Funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund

Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud. Denna sida handlar om diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Här kan du bland annat läsa om hur grunden definieras i lagen. Vi ger också några exempel på hur diskriminering som har samband med funktionsnedsättning kan se ut.

De sju grunder som omfattas av diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och diskriminering på en samhällelig nivå. En äldre person med funktionsnedsättning kan därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en ung person med samma funktionsnedsättning. På samma sätt kan föreställningar om funktionsnedsättning i kombination med exempelvis etnisk tillhörighet eller religion, ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka former av diskriminering hen bli utsatt för.

Definition av funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är.

Begreppen som används på området har växlat över tid. Det har gått från handikapp till funktionshinder till funktionsnedsättning. Funktionshinder beskriver den begränsning en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Ett funktionshinder uppstår därmed i mötet mellan människa och miljö. Det kan handla om allt från höga trösklar till attityder. Det är alltså miljön och omgivningen som är funktionshindrande.

Från den 1 januari 2015 ersatte begreppet funktionsnedsättning begreppet funktionshinder i diskrimineringslagen.

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, varor, tjänster och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag. På nedanstående länkar kan du läsa mer om lagens diskrimineringsförbud och de undantag som finns inom vissa samhällsområden.

Vad är diskriminering?

Diskriminering i arbetslivet

Diskriminering inom utbildningsområdet

Diskriminering inom andra samhällsområden

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering

Sedan den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Bristande tillgänglighet kan utgöra diskriminering när en verksamhet inte gör tillräckligt för att en person med funktionsnedsättning ska kunna få tillgång till eller delta i verksamheten. Vad som är tillräckligt bedöms bland annat utifrån hur andra lagar reglerar tillgänglighet och hur den enskilda situationen ser ut. Förbudet ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.

Vad är bristande tillgänglighet?

Främja lika rättigheter och förebygga diskriminering

Utbildning

En utbildningsanordnare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn, elever och studenter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. I ansvaret ingår också att förebygga och förhindra trakasserier som har samband med dessa grunder samt sexuella trakasserier.
Ansvaret omfattar alla barn, elever och studenter som deltar i eller söker sig till verksamheten.

Förskolans och skolans ansvar

Högskolans ansvar

Vad måste utbildningsanordnare göra för att förbättra tillgängligheten?

Arbetsliv

För en del diskrimineringsgrunder ställer lagen krav på arbetsgivares arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier. Dock finns inga sådana krav när det gäller funktionsnedsättning. Däremot menar DO att det kan vara ändamålsenligt att grunden funktionsnedsättning inkluderas i arbetsgivarnas främjande och förebyggande arbete.

Vilka tillgänglighetsåtgärder är arbetsgivaren skyldig att genomföra?

Nyheter i diskrimineringslagen

Förändringar i diskrimineringslagens tredje kapitel träder i kraft den 1 januari 2017. En nyhet är att alla diskrimineringsgrunder omfattas när det gäller kraven på arbetsgivares och utbildningsanordnares aktiva åtgärder. Det är en utvidgning jämfört med dagens regler. En annan nyhet är att lönekartläggningar ska genomföras årligen.

Fler nyheter i samband med förändringar i lagen

Hur kan diskrimineringen se ut?

Personer med olika former av funktionsnedsättning kan mötas av hinder genom till exempel diskriminerande rutiner och regelverk eller människors stereotypa föreställningar, normer och okunskap. Normer om funktionsförmåga gör att personer med funktionsnedsättning många gånger inte blir bedömda utifrån sina individuella förutsättningar och behov.

Vi vet att diskriminering förekommer, men vi saknar i dag tillräcklig kunskap om hur vanligt det är eller hur det tar sig i uttryck. Detta beror bland annat på att det finns begränsat med forskning inom området och att endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Den här texten ger några exempel på vad vi i dag vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från myndigheter.

Arbetslivet

Inom arbetslivet kan diskrimineringen innebära att individer går miste om jobb eller befordran för att arbetsgivaren inte lever upp till sina skyldigheter att anpassa arbetsmiljön eller arbetsvillkoren. Det kan också handla om att bli trakasserad på sin arbetsplats.

