Etnisk tillhörighet som diskrimineringsgrund

Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens förbud mot diskriminering. Denna sida handlar om diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Här kan du bland annat läsa om hur grunden definieras i lagen. Vi ger också exempel på hur diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet kan se ut.

De sju grunder som omfattas av diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och på en samhällelig nivå. En kvinna med en viss etnisk tillhörighet kan därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en man med samma etniska tillhörighet. På samma sätt kan föreställningar om etnisk tillhörighet i kombination med till exempel religion, ålder eller sexuell läggning ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka hinder hen stöter på.

Definition av etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Det kan handla om att vara exempelvis svensk, same eller chilenare.

Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund och sin individuella historia.

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, varor, tjänster, bostäder och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag. Under följande rubriker finns information om lagens diskrimineringsförbud och de undantag som finns inom vissa samhällsområden.

Vad är diskriminering?

Diskriminering i arbetslivet

Diskriminering inom utbildningsområdet

Diskriminering inom andra samhällsområden

Främja lika rättigheter och förebygga diskriminering

Arbetsliv

Alla arbetsgivare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet, oavsett etnisk tillhörighet. I lagen kallas detta för aktiva åtgärder och innebär åtgärder inom områdena arbetsförhållanden, rekrytering och löner. I detta ingår även att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.

Arbetsgivarens ansvar för aktiva åtgärder

Utbildning

En utbildningsanordnare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn, elever och studenter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. I ansvaret ingår också att förebygga och förhindra trakasserier som har samband med dessa grunder samt sexuella trakasserier.
Ansvaret omfattar alla barn, elever och studenter som deltar i eller söker sig till verksamheten.

Skolans och förskolans ansvar för aktiva åtgärder

Högskolans ansvar för aktiva åtgärder

Nyheter i diskrimineringslagen

Förändringar i diskrimineringslagens tredje kapitel träder i kraft den 1 januari 2017. En nyhet är att alla diskrimineringsgrunder omfattas när det gäller kraven på arbetsgivares och utbildningsanordnares aktiva åtgärder. Det är en utvidgning jämfört med dagens regler. En annan nyhet är att lönekartläggningar ska genomföras årligen.

Fler nyheter i samband med förändringar i lagen

Hur kan diskrimineringen se ut?

Diskriminering som begränsar tillgången till lika rättigheter och möjligheter påverkas av föreställda skillnader mellan olika befolkningsgrupper. En grupp människor som identifierar sig med en viss etnisk tillhörighet är i hög grad heterogen, det vill säga individerna skiljer sig åt sinsemellan när det gäller till exempel kön, ålder, nationalitet, språk, hudfärg, religion, utbildningsbakgrund och inkomstnivå. Trots dessa olikheter kan vissa mönster urskiljas när det gäller diskriminering. Forskning och rapporter visar tydligt att möjligheter och villkor är ojämnt fördelade i Sverige utifrån etnisk tillhörighet. Vissa grupper är mer utsatta än andra.

Det finns en ett flertal studier som har undersökt diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Trots det finns det fortfarande kunskapsluckor kring hur vanligt det är, hur det tar sig i uttryck i olika delar av samhället och för olika grupper. Detta beror bland annat på att endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Det behövs också fortfarande mer forskning inom området. Den här texten ger några exempel på vad vi i dag vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från det civila samhället.

Arbetslivet

Inom arbetslivet kan diskrimineringen innebära att personer går miste om jobb eller befordran, får lägre lön eller blir utsatta för trakasserier.

Att etnisk diskriminering förekommer på den svenska arbetsmarknaden beläggs i ett stort antal studier (se exempelvis Ahmed 2015 och Delmi 2015).

I en empirisk studie av över en halv miljon individer konstateras att integreringen på arbetsmarknaden är relativt oproblematisk för personer som har sitt ursprung från västerländska länder (Le Grand och Szulkin 2002) . Människor som immigrerat från Afrika, Asien och Latinamerikanska länder stöter däremot på betydande hinder för att komma in på den svenska arbetsmarknaden och uppnå samma löneutveckling som inrikes födda. Om hänsyn tas till sakliga faktorer, såsom exempelvis utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet och vistelsetid i Sverige, kvarstår en betydande löneskillnad mellan utrikes och inrikes födda, särskilt för män. Utrikes födda utanför Europa får på gruppnivå betydligt sämre avkastning på sin utbildning och sina arbetslivserfarenheter än vad inrikes födda får. Forskarna bakom studien menar att detta troligtvis till stor del orsakas av att dessa utrikesfödda missgynnas på arbetsmarknaden.

