Kön som diskrimineringsgrund

Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud. Denna sida handlar om diskrimineringsgrunden kön. Här kan du bland annat läsa om hur grunden definieras i lagen. Vi ger också några exempel på hur diskriminering som har samband med kön kan se ut.

De sju grunder som omfattas av diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och på en samhällelig nivå. En ung kvinna kan därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en äldre kvinna. På samma sätt kan föreställningar om kön i kombination med exempelvis etnisk tillhörighet eller religion ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka hinder hen stöter på.

Definition av kön

Lagen definierar kön som att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Det finns även andra perspektiv på kön och identitet som skyddas under diskrimineringsgrunden könsidentitet och uttryck.

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänst och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag. Inom vissa samhällsområden kan det till exempel vara tillåtet att behandla personer av olika kön olika om det är en del av ett planmässigt arbete för att främja jämställdhet. Under följande rubriker finns information om lagens diskrimineringsförbud och de undantag som finns inom vissa samhällsområden.

Vad är diskriminering?

Diskriminering i arbetslivet

Diskriminering inom utbildningsområdet

Diskriminering inom andra samhällsområden

Främja lika rättigheter och förebygga diskriminering

Arbetsliv

Alla arbetsgivare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet, oavsett kön. I lagen kallas detta för aktiva åtgärder. Arbetet ska utgå från en jämställdhetsplan och omfatta mål och åtgärder inom områdena arbetsförhållanden, rekrytering och löner. I detta ingår även att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Det finns även särskilda krav på åtgärder för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader.

Arbetsgivarens arbete för lika rättigheter och möjligheter 

Nyheter i diskrimineringslagen

Förändringar i diskrimineringslagens tredje kapitel träder i kraft den 1 januari 2017. En nyhet är att alla diskrimineringsgrunder omfattas när det gäller kraven på arbetsgivares och utbildningsanordnares aktiva åtgärder. Det är en utvidgning jämfört med dagens regler. En annan nyhet är att lönekartläggningar ska genomföras årligen.

Fler nyheter i samband med förändringar i lagen

Utbildning

En utbildningsanordnare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn, elever och studenter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. I ansvaret ingår också att förebygga och förhindra trakasserier som har samband med dessa grunder samt sexuella trakasserier.

Ansvaret omfattar alla barn, elever och studenter som deltar i eller söker sig till verksamheten.

Förskolans och skolans arbete för lika rättigheter och möjligheter

Högskolans arbete för lika rättigheter och möjligheter

Hur kan diskrimineringen se ut?

Könsdiskriminering kan drabba både kvinnor och män. Kön är troligen den diskrimineringsgrund som har undersökts mest i Sverige. Även jämställdhet mellan kvinnor och män är ett relativt beforskat område. Trots det finns det alltjämt kunskapsluckor gällande könsdiskriminering, hur vanligt det är och eller hur det tar sig i uttryck. Exempelvis finns begränsad kunskap om hur kön samspelar med andra diskrimineringsgrunder och hur tillgång till rättigheter kan skilja sig åt mellan olika grupper av kvinnor och män. Det finns också få undersökningar som tar hänsyn till personer som inte ser sig som vare sig kvinna eller man.

Den här texten ger några exempel på vad vi i dag vet om könsdiskriminering utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, offentliga utredningar och anmälningar.

Arbetslivet

Inom arbetslivet kan könsdiskrimineringen innebära att personer går miste om jobb eller befordran, får lägre lön eller att blir utsatta för trakasserier.

Osakliga löner och pensioner

Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män. Det gäller oavsett om medellönen för alla kvinnor och män som arbetar jämförs, eller om jämförelser görs mellan och inom olika sektorer och yrken (SOU 2015:86). Enligt Medlingsinstitutet var kvinnors medellön 86,6 procent av mäns år 2013. Det innebär att kvinnor i genomsnitt tjänar 13,4 procent mindre varje månad. Den skillnaden brukar kallas den ovägda skillnaden och har minskat med tre procentenheter den senaste tjugoårsperioden.

Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som bland annat ansvarar för den officiella lönestatistiken.

