Arbetet med tillgänglighet gynnar alla på universitetet

Studenter som lyssnar på föreläsning i en aula.

Uppsala universitet stärker sitt varumärke genom att satsa på tillgänglighet. Utgångspunkt är den svenska funktionshinderpolitiken och krav i lagstiftningen. Fredrik Lindgren, projektledare för universitetets tillgänglighetssatsning berättar här om arbetet som bland annat inneburit fler automatiska dörröppnare, kontrastmarkeringar och tentarum med möjlighet till lugn och ro.

- Vi vill rekrytera både fler studenter och forskare. Tillgänglighet leder till ökad användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Men vi har också märkt att det blir bättre för alla, berättar Fredrik Lindgren, projektledare för universitetets tillgänglighetssatsning och intendentursamordnare.

Under tre år har de arbetat med att öka tillgängligheten generellt i alla sina lokaler för både anställda och studenter med olika funktionsnedsättningar.

Det har handlat om att förbättra den miljö som funnits men också att göra rätt från början när man byggt nytt. För att lyckas med det har universitetet tagit fram en särskild byggnadsanvisning för tillgänglighet. Utgångspunkten för den är Myndigheten för delaktighets (MFD:s) riktlinjer "Riv hindren".

- Att vara konkret och tydlig när du ställer krav är nyckeln till framgång. Du kan inte bara säga till en fastighetsägare eller byggentreprenör att dina lokaler ska vara tillgängliga för alla.

Arbetade med hela campus

Efter inventering och prioritering bedrevs arbetet successivt över hela campus. Det handlade bland annat om hissar som utformades med talande röst och punktskrift, toaletter som byggdes om och anpassades, trappor och pelare som kontrastmarkerades och ledstänger som förlängdes. Gångvägar gjordes om och 300 automatiska dörröppnare installerades.

- Kontrastmarkeringarna i trappor har minskat antalet fallolyckor. Det handlar inte bara om studenter och anställda med synnedsättning, utan gäller alla.

Utöver fasta hörslingor i alla salar med fler än 50 platser finns nu bärbara hörslingor att låna.

- Det innebär att anställda och studenter med hörselnedsättning kan delta i alla möten och seminarier.

Digital tjänst visar vägen

Riktlinjer har tagits fram för tydlig skyltning. Men det kan ändå vara svårt att orientera sig på ett stort och utspritt campus. Det gäller för alla men särskilt för en person som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Därför har universitetet låtit ta fram en särskild digital karttjänst som man kan använda i sin smartphone eller laptop. Genom en sökfunktion tar tjänsten en person från en plats till en annan. Både i lokaler och mellan dem.

- Under de fyra första veckor som tjänsten varit igång har 22.000 sökningar gjorts.

Anpassning till olika behov

Tillsammans med olika funktionshinderorganisationer har också en särskild tentasal skapats för studenter som till exempel har ett större behov av lugn och ro än vad de mycket stora tentasalarna kan erbjuda. Det är en liten öppen sal med plats för högst 50 studenter. Dessutom finns 13 mindre enskilda rum med olika anpassningar, till exempel med datorhjälpmedel för studenter med synnedsättning eller dyslexi. Vissa rum har också tillgång till soffa eller brits.

- Det kan handla om studenter som har ryggproblem och för vilka det är nödvändigt att kunna sträcka ut ryggen under en sex timmar lång tenta.
Satsningen, som inleddes 2015, närmar sig nu slutet. Men Fredrik Lindgren märker av ett ökat intresse genom att anställda hör av sig med egna idéer till förbättringar.

- Många har fått på sig tillgänglighetsglasögonen. Arbetet har gått ifrån att det var något vi måste göra till att det är något vi vill göra.