En annan kvantitativ studie jämförde sannolikheten att vara sysselsatt för över 20 000 utlandsfödda adopterade personer (med svenskfödda adoptivföräldrar) med en jämförbar grupp bestående av infödda svenskar (Rooth, 2002). Resultatet visade en skillnad i sannolikheten att vara sysselsatt mellan infödda svenskar och adopterade personer från Asien och Latinamerika, vilket enligt Rooth tyder på att personer som uppfattas ha ett icke-europeiskt utseende har sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

Mångkulturellt centrum har sammanställt befintlig forskning om afrosvenskars situation i dagens Sverige (Mångkulturellt centrum, 2014) . Av rapporten framgår att afrosvenskar rapporterar en hög förekomst av diskriminering i olika sammanhang, särskilt vad gäller att inte ha fått sökta tjänster eller att ha blivit trakasserad på arbetsplatsen.

Diskriminering vid rekrytering

DO har låtit sammanställa forskninge som avser diskriminering vid rekrytering i arbetslivet (DO, 2012). Flera fältexperiment visar att personer med arabiskklingande namn har mindre chans att bli kallade till jobbintervju än personer med svenskklingande namn, trots lika meriter och kvalifikationer. En av dessa studier visade att diskriminering även drabbar andra generationens invandrare. Sökande med arabiskklingande namn löpte lika stor risk att bli diskriminerade oavsett om de var födda i Sverige eller i Mellanöstern. I en annan studie undersöktes om chansen att kallas till intervju ökade med två års extra yrkeserfarenhet. Studien visade att så var fallet enbart för kvinnorna. Arbetsgivarnas benägenhet att kalla männen med arabiskklingande namn till intervju påverkades dock inte av att männen hade extra arbetslivserfarenhet.

Ändrat namn gav högre inkomst

En empirisk studie av efternamnets betydelse genomfördes i samarbete mellan Stockholms universitet, LO och dåvarande Integrationsverket (Arai med flera 2006) . Studien visade att de utrikes födda personer som ändrade till ett svenskklingande namn fick en mer positiv inkomstutveckling jämfört med en kontrollgrupp som inte ändrade namn. Den genomsnittliga effekten av att byta namn var en ökning av årsinkomsten med mellan 10 000 till 15 000 kronor.

Utbildning

Inom utbildningsområdet kan diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.

Diskriminering och trakasserier i skolan

Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier (Skolverket, 2009) . I studien beskrivs att samtliga berättelser vittnar om att normer om vithet och svenskhet dominerar verksamheterna. Enligt rapporten är verbala och fysiska trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet vanligt förekommande på de undersökta skolorna. Skolverket menar att trakasserierna många gånger kan kopplas till främlingsfientlighet och rasism. Studien belyser också att konflikter utomlands kan ge upphov till konflikter mellan olika grupper av elever i Sverige.

Liknande slutsatser dras i forskningsstudien "Att färgas av Sverige" som dåvarande Ombudsmannen mot etnisk diskriminering lät göra (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, 2007). Totalt 33 ungdomar och unga vuxna med afrikansk bakgrund deltog i studien. Flera av intervjupersonerna upplevde större utsatthet på skolor med få andra elever med mörk hudfärg eller utländsk bakgrund. Intervjupersonerna beskriver tydligt hur trakasserierna leder till att de inte längre vill studera eller gå till skolan. Deltagarna i studien beskriver erfarenheter av rasistiskt språkbruk från både elever och lärare, upplevelser av att bli utestängd och känslan av att ungdomar med utländsk bakgrund inte förväntas prestera lika bra i skolan som ungdomar med svensk bakgrund.

Andra samhällsområden

Diskriminering förekommer i stora delar av samhällslivet. Här ges exempel på studier och rapporter som undersökt diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet inom områdena varor, tjänster och bostäder.

