Ålder som diskrimineringsgrund

Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud. Denna sida handlar om diskrimineringsgrunden ålder. Här kan du bland annat läsa om hur grunden definieras i lagen. Vi ger också några exempel på hur diskriminering som har samband med ålder kan se ut.

De sju grunder som omfattas av diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och diskriminering på en samhällelig nivå. En kvinna i en viss ålder kan därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en man som är i samma ålder. På samma sätt kan föreställningar om ålder i kombination med etnisk tillhörighet, religion och så vidare ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka hinder hen stöter på.

Definition av ålder

Lagen definierar ålder som uppnådd levnadslängd. Med detta avser lagen en persons fysiska levnadsålder räknat från hens födelse. Alla omfattas av skyddet eftersom alla har en ålder.

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med ålder. Lagen gäller inom arbetsliv, varor och tjänster och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag. Det finns till exempel undantag som innebär att det kan vara tillåtet att särbehandla en person utifrån ålder om en viss ålder är föreskriven i annan lag eller om det rör åldersgränser för krogar som säljer alkohol. Under följande rubriker finns information om lagens diskrimineringsförbud och de undantag som finns inom vissa samhällsområden.

Vad är diskriminering?

Diskriminering i arbetslivet

Diskriminering inom utbildningsområdet

Diskriminering inom andra samhällsområden

Främja lika rättigheter och förebygga diskriminering

Det finns inga krav på aktiva åtgärder när det gäller ålder.
Aktiva åtgärder är de krav som lagen ställer på arbetsgivare och utbildningsanordnare i syfte att de ska främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering.

Även om det saknas ett lagkrav menar DO att det kan vara ändamålsenligt att ålder inkluderas i arbetsgivarnas och utbildningsanordnarnas arbete med aktiva åtgärder.

Nyheter i diskrimineringslagen

Förändringar i diskrimineringslagens tredje kapitel träder i kraft den 1 januari 2017. En nyhet är att alla diskrimineringsgrunder omfattas när det gäller kraven på arbetsgivares och utbildningsanordnares aktiva åtgärder. Det är en utvidgning jämfört med dagens regler. En annan nyhet är att lönekartläggningar ska genomföras årligen.

Fler nyheter i samband med förändringar i lagen

Hur kan diskrimineringen se ut?

Vilken ålder som är norm kan skilja sig åt i olika sammanhang. De flesta som blir utsatta för diskriminering som har samband med ålder är oftast antingen yngre eller äldre. Begreppen äldre och yngre är relativa och uppfattningen om vem som är yngre eller äldre kan variera beroende av situation, bransch och så vidare.

Vi vet att det förekommer, men vi saknar i dag tillräcklig kunskap om hur vanligt det är eller hur diskrimineringen tar sig i uttryck. Detta beror bland annat på att det inte finns så mycket forskning inom området och att endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Den här texten ger några exempel på vad vi i dag vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från det civila samhället.

Yngres och äldres upplevelser

Ålder är en diskrimineringsgrund som till sin natur är föränderlig. De av oss som får möjligheten att uppnå högre ålder får också uppleva många faser under ett liv.

DO:s rapport "Upplevelser av diskriminering" pekar på att upplevelser av diskriminering som har samband med ålder kan skilja sig åt mellan äldre och yngre personer (DO, 2010). Rapporten bygger på djupintervjuer och fokusgruppsdiskussioner.

De äldre deltagarna i studien upplevde att diskrimineringen främst sker inom arbetslivets område. De äldre menade att många ger upp att söka jobb när de fyllt 60 år för att ingen anställer dem, ens för kortare uppdrag.

De yngre personerna i studien var inte lika etablerade på arbetsmarknaden och därför omfattade deras erfarenheter främst andra samhällsområden. Det handlade exempelvis om upplevelser om diskriminering inom föreningslivet och vid besök på restaurang och nattklubb.

Begreppen äldre och yngre är relativa och deltagarna i studien menar att man inom en bransch kan bli diskriminerad för att man betraktas som för gammal redan vid 40 års ålder, medan personer under 40 år betraktas som för unga i en annan bransch. Åldersspannet som i någon mening förskonas från diskriminering upplevdes alltså som väldigt smalt oavsett vilken kompetens eller erfarenhet man besitter.

Arbetslivet

Inom arbetslivet kan diskrimineringen innebära att individer går miste om jobb, kompetensutveckling eller befordran. Det kan också handla om att bli trakasserad på sin arbetsplats på grund av sin ålder.

Yngre kallades oftare till intervju

En forskningsstudie från Linnéuniversitet använde fältexperiment för att undersöka om det finns en skillnad mellan en yngre och äldre arbetssökande i sannolikheten att bli kallade till en jobbintervju eller ett få ett jobberbjudande från en arbetsgivare (Ahmed med flera, 2012). Forskarna skapade två innehållsmässigt identiska ansökningshandlingar för två fiktiva män, 31 respektive 46 år gamla. De fiktiva sökande gavs båda tio års arbetslivserfarenhet i det sökta yrket. Över 400 jobb inom restaurang- och handelsbranscherna söktes via Platsbanken på Arbetsförmedlingens webbplats. Den yngre av de två fiktiva arbetssökande fick en påtagligt högre andel erbjudanden om jobbintervju eller jobb.

Forskarna bakom studien menar att åldersdiskrimineringen är påtaglig och börjar redan i en ganska tidig ålder. Studiens resultat ligger i linje med tidigare resultat från USA, Frankrike, Spanien och Storbritannien.

