår. Han försöker ta på mig vid ett flertal tillfällen och kallar mig för hora när jag kom till [kursen]. Han kommenterade min kroppsform. Och kallade mig fet. // Han kränker mig genom att säga att jag är mindre värd att // jag kan dra åt helvetet, att jag är konstig och korkad och dålig på matte. Att det inte är någon idé att jag har på mig slöjan och att religiösa människor inte kan överleva i det svenska samhället..."

Polisen hanterar hatbrott

Enligt uppgifter från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) utsattes uppskattningsvis 35 000 personer utsattes för 67 000 antireligiösa hatbrott i Sverige 2014.

År 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 6 270 hatbrottsanmälningar, varav drygt 490 anmälda hatbrott bedömdes ha islamofobiska motiv, knappt 270 antisemitiska motiv, drygt 330 kristofobiska motiv och nästan 160 med andra antireligiösa motiv (statistik från Brottsförebyggandet rådet, BRÅ).

Två forskare har på uppdrag av Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) kartlagt främlingsfientliga handlingar mot trossamfund (SST, 2014) . I rapporten framkommer att både judiska och muslimska samfund och deras medlemmar lever under en ständig hotbild.

Fakta hatbrott

Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till exempelvis sexuell läggning, etnisk bakgrund eller religionstillhörighet. Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få en straffskärpning i samband med att hen döms för den brottsliga gärningen. Det är till Polisen man ska vända sig om man blivit utsatt för sådant brott.

DO har inte uppdraget att arbeta mot hatbrott, men bevakar utvecklingen inom området, bland annat via de ansvariga myndigheterna Polisen och BRÅ.

Polisens arbete vid hatbrott 

Brottsförebyggandet rådets (BRÅ) information om hatbrott

Noter

  1. Agerström, J., R. Carlsson och D-O. Rooth (2007) Etnicitet och övervikt: implicita arbetsrelaterade fördomar i Sverige. IFAU Rapport 2007:19 (pdf).
  2. Ahmed, A. (2015) Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 18-28 (pdf)
  3. Axner, Marta (2015) Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering; Rapport från medieanalys om representationer av muslimer i svenska nyheter. 
  4. Delegationen för migrationsstudier, DELMI (2015) Kunskapsöversikt. Rapport 2015:3 (pdf).  
  5. DO (2012) Forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet. Oxford Research.
  6. DO (2013) Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige. Oxford Research.
  7. DO (2014) Delar av mönster – en analys av upplevelser av diskriminering och diskriminerande processer. Rapport 2014:1.
  8. Eriksson, S. Johansson, P. och Lagenskiöld, S. (2012) What is the right profile for getting a job? A stated choise experiment of the recruitment process. Uppsala: IFAU Working paper 2012:13
  9. Forum för levande historia (2011) Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete. 
  10. Molina, I. (2010) Nedslag i diskriminering på arbetsmarknaden. Rapport till DO från Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Uppsala: Uppsala universitet.
  11. Otterbeck, J. och P. Bevelander (2006) Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia (pdf).
  12. Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandens uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326. 
  13. SST (2014) Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund. En kartläggning av religiösa gruppers och individers utsatthet i Sverige 2014 (pdf).