Brister i tillgång till rättigheter

Personer med romsk tillhörighet har under lång tid inte haft tillgång till lika rättigheter och möjligheter i Sverige (Arbetsmarknadsdepartementet, 2014). I DO:s rapport Romers rättigheter (DO, 2012) analyseras anmälningar, förlikningar och domar som rör diskriminering av romer. Förutom att diskrimineras på arbetsmarknaden och inom utbildningssektorn, är det vanligt att romer upplever diskriminering på offentliga platser i samband med tillhandahållande av varor och tjänster samt bostäder. I rapporten framgår att diskrimineringen mot romer många gånger sker öppet och uttalat. Inte sällan berör anmälningarna diskriminering av kvinnor tillsammans med barn i vardagsnära situationer, till exempel i mataffären.

I rapporten Diskriminering av samer (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, 2008) framgår att det finns otillräckligt med forskning som belyser samers situation i dagens Sverige utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Dåvarande ombudsmannen lät genomföra en enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering av samer. Undersökningen utgick från självupplevd diskriminering bland samer och uppvisade oroväckande resultat av deltagarnas erfarenheter av hot, trakasserier och diskriminering. Dessutom beskriver företrädare för det samiska civilsamhället att diskriminering och kränkningar kopplade till den etniska tillhörigheten är en del av deras vardag. DO får dock in få anmälningar om diskriminering av samer.

Diskriminering på kreditmarknaden

I en enkätstudie med svar från utrikes respektive inrikes födda företagare framkom att icke-europeiska företagare löpte stor risk att få sina låneansökningar avslagna och att de i genomsnitt betalade betydligt högre ränta än inrikes födda företagare (Aldén och Hammarstedt 2014) . Forskarna bakom studien argumenterar för att diskriminering är en trolig förklaring. Liknande indikationer påträffas även i andra studier av kreditmarknaden ( Ahmed 2015).

Diskriminering på bostadsmarknaden

Ahmed konstaterar i sin forskningssammanställning att flera studier kunnat påvisa att etnisk diskriminering förekommer på bostadsmarknaden (Ahmed 2015). I en av hans egna studier skickades fiktiva ansökningar till 500 hyresvärdar som hade utannonserat lediga lägenheter. Resultatet visade att manliga bostadssökanden med ett svenkklingande namn fick mer än dubbelt så många inbjudningar till lägenhetsvisningar från hyresvärdarna än manliga sökande med arabiskklingande namn.

Likande resultat framkom i en studie som Uppsala universitet genomförde på uppdrag av DO . Studien genomfördes genom praktikprövning, där över 380 telefonsamtal av fiktiva bostadssökande gjordes till totalt 150 företag i 90 kommuner runtom i landet. I studien ingick samtliga diskrimineringsgrunder, både genom att testas var för sig och tillsammans. Resultatet visade att diskriminering som hade samband med etnisk tillhörighet förekom i högre grad i jämförelse med andra diskrimineringsgrunder.

De flesta anmälningar till DO om diskriminering på bostadsmarknaden har samband med etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning, både var för sig och i kombination med varandra.

Anmälningar om diskriminering

Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.

Anmälarna berättar ofta om att de tillskrivs negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet. Människor som anmäler diskriminering beskriver ofta att de varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad. Det är också vanligt att anmälarna uppger att liknande händelser även har drabbat andra. Många ger också exempel på hur de på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen. I DO:s rapporter (till exempel "Delar av mönster" ) kan du ta del av våra analyser av anmälningar.

2015 kom det in totalt 2 382 anmälningar till DO. Av dessa anmälningar rörde 663 diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Det innebär att etnisk tillhörighet är en av de diskrimineringsgrunder som oftast förekommer i anmälningarna till DO.

Majoriteten av anmälningarna är kopplade till arbetslivet. Det kan till exempel handla om upplevelser av diskriminering vid rekrytering eller av att bli illa behandlad på arbetsplatsen. Det är också vanligt att anmäla diskriminering inom utbildningsområdet. Många anmälningar berör också diskriminering vid köp av varor, tjänster och tillgången till bostader.