Äldre missgynnas

Dåvarande Riksförsäkringsverket undersökte attityder till äldre med hjälp av 750 telefonintervjuer med slumpmässigt utvalda arbetsgivare (Riksförsäkringsverket, 2001). Resultatet tyder också på att äldre arbetstagare missgynnas. Studien visade att drygt sju av tio personalchefer, sällan eller aldrig nyanställer personer över 50 år. Trots detta ansåg bara var femte personalchef att unga personer är mer produktiva.

Föreställningar om ålder påverkar

DO gav en forskare i uppdrag att studera upplevelserna av ålder och åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv (DO, 2011). Studien bygger på fokusgruppsintervjuer.

Diskriminering är ett komplext fenomen som påverkas av flera faktorer. Rapporten beskriver hur föreställningar om yngre respektive äldre som homogena grupper kan bidra till diskriminering. Det förekommer exempelvis en myt om att yngre personal stannar kvar längre på arbetsplatsen än vad äldre (som närmar sig pensionsåldern) gör. Unga personer kan å andra sidan uppleva att de måste vänta på att få samma rättigheter på arbetsplatsen som äldre kollegor redan har och att de yngres erfarenheter och kompetenser inte tas på allvar.

Studien lyfter även fram att både äldre och yngre upplever diskriminering i samband med rekrytering. Rapporten pekar också på att äldre kan diskrimineras genom att de inte erbjuds kompetensutveckling eller andra resurser som främjar fortsatt karriär och utveckling i arbetslivet. Deltagarna i studien beskrev också åldersskämt mot både yngre och äldre som en form av vardagsdiskriminering.

Andra samhällsområden

Vi kan konstatera att vi vet alldeles för lite om hur åldersdiskrimineringen ser ut samhället, särskilt utanför arbetslivets område. DO efterlyser därför fler studier inom området.

Organisationer som arbetar för äldre personers rättigheter har i dialog med DO bland annat beskrivit medlemmars svårigheter att få teckna försäkringar och banklån samt problem med osakliga åldersgränser för olika typer av tjänster. De organisationer som arbetar för yngre personers rättigheter arbetar ofta för ungas rätt att få vara delaktiga och bli tagna på allvar.

DO:s rapport om åldersdiskriminering beskriver att åldersdiskriminering kan se mycket olika ut beroende på vilka utgångspunkter personen har från början (DO, 2011). För äldre heterosexuella kvinnor med etnisk svensk tillhörighet boende på landsbygden kan åldersdiskriminering vara något helt annat än för personer med delvis annan bakgrund.

Anmälningar om diskriminering

Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.

Anmälarna berättar ofta om att de tillskrivs negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet. Människor som anmäler diskriminering beskriver ofta att de varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad. Det är också vanligt att anmälarna uppger att liknande händelser även har drabbat andra. Många ger också exempel på hur de på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen. I DO:s rapporter (till exempel "Delar av mönster" ) kan du ta del av våra analyser av anmälningar.

Av de sju diskrimineringsgrunderna, har diskriminering gällande ålder ett relativt stort antal anmälningar. År 2015 kom det in totalt 2 382 anmälningar till DO. Av dessa anmälningar rörde 280 diskriminering som har samband med ålder.

De flesta av anmälningarna om åldersdiskriminering rör arbetslivet. Därefter kommer diskriminering inom samhällsområdet varor och tjänster, vilket innebär exempelvis bostadsmarknaden, besök på restauranger eller i butiker.

Anmälningarna inom arbetslivet handlar framförallt om diskriminering på grund av hög ålder i samband med rekrytering. DO har vunnit framgång i Arbetsdomstolen gällande bland annat en generell 70-årsgräns för chaufförer i yrkestrafik. Frågan har stor betydelse för arbetsmarknadens parter och för tusentals äldre arbetstagare även utanför transportsektorn.

Sök bland DO:s diskrimineringsärenden

De anmälningar som har kommit in till DO visar att diskrimineringsgrunden ålder förhållandevis ofta samspelar med diskrimineringsgrunden kön. Anmälare anser sig diskriminerade både vad gäller ålder och kön.

Statistik från tidigare år hittar du i DO:s årsredovisningar

Citat från anmälan till DO som rör ålder:

"Jag // är för närvarande behovsanställd bussförare vid [företaget]. Jag har varit deltidsanställd och under senare år varit behovsanställd sedan 2002. // Min närmsta chef har meddelat mig att [företaget] från och med i år bestämt att förare inte får jobba efter det dom fyllt 70 år. Den som bestämt detta // hävdar i ett hemligt dokument, att hon har stöd i Diskrimineringslagen för denna ståndpunkt. Mina kollegor och även chefer på lägre nivå har reagerat mot detta beslut. // Jag vill påstå att [företaget] sysslar med åldersdiskriminering. Personer åldras i dag högst individuellt."

Noter

  1. Ahmed, A., L. Andersson och M. Hammarstedt (2012) Does age matter for employability? A field experiment on ageism in the Swedish labor market, Linnéuniversitetet, s. 403-406 i Applied Economics Letters, Vol. 19, nr 4.
  2. DO (2010) Upplevelser av diskriminering – rapport. Stockholm: DO, s. 43-45.
  3. DO (2011) Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv – rapport. Stockholm: DO.
  4. Riksförsäkringsverket (2001) Arbetsgivares attityder till äldre yrkesverksamma. Rapport 2001:9. Stockholm: Riksförsäkringsverket.