Medlingsinstitutets webbplats

Löneskillnaderna kan till viss del förklaras av sakliga faktorer. Om man tar med i beräkningen att ålder, utbildning, arbetstid, yrke och sektor spelar roll för vilken lön en person får, återstår en oförklarad löneskillnad mellan kvinnor och män på 5,8 procent. Den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män, som ibland kallas den standardavvägda löneskillnaden, har minskat med cirka en procentenhet under den senaste tjugoårsperioden. Jämställdhetsutredningen beskriver att det dessutom finns vissa löneskillnader på gruppnivå mellan inrikes och utrikes födda kvinnor respektive män (SOU 2015:86). Det finns också studier som visar att sexuell läggning har betydelse för lönenivån (Ahmed 2012).

Jämställdhetsutredningen

Jämställdhetsutredningen har haft i uppdrag att följa upp och analysera utvecklingen i fråga om jämställdhet under de senaste tio åren. Utredningen har också analyserat hur jämställdhetspolitiken har genomförts och lämnar förslag på mål för jämställdhetspolitiken och på hur politiken bör styras.

Jämställdhetsutredningens webbplats

Eftersom kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män är den faktiska löneinkomsten ännu mindre för kvinnor i genomsnitt än vad löneskillnaderna ovan anger. Det är också på den faktiska löneinkomsten som föräldrapenning, sjukpenning, pension och andra socialförsäkringar baseras.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) och Pensionsmyndigheten hade kvinnor år 2013 i genomsnitt 34 procent lägre pension än män. Nästan 60 procent av kvinnor med ålderspension fick dessutom garantipension, det vill säga den del av pensionen som betalas ut till den som haft låg eller ingen arbetsinkomst. Motsvarande siffra för män var 15 procent.

Sexuella trakasserier drabbar oftast yngre kvinnor

Enligt en kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket låtit göra är det vanligare att kvinnor utsätts för sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med kön än män, och det är vanligare bland yngre kvinnor än bland äldre (Arbetsmiljöverket, 2013).

SCB genomför vartannat år undersökningar om arbetsmiljö på uppdrag av Arbetsmiljöverket (Arbetsmiljöverket, 2014) . Denna undersökning visar att en något högre andel kvinnor i tjänstemannayrken än kvinnor i arbetaryrken rapporterar att de blivit sexuellt trakasserade av chefer och arbetskamrater. Att bli sexuellt trakasserad av andra än chefer och arbetskamrater, till exempel kunder eller patienter, är dock vanligare för kvinnor i arbetaryrken (Arbetsmiljöverket, 2013).

Risken att utsättas för sexuella trakasserier verkar vara större i vissa branscher, till exempel inom vård och omsorg, hotell och restaurang och handel. En undersökning bland LO:s medlemmar visade dessutom att förekomsten av sexuella trakasserier på arbetet inte är engångsföreteelser utan att samma personer ofta drabbas vid upprepade tillfällen (LO, 2015).

I en forskningsöversikt från DO framgår det att flera studier visat att personer som blivit trakasserade på sitt arbete löper en ökad risk för psykisk ohälsa (DO, 2012).

Föräldraskap och graviditet

Enligt statistik från Försäkringskassan tog kvinnor ut 75 procent av föräldraledigheten år 2013. Kvinnor tar ut mer föräldrapenning än män oberoende av andra faktorer såsom utbildning eller inkomst. Även när det gäller tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB) är det kvinnorna som tar ut merparten (70 procent) (SOU 2015:50).

I DO:s rapport "Delar av mönster"(DO, 2014) konstateras att ett återkommande tema bland anmälningarna är upplevelser av diskriminering i samband med graviditet och föräldraskap. Anmälningarna om diskriminering i samband med föräldraledighet kommer främst från kvinnor, men även från män. Bland dessa anmälningar finns många berättelser om hur arbetsgivare förändrar sitt agerande gentemot en person som är gravid eller ska vara föräldraledig. Det förekommer även exempel på att förmodad eller förväntad graviditet upplevs ha påverkat arbetsgivarens agerande. Detta är i linje med forskning inom området, som menar att kvinnor i barnafödande ålder kan diskrimineras på grund av att de förväntas ha högre frånvaro från förvärvsarbetet i samband med graviditeter och efterföljande föräldraansvar.

Utbildning

Inom utbildningsområdet kan diskriminering som har samband med kön bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.

Trakasserier vanligt förekommande

Enligt en forskningssammanställning från DO framgår det att sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön förekommer på alla nivåer av utbildning i Sverige (DO, 2012). Flera enkätstudier har visat att förekomsten av sådana trakasserier är så pass utbredd i skolan att det närmast kan sägas utgöra ett förväntat inslag i skolmiljön.

Arbetslivsinstitutet genomförde en enkätstudie om trakasserier som omfattade nästan 1000 gymnasieelever. Resultatet tydde på tydliga könsmönster. Flickor utsattes i högre utsträckning för sexuella trakasserier. Pojkarna utsattes för en högre grad av könsord med anspelning på homosexualitet och utsattes för grövre fysiskt våld än vad flickorna gjorde.

Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier. Ett genomgående mönster i studien är att pojkar/män och flickor/kvinnor blir betraktade och behandlade som olika i skolan. Skolverket menar att skillnaderna är kopplade till normer för hur en person får lov att bete sig som flicka/kvinna respektive pojke/man. Enligt intervjupersonerna riskerar den som bryter mot dessa föreställningar att uteslutas ur gemenskapen, trakasseras av sina kamrater eller bli orättvist behandlad av skolpersonal. Det kan handla om att man bryter mot normer om hur flickor/kvinnor respektive pojkar/män förväntas vara, se ut eller göra (Skolverket, 2009).

Anmälningar om diskriminering

Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.

Anmälarna berättar ofta om att de tillskrivs negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet. Människor som anmäler diskriminering beskriver ofta att de varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad. Det är också vanligt att anmälarna uppger att liknande händelser även har drabbat andra. Många ger också exempel på hur de på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen. I DO:s rapporter (till exempel "Delar av mönster" ) kan du ta del av våra analyser av anmälningar.

2015 kom det in totalt 2 382 anmälningar till DO. Av dessa anmälningar rörde 290 diskrimineringsgrunden kön. Det är flest kvinnor som anmäler könsdiskriminering, men det förekommer även att män anmäler. Sett till det totala antalet anmälningar om diskriminering är könsfördelningen bland anmälarna jämn.

Det är inte ovanligt att en diskrimineringsgrund samspelar med andra grunder. I flera anmälningar och rättsfall som rör könsdiskriminering anses även personens ålder, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuella läggning ha haft betydelse.

De flesta av anmälningarna som rör kön gäller diskriminering inom arbetslivet och det finns ofta anknytning till graviditet och föräldraledighet. DO har valt att driva flera sådana ärenden eftersom diskriminering i samband med graviditet i betydande mån påverkar kvinnors karriärmöjligheter och livslön negativt. Ett annat exempel på när DO har drivit mål som har betydelse för många kvinnor är när DO ansåg att Försäkringskassan diskriminerade genom att neka sjukpenning till kvinnor med graviditetsrelaterade besvär. Domstolen fastslog att detta var diskriminering och Försäkringskassan ändrade med anledning av det sina riktlinjer.

Sök bland de DO:s förlikningar och domstolsärenden

Statistik från tidigare år hittar du i DO:s årsredovisningar

Citat från en anmälare (ur DO:s rapport "Delar av mönster)

"Jag sökte jobb som diskare på [en restaurang] via mail. Ägaren sa att jag kunde komma och provjobba lite längre fram på våren men hon bad mig att komma förbi för att säga hej iallafall. [Ägaren] kom fram till oss och jag presenterade mig ...hon sa till mig direkt att: 'jag måste säga nej för jag trodde faktiskt att du var en kille'. Jag blev så chockad att jag bara stod och inte riktigt förstod vad hon menade. 'Det är en stor stark kille som jag behöver i disken, här får man hjälpa kockarna i köket också, även om du skulle ha varit starkast i världen så hade du inte kunnat jobba här ändå eftersom du är tjej', sa hon [ägaren]."