Upplevelser av diskriminering

Statistiska centralbyrån (SCB) undersöker årligen situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning (SCB, 2015). Andelen arbetslösa bland personer med funktionsnedsättning är högre än hos befolkningen i stort. En majoritet av de personer med nedsatt arbetsförmåga som inte är sysselsatta uppger att de skulle kunna utföra ett arbete om de fick anpassning eller stöd.

I SCB:s undersökning från 2014 angav nära var fjärde person med funktionsnedsättning att de blivit utsatta för olika typer av diskriminering eller kränkande särbehandling i arbetslivet just på grund av sin funktionsnedsättning. Det vanligaste är att personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga mött negativa attityder hos arbetsgivare. Nio procent uppger att de inte fått ett jobb de sökt och haft tillräckliga meriter för, just på grund av sin funktionsnedsättning. Omkring åtta procent uppger att chefer och arbetskamrater utsatt dem för mobbning och trakasserier som hade samband med funktionsnedsättningen och sju procent uppger att de under de senaste fem åren blivit uppsagda eller avskedade av samma anledning.

Jämställdhetsanalys visar på sämre levnadsvillkor

Myndigheten för delaktighet (MFD) har gjort en jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning (MFD, 2016) , Analysen visar att personer med funktionsnedsättning som grupp generellt sett har sämre levnadsvillkor och sämre möjligheter att delta i samhällslivet än övriga befolkningen. Oavsett funktionsförmåga är flickor och kvinnors som grupp i en sämre position än pojkar och män inom de allra flesta undersökta områdena. Inom arbetslivet befinner sig till exempel kvinnor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga i högre grad utanför arbetskraften än motsvarande grupp män.

Utbildning

Inom utbildningsområdet kan diskrimineringen som har samband med funktionsnedsättning bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.

Trakasserier och utanförskap i skolan

Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier (Skolverket, 2009). I intervjuerna framkommer att elever med funktionsnedsättningar riskerar att hamna utanför skolgemenskapen och utsättas för trakasserier av andra elever. Enligt studien förefaller eleverna som går i särskolan vara särskilt utsatta för trakasserier och kränkningar. I många av de undersökta skolorna beskriver dessa elever att verbala trakasserier, ryktesspridning och menande blickar är en del av deras vardag. Eleverna beskriver också att de ibland blir diskriminerade genom att skolpersonalen begränsar deras rörelsefrihet och aktiviteter.

Brister i anpassning till elevers behov

Skolinspektionen har granskat hur skolsituationen ser ut för elever med funktionsnedsättning (Skolinspektionen 2009). Granskningarna visade att skolorna har uppenbara svårigheter att anpassa lärandemiljön utifrån varje elevs behov. Det handlar om bristande anpassning av såväl undervisningens utformning och genomförande som lokalerna och de läromedel som används. Skolinspektionen menar att problem som uppstår ofta läggs på individen snarare än på skolmiljön, trots att detta strider mot skolans lagstadgade skyldighet. Detta bekräftas också av anmälningar till DO.

Hälso- och sjukvården

Socialstyrelsen konstaterar i sin årliga analys att sjukvården för personer med funktionsnedsättning inte är jämlik (Socialstyrelsen, 2013). De beskriver till exempel att kvinnor som får insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, löper en nästan fördubblad risk att dö i bröstcancer jämfört med andra bröstcancerpatienter. En anledning kan vara att
de får sin diagnos i ett senare skede. Ett annat exempel är att personer med psykisk funktionsnedsättning inte får tillgång till vård efter behov. Personer med psykisk sjukdom dör oftare än andra i somatiska (kroppsliga) sjukdomar som går att förebygga och behandla (Socialstyrelsen, 2015).

I DO:s rapport "Rätten till sjukvård på lika villkor" beskrivs hur tillgången till vård och bemötandet inom sjukvården kan påverkas av för sammanhanget ovidkommande faktorer som till exempel patientens funktionsnedsättning, kön eller etniska tillhörighet.