De anmälningar som har samband med etnisk tillhörighet rör ofta även andra diskrimineringsgrunder, till exempel kön och religion eller annan trosuppfattning.
När det gäller diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet har DO bland annat drivit ärenden i domstol som rör elever som blivit utsatta för trakasserier i skolan.

Sök bland de DO:s förlikningar och domstolsärenden

Statistik från tidigare år hittar du i DO:s årsredovisningar

Citat från en anmälare (ur DO:s rapport "Delar av mönster)

"Under min kurstid undrade kursansvarig på arbetsförmedlingen och läraren i kursen hur jag kunde praktisera när jag bär de här kläderna. I kursen ingick 4 veckors praktik och alla fick ha önskemål om vart vi ville praktisera. Jag förklarade att jag byter om mina kläder på arbetsplatsen till arbetskläder, men jag måste och vill bära mina traditionella kläder utanför arbetet. // Vecka 35 delade läraren alla praktikplatser, förutom mig och förklarade att ingen [arbetsgivare] ville ta emot mig på grund av mina mina kläder. // Då fick jag vara i kurslokalerna och städa, där det inte fanns mycket att göra och hade heller ingen möjlighet till jobb som de andra hade."

Polisen hanterar hatbrott

Enligt uppgifter från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) utsattes uppskattningsvis 136 000 personer för 262 000 främlingsfientliga/rasistiska hatbrott i Sverige år 2013.

År 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 6 270 hatbrottsanmälningar. Cirka 69 procent (nästan 4310 anmälningar) hade ett främlingsfientligt/rasistiskt motiv varav knappt 1 080 afrofobiska och knappt 290 antiromska (statistik från Brottsförebyggandet rådet, BRÅ).

Fakta hatbrott

Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till exempelvis sexuell läggning, etnisk bakgrund eller religionstillhörighet. Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få en straffskärpning i samband med att hen döms för den brottsliga gärningen. Det är till Polisen man ska vända sig om man blivit utsatt för sådant brott.

DO har inte uppdraget att arbeta mot hatbrott, men bevakar utvecklingen inom området, bland annat via de ansvariga myndigheterna Polisen och BRÅ.

Polisens arbete vid hatbrott 

Brottsförebyggandet rådets (BRÅ) information om hatbrott

Noter

  1. Ahmed, A. (2015) Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 18-28  och Delegationen för migrationsstudier (2015) Kunskapsöversikt. Rapport 2015:3 
  2. Aldén och Hammarstedt (2014) Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagare
  3. Arai, M., L. Schröder, P. Skogman Thoursie och A. Thoursie (2006) Måste alla heta som Svensson? En empirisk studie av namnbyten och inkomster. Stockholm: LO, Integrationsverket och författarna (pdf).
  4. Arbetsmarknadsdepartementet (2014) Den mörka och okända historien – vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet). Ds 2014:8. 
  5. DO (2012) Forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet. Stockholm: Oxford Research.
  6. DO (2012) Romers rättigheter. Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor. Stockholm: DO.
  7. DO (2014) Delar av mönster – en analys av upplevelser av diskriminering och diskriminerande processer. Rapport 2014:1. 
  8. Lange, Anders (1998), Samer om diskriminering. En enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Stockholm: Centrum för invandrarforskning (CEIFO).
  9. Le Grand, C. och R. Szulkin (2002), "Permanent disadvantage or gradual integration: Explaining the immigrant-native earnings gap in Sweden." Labour, 16 (1), sid 37-64. 
  10. Molina, I. (2010) Nedslag i diskriminering på arbetsmarknaden. Rapport till DO från Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Uppsala: Uppsala universitet. 
  11. Mångkulturellt centrum (2014) Afrofobi. En kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige. Rapport 2014:1 (pdf)
  12. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (2004) Diskriminering av romer i Sverige. Sammanställning av projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer. Stockholm
  13. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering/DO. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (2007) Att färgas av Sverige. Upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i Sverige. 
  14. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (2008) Diskriminering av samer. Samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv. 
  15. Rooth, D-O (2002), "Adopted Children in the Labour Market – Discrimination or Unobserved Characteristics?", International Migration, vol 40, s 71–98.
  16. Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandens uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326.