Anmälningar om diskriminering

Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.

Anmälarna berättar ofta om att de tillskrivs negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet. Människor som anmäler diskriminering beskriver ofta att de varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad. Det är också vanligt att anmälarna uppger att liknande händelser även har drabbat andra. Många ger också exempel på hur de på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen. I DO:s rapporter (till exempel "Delar av mönster" ) kan du ta del av våra analyser av anmälningar.

Funktionsnedsättning är en av de diskrimineringsgrunder som oftast förekommer i anmälningar till DO. År 2015 kom det in totalt 2 382 anmälningar till DO. Av dessa anmälningar rörde 680 diskriminering som har samband med funktionsnedsättning, varav 297 rörde bristande tillgänglighet. Anmälningarna som rör funktionsnedsättning har främst handlat om upplevd diskriminering inom arbetslivet, utbildningsområdet, socialtjänsten samt handel med varor och tjänster. Ett större antal rör avsaknad av skäliga anpassningsåtgärder på arbetsplatsen. I utbildningsväsendet handlar många ärenden om att barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter inte får tillräckligt stöd i skolan. När det gäller handeln med varor och tjänster avser ett stort antal tillträde till lokaler eller tjänster.

DO har bland annat drivit ärenden till domstol för att pröva rätten till försäkring i förhållande till den riskbedömning som försäkringsbolag gör vid ansökan om försäkring. Processerna har gett svar på hur diskrimineringslagen ska tolkas när det gäller ansökan om försäkring. Domarna har också tydliggjort att försäkringsbolagen inte får göra för schabloniserade bedömningar. DO:s tillsyn och processföring har kombinerats med information till försäkringsbranschen om vad som är tillåtet och förbjudet enligt diskrimineringslagen.

Sök bland de DO:s förlikningar och domstolsärenden

Statistik från tidigare år hittar du i DO:s årsredovisningar

Analys av anmälningar

DO och Myndigheten för delaktighet (MFD) gav en forskare i uppdrag att analysera anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning (DO och MFD, 2014). Studien "Mötas av hinder" visar att det finns mönster i anmälningarna om diskriminering. Några av dessa är:

  • Att människors agerande påverkas av negativa stereotypa föreställningar och okunskap om personer med funktionsnedsättning eller om olika typer av funktionsnedsättningar.
  • Bristande tillgänglighet och avsaknad av stöd eller hjälpmedel.
  • Att anmälarna inte får tillgång till de rättigheter eller stöd som de upplever sig ha rätt till.

Många anmälningar rör människors möte med olika former av bristande tillgänglighet i det svenska samhället. Det kan handla om att personer som använder sig av hjälpmedel nekas eller hindras att använda dessa, som exempelvis servicehund.

Det är inte ovanligt att en diskrimineringsgrund samspelar med andra grunder. Enligt rapporten upplevs framförallt etnisk tillhörighet och sexuell läggning ha samband med diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

Ett annat mönster som kan utläsas ur anmälningarna rör upplevelser av att mötas av okunskap och fördomar. Det handlar om upplevelser av att bli tillskriven nedsättande och negativa stereotypa föreställningar om funktionsnedsättning.

Citat från anmälan till DO som rör funktionsnedsättning (från DO:s rapport Delar av mönster):
"Den 26 maj till den 27 maj //övernattade hela förskoleklassen i skolan, alla barn utan våran dotter//. [Hon] hade verkligen sett fram emot detta, men hon fick inte vara med, inte ens när vi erbjöd oss att sova med [henne], samma dag fick vi svar att enda möjligheten att hon skulle få sova över var att vi fixade en resurs[person] själva. Nu går hon i första klass och klass 1-3 övernattar en natt varje vår i // [en] scoutstuga, men nu säger fröknarna att [vår dotter] inte kan vara med där heller. Detta på grund av att hon har en utvecklingsstörning, men hon är snäll och sover minst lika bra som